Article Image
rörelsen, i allt fall blir högst betydligt större, än vid dess medgifvande påräknades. Antalet af skepp, som passera sundet, utgör nu omkring 13,000, d. Vv. 8. mer än fyrdubbelt det antal det utgjorde under Fredrik IV:s rogering, äfvensom fartygens drägtighet ansenligen ökats, så att, då tullen, undor förenämnde konungs tid, endast uppgick till 2 å 300,000 Råder årligen, den nu uppgår till närmare 2,000,000 Riksbankdaler, — och huru mycket den betungat svenska och norska sjöfarten, kan slutas deraf, att sundet år 14838 passerades af 1,122 svenska och 4,489 norska fartyg. I öfrigt torde det ej eller vara ur vägen att, i sammanhang med detta ärende och såsom ett motiv, att icke alltför tålmodigt underkasta sig en främmande makts godtyckliga beskattning, fästa regeringens uppmärksamhet dervid, att danska regeringen från den 4 Januari 4839 låter, utan autorisation af något fördreg, upptaga en dryg transitotull för alla de veror, som från Hamburg och Lubeck öfver holsteinska territoriet passera till Sverge. Anhöll att dess anmärkning, på grund af 56 6 regeringsformen, måtte delgifvas Utskottet, och yrkade derföre återremiss af betänkandet. Hr Wästfeldt, N., Ledamot af Ekonomiuiskottet, anmälde i skrifiligt anförande, att han inom Utskottet ej deltagit i beslutet och deremot reserverade sig, samt gaf Ståndet del af en till ett hendelshus härstädes nyligen afgifven räkning å en ankommen laddning med kolonialvaror; visade, att godsegaren, fått i tullafgift i Elseneur betala 7 å 8 gånger så mycket, som traktaten stipulerar. (Detta anförande var för tillfället icke tillgängligt, 1 anseende till kansiiots eget behof deraf för återromissen.) Friberre Hamilton, Hugo: Jag har enskildt blifvit underrättad, att äfven Borgareståndet återremitterat detta betänkande, i hvars egentliga utarbetning jag icke deltagit, ehuru jeg varit med om beslutet. Uiskettet gick ut från den synpunkt, att möjligen en sak, som på detta vis var beroendsa af ministeriel eller diplomatisk bekandling, kunde vara af den grannlaga art, att det vore svårt för Ständerne, att mera kategoriskt yttra sig, emedan det kunde vara osäkert, huruvida sådant skulle gogneligt eller skadligt inverka på negociationen. Jag har sedermera enskildt fått höra, att negociationen fortgått temligen betydligt med de öfriga makterne, som taga en ganska varm del i denna fråga. Det torde då, åtminstone efter min mening, vara gagneligt, att Ständerne yttra sina tankar deruti, och, om icke i de häftiga ordalag, som i ett annat Stånd lära blifvit begagnade, likväl sansadt cch kraftigt uttrycka den opinion, att de missbruk, som nu lange af eu annan stats blifvit gjorde vid behandlingen af traktatförbållanden, måtte blifva så snart som möjligt afbjelpte. Sverge har rättighet att fordra det, och denna rättighet måste göra sig gällande, då alla förhållanden för öfrigt synas vara sådane, att de medgifva det.o Yrkade på dessa skäl återremiss. Hr Hjerta, Lars: Jeg instämmer med de värde Ledamöter, som yrkat återremiss af detta betänkande, och jag skall be att, såsom bidragande skäl dertill, få uppläsa reservationen af Hr Christierson: ax Efter granskning af de Utskottet tillhandakomne handlingar, rörande Öresundska tullen, finner med förvåning jag det vara utredt och bestyrkt, ati dennagtull på mångfalldiga traktatstridiga sätt uttages af svenska handeln i det oerhörda förhållande, att den stundom motsvarar 7 procent af fartygets varuvärde, i stället för rätteligen 4 procent, hvarvid orättfärdiga reduktioner af mått, mål och vigt, jomte andra beräkningar begagnas, samt hårda extra afgifter godtyckligen påföras. Det måste hänföras till det otroliga, att danska embetsmännen vågat och kunnat lyckas på slika vägar och under lång tid och till en sådan höjd utbilda ett ordentligt, alla transportartiklar omfattande system för uttvirgande af pålagor, som helt och hållet både kunde och borde vara främmande för svenska handeln och sjöfarten, — Och ehuru på enskildes besvär frågan redan är föremål för Hans Maj:ts nådiga uppmärksamhet och i ministeriel väg beror på utveckling, hade jag likväl trott, att detta ärende, som i sig innebär så talrika och kännbare, mångåriga förnärmelser mot nationalintresset, hvilka inga traktater förmått skydda, bordt för sin vigt och allmännelighet upptagas af Sverges nu församlade Ständer, för att frambäras till svenska thronen, med underdånig hemställan, i hela nationens namn, ett Hans Maj:t värdes fvlifölja kreftiga förfoganden, hvarigenom helgd äterskaffss slutna, men å Danmarks sida brutna fördrag, restitution af olagligen uppburne tullmedel vinnes samt allvarsamma mått och steg vidtagas, att danska regeringen hädanefter åtnöjes med sin tiliständiga rätt efter traktater, som, ehuru innebärande en för sjöfarten onaturlig och servil skattebehandling, Sverge, afl. urgsammel aktning för tro och lofven, aldrig svikit. I följd häraf kan jeg ej förena mig med hög-: loflige Utskottet, som icke velat omfaita denna åt-:! gärd, utan i stället dylik och all onnan afstyrkt.! Sedan man genemläst denna reservetion, är man ! verkligen böjd att falla i förundran, att icke någon ! annan af Utskottets Lodamöter deltagit uti den-;! samma, heldst när man vet, att dess innehåll till: alla delar öfverepsstämmer med det väl utarbetade och på talrika facta stödda betänkande, som Kommerskollegium den 7 Maj sistlidetj år afgifvit. Det ! är derföre jeg med tillfredsställelse hört, att 9:0 Eedamöter af Ekonomiutskottet här yttrat sin ön-! skan om återremiss, och tillika att de icke dgelta! git i pröfningen af detta betänkande. Detta ämnet synes, åtminstone för min öfvertygelse, vara ett aft de vigtigaste, ehvad man afser dess infiytelse på! svenska handeln, eller nationens ömhet om sin egen d och rikets värdighet. Vi hafva stundom sett andra länders regeringar, endast på klagomål af en-? skilda individer öfver begångne förnärmelsor af! främmande makters autoriteter, Vidtaga de allvarsammaste och mest energiska steg till vinnande afc den upprättelse, som hvarje maktis värdighet anses r erfordra. Här har Ru, såsom det högloflige Stån-s det täcktes finna afingressen till betänkandet, icks se allenast en talrik mängd af hufvudstadens handols-s d K Uv korps, utan äfven handelssocieteten i Sundsvall, Hernösard, Umeå och Söderhamn samt handlande och skoppsredare i Gefle, Carlshamn, Calmar, Carlskrana WNarrekäning Mam z och WVatad daltanit I

27 juni 1840, sida 2

Thumbnail