TCIIITAIIGEE VALL På YES Ct teg PTA MA för obetydliga omständigheter; brukat rida in i rummen hos svärfadern, m. fl. dylika excesser. Oxfords moder påstår nu, att hon blilvit skrämd under grossessen genom mannens brutaliteter, till den grad, att det skulle verkat på sonens själstillstånd, och söker härigenom göra troligt, att han vid mordförsöket varit bekajad af något slags svagsinnthet. Den 14 Juni öppnade i London den s. k.. Anti-slafveri-församlingen (convention) sin sam-; mankomst i frimurarnes stora sal. Ett ofantligt antal personer från alla delar af Storbritannien och främlingar från Holland, Tyskland, Frankrike och Amerika hade der församlats. Från Förenade Staterna hade, bland annat, många fruntimmer, som egnat sig åt denna mensklighetens stora sak, infunnit sig. Till ordförande valdes en Z73:årig man, vid namn Clarkson, som ifrån sitt 24 år lefvat för samfundets ädla föremål. Samfundet skulle de följande dagarna fortsätta sina sammankomster. Rättegången, angående mordet på Lord W. Russel, var nu börjad inför domstol, och the Times innehåller en berättelse på sju spalter, med den finaste stil, angående första dagens undersökning. Från Amerika har ingått en ohygglig underrättelse om staden Natchez (i staten Mississippi) förstöring genom ett förfärligt skyfall. Tvänne stora svarta moln hade under en häftig storm från hvar sitt båll stött tillsammans och kommit ned öfver staden, samt tagit inom några ögonblick taken af en stor mängd hus. ! 60 båtar, en färja och ett ångfartyg sänktes och förstördes, kärror på gatorna hade af stormen upplyftats och slungats 430 alnar från stället o. Sv. Orkanen och skydraget hade derifrån gått 8 Engelska mil nedåt kusten. Värdet af den härigenom förstörda egendom uppgifves till 5 millioner dollars (20 millioner Rdr riksgälds). — Öfriga med dagens Tyska post anlända underrättelser samt några detaljer från gårdags-:; posten upptagas här nedan under de serskilda) ländernas rubriker: FRANKRIKE. I Pärskammaren har beviljat de af regeringen. begärda 540,000 francs för ytterligare rustnin-. gar emot Buenos Ayres. Thiers lärer ämnadatt skicka amiral Baudin, som intog St. Juan de Uiloa, till Buenos Ayres, för att der söka bringa sakerna till slut. En stor revy öfver garnisonen och national-. gardet i Paris hölls af konungen den 43 dennes. Bland ropen: aefve konungen!, skall äfven hörts ropet: defve reformen!, så att konungen till slut sagt till nationalgardisterne: J skolen få den, mina herrar, J skolen få den.n Konungens emottagande skall hafva varit anständigt, ehuru ingen enthusiasm förmärktes. Före revyen hade polisen låtit tillsäga, att på de gator, der trupperne stodo uppställda, skulle fönsterna hållas öppna och inga jalusier eller gardiner få vara nere. Man synes hafva fruktat någon ny helvetesmachin. Somliga tidningar; säga, att antalet af nationalgardister, som in-: ställt sig vid revyen, icke varit särdeles stort. : Charivari delar de närvarande i: gendsdarmer, : stadssergeanter och polisspioner, och vill hafva : märkt, att den arabiske bäst, Hertigen af Or-! leans red, trott sig åter vara förflyttad till sin kära öken. I anledning af det begärda anslaget för Algiler, har en diskussion förefallit i Pärskammaren, hvarvid marskalk Valee fått sitta mycket ergellan. Hr Boissy påstod, att marskalken sedan sista fälttåget förlorat allt förtroende hos armeen. Kammarens president måste kalla talaren till ordning, då han yttrade att generalguvernören blott dolde sig bakom ett naron, som a!drig finge komprometteras. TYSKLAND. För att gifva läsaren ett begrepp om de tunga fjettrar, hvari Tysklands furstar smidt yttranderätten, intaga vi nedanstående utdrag ur ett tal, som deputeraden Glaubrech nyligen hållit i Hessen-Darmstatska andra Kammaren: cHär i Storhertigdömet hafva vi (och detta är notoriskt) lika litet någon tryckfrihet för landets inre angelägenheter, som för de utrikes. Ja, vi hafva ännu mindre någon pressens dis-; kussion i afseende på våra inhemska angelägen-! heter, än i afseende på de utländska. Väl kan; man i våra tidningar få yttra sig om hvad som tilldrager sig i icke-tyska länder, i Frankrike och England, i Spanien eller i Amerika ;! men det finnes ingen allmän tidning i vårt land, som i våra inhemska, Hessiska angelägenheter, i vår inre politik kan uttala ett omdöme oberoende af regeringen eller stridande emot dess åsigter. Vi äro i detta afseende värre deran än Bäjern, Baden, Wäörtemberg och andra Tyska förbunds-stater. Såsom bekant är, tillintetgjordes de få sjelfständiga politiska tidningar, hvilka fordom funnos här i landet, oaktadt de aldrig undandrogo sig censuren, derigenom att regeringen återtog tillståndsbrefven till deras utgilvande, och icke gaf några nya i stället. Och hvem kunde väl för närvarande mm AA (OO PS -— -—-— -— ob Jan