TCIIITAIIGEE VALL På YES Ct teg PTA MA
för obetydliga omständigheter; brukat rida in i
rummen hos svärfadern, m. fl. dylika excesser.
Oxfords moder påstår nu, att hon blilvit skrämd
under grossessen genom mannens brutaliteter,
till den grad, att det skulle verkat på sonens
själstillstånd, och söker härigenom göra troligt,
att han vid mordförsöket varit bekajad af nå-
got slags svagsinnthet.
Den 14 Juni öppnade i London den s. k..
Anti-slafveri-församlingen (convention) sin sam-;
mankomst i frimurarnes stora sal. Ett ofant-
ligt antal personer från alla delar af Storbri-
tannien och främlingar från Holland, Tyskland,
Frankrike och Amerika hade der församlats.
Från Förenade Staterna hade, bland annat,
många fruntimmer, som egnat sig åt denna
mensklighetens stora sak, infunnit sig. Till
ordförande valdes en Z73:årig man, vid namn
Clarkson, som ifrån sitt 24 år lefvat för sam-
fundets ädla föremål. Samfundet skulle de
följande dagarna fortsätta sina sammankomster.
Rättegången, angående mordet på Lord W.
Russel, var nu börjad inför domstol, och the
Times innehåller en berättelse på sju spalter,
med den finaste stil, angående första dagens
undersökning.
Från Amerika har ingått en ohygglig under-
rättelse om staden Natchez (i staten Mississip-
pi) förstöring genom ett förfärligt skyfall.
Tvänne stora svarta moln hade under en häf-
tig storm från hvar sitt båll stött tillsammans
och kommit ned öfver staden, samt tagit inom
några ögonblick taken af en stor mängd hus. !
60 båtar, en färja och ett ångfartyg sänktes och
förstördes, kärror på gatorna hade af stormen
upplyftats och slungats 430 alnar från stället
o. Sv. Orkanen och skydraget hade derifrån
gått 8 Engelska mil nedåt kusten. Värdet af
den härigenom förstörda egendom uppgifves till
5 millioner dollars (20 millioner Rdr riksgälds).
— Öfriga med dagens Tyska post anlända
underrättelser samt några detaljer från gårdags-:;
posten upptagas här nedan under de serskilda)
ländernas rubriker:
FRANKRIKE. I
Pärskammaren har beviljat de af regeringen.
begärda 540,000 francs för ytterligare rustnin-.
gar emot Buenos Ayres. Thiers lärer ämnadatt
skicka amiral Baudin, som intog St. Juan de
Uiloa, till Buenos Ayres, för att der söka bringa
sakerna till slut.
En stor revy öfver garnisonen och national-.
gardet i Paris hölls af konungen den 43 den-
nes. Bland ropen: aefve konungen!, skall äf-
ven hörts ropet: defve reformen!, så att ko-
nungen till slut sagt till nationalgardisterne:
J skolen få den, mina herrar, J skolen få den.n
Konungens emottagande skall hafva varit anstän-
digt, ehuru ingen enthusiasm förmärktes. Före
revyen hade polisen låtit tillsäga, att på de ga-
tor, der trupperne stodo uppställda, skulle fön-
sterna hållas öppna och inga jalusier eller gar-
diner få vara nere. Man synes hafva fruktat
någon ny helvetesmachin. Somliga tidningar;
säga, att antalet af nationalgardister, som in-:
ställt sig vid revyen, icke varit särdeles stort. :
Charivari delar de närvarande i: gendsdarmer, :
stadssergeanter och polisspioner, och vill hafva :
märkt, att den arabiske bäst, Hertigen af Or-!
leans red, trott sig åter vara förflyttad till sin
kära öken.
I anledning af det begärda anslaget för Al-
giler, har en diskussion förefallit i Pärskamma-
ren, hvarvid marskalk Valee fått sitta mycket
ergellan. Hr Boissy påstod, att marskalken se-
dan sista fälttåget förlorat allt förtroende hos
armeen. Kammarens president måste kalla ta-
laren till ordning, då han yttrade att general-
guvernören blott dolde sig bakom ett naron,
som a!drig finge komprometteras.
TYSKLAND.
För att gifva läsaren ett begrepp om de
tunga fjettrar, hvari Tysklands furstar smidt
yttranderätten, intaga vi nedanstående utdrag
ur ett tal, som deputeraden Glaubrech nyligen
hållit i Hessen-Darmstatska andra Kammaren:
cHär i Storhertigdömet hafva vi (och detta
är notoriskt) lika litet någon tryckfrihet för
landets inre angelägenheter, som för de utrikes.
Ja, vi hafva ännu mindre någon pressens dis-;
kussion i afseende på våra inhemska angelägen-!
heter, än i afseende på de utländska. Väl kan;
man i våra tidningar få yttra sig om hvad
som tilldrager sig i icke-tyska länder, i Frank-
rike och England, i Spanien eller i Amerika ;!
men det finnes ingen allmän tidning i vårt
land, som i våra inhemska, Hessiska angelägen-
heter, i vår inre politik kan uttala ett omdöme
oberoende af regeringen eller stridande emot
dess åsigter. Vi äro i detta afseende värre
deran än Bäjern, Baden, Wäörtemberg och an-
dra Tyska förbunds-stater. Såsom bekant är,
tillintetgjordes de få sjelfständiga politiska tid-
ningar, hvilka fordom funnos här i landet, oak-
tadt de aldrig undandrogo sig censuren, deri-
genom att regeringen återtog tillståndsbrefven
till deras utgilvande, och icke gaf några nya i
stället. Och hvem kunde väl för närvarande
mm AA (OO - PS -— -—-— -— ob Jan