lösa bland sina fosterbarn inre skydd och stöd,
d. ä. lagade så, ätt de kunde tänka, tala, kärna
och begära, i enlighet med sanningen och det
statsskick, hvilket de tillhöra; kortligen, om
I staten icke behandlade det ena af sina barn
-Istyfmoderligare, än det andra. Antagom då,
Me
hd
att det är statens skyldigbet !), hvilket det
visserligen är, att tillhandahålla folket med sko-
.Ilor, der riksgagneliga kunskaper meddelas, hvar-
ifrån skall staten taga medel? Genom nya an-
slag och beskattningar? Det vore till en del
.I detsamma, som att folket sjelf skulle bestå sig
upplysningen, hvaremot samma högar af binder
uppresa sig, som ofvan taldt är, i fråga om
4:a alternativet. Folket hade icke större skäl
Jatt åtaga sig en beskattning på riksdagen än i
sockenstämman. Endast så mycket kunde der-
I med vinnas, att, om de öfriga 3 stånden ginge
in derpå, det 4:e eller bondeståndet lät-
tare kunde tvingas eller öfvertalas dertill,
Joch afsigten sålunda vinnas. Detta skedde
Jländå ogerna, och troligasst blef det ingen-
ting af. Men, om i stället, under ständernas
sammanvaro, de, i samråd med hvarandra, an-
viste en del af redan befintliga skattebördor
4:0 till organiserande af ett eller par centralin-
stitut för folkskol-lärarnes bildning ?) 2:0o till
anläggandet af sjelfva skolorna, så skulle än-
damålet vinnas utan motstånd. Ty hvarföre
skulle icke folket så gerna unna sina egna barn
uppfostran cch modern bildning som en hop
fyrbenta hästar och deras afkomlingar? och
hvarföre skulle de icke så gerna anslå sina 48,000
IRdr till en 60 å 80 barns upptuktelse till
Guds ära, och fosterlandets väl, som till en
enda persons, t. ex. en biskops underhåll 3), hvil-
kens högsta ära och dygd borde bestå uti att
afstå från en i samhället temligen öfverflödig,
men samhället ändock tungt belastande befatt-
ning? Och sak samma vore med många andra
utgifter. Låt dem vara, efter de äro; men an-
vänd dem till ädlare ändamål. T. ex. kostna-
derna för krigsstatens öfningsmöten, och si-
mulakrer: Hvilket vore väl bättre, att upp-
kläda en hop tiggarbarn så, att de kunde gå
I till skolan elier att bekosta förändringen af ett
jhelt regementes uniform, att skaffa dem mat
så att de kunde vara ? skolan eller att bort-
slösa flere tnsende Rdr på fourageringen vid
ett lustläger? Ytterligare kunde en hop till-
slumpade småsportler, hvilka för obetydligt el-
ler nästan intet besvär fallit på en mängd ci-
vila, militära och ecklesiastika embetsmän, utan
fara för embetenas undergång anlitas. Pa-
stor i Storkyrkan i Stockholm har t. ex.
200 t:r blott för det lilla besväret att va-
ra sdels przeses t) i stadskonsistorium; mån-
ga landshöfdingar och andra högre civila och
militära embetsmän hafva hederliga pensio-
ner; en fond gifves för oförutsedda utgifter;
dryga anslag finnas tör fångars vård och un-
derhåll; dito för Kongl. Teaterns behof; be-
sparingsfonder gilvas för hvarje bufvudtitel, o.
sS. Vv. Af alla dessa anslag kunde litet tagas af
hvarje för folkskolans bebof, och staten skulle!
icke förlora derpå.
Vid uppbyggande af skolhusen, i fall det nå-
gonsin kommer så långt i närvarande århun-
drade, vore en omständighel af största vigt för
1) Vi nämna ej exemplet i andra stater, t. ex.
Preussen, ty sådana exempel, ehuru de ofta åbe-
Topas, äro ändå intet bevisande i sig sjelfva:
hvem har dessutom sagt, att vi skola vara apor
efter Preussen eller efter någon annan stat i
Europa? Vi äro apor efter vårt eget förnuft,
efter vårt lynne, land och våra tillgångar: och
dermed punkt.
? Anda till denna höjd anses biskopsinkomster-
na i Lunds stift kunna bringas.
?) I denna punkt äro andra länders bruk, (Hol-
stein, Preussen, England, Frankrike, Danmark
m. fl.) tsgna till mönster, der sådana institut fin-
nas. Men som hos oss allt bör ställas på bespa-
ringsfot, och vi fraraför allt böra skta oss att, i
fråga om utgifter, taga sed af andra nationer;
så föreslås i stället de vanliga apologistskolorna,
kanske till ock med gymnasierna, säsom ganska!
tillräckliga bildningsanstalter för folkskol lärare.
Dorvid iekttogs blott den inskränkning, att som-
liga ämnen uteslötos, andra lärdes grundligare,
men af samma lärare, som nu finnas. Så t. ex.
uteslötos Franska och Tyska språken ur apolo-
gistskolan, Latin, Grekiska och Hebreiska från
Gymnasiosrna för dem, som vid dessa läroverk
skulle bildas till folkskol-lärare. Deremot skul-
le de lära högre kurser i naturkunskap, botanik,
Zoologi, geologi m. m. än de vanliga scholares et-
ler gymnasisterno. Staten behöfde då blott bi-
springa med nägra stipendier till understöd för
de blifvande lärarne under deras vistelse vid sko-
lan eller gymnesierne och liten förhöjning i de
Loktorers eller Magistrars löner, hvilka finge ex-
tra besvär med examinering och serskild hand-
ledring af de unga folkskol.lårar-eleverna. Sko-
lans eller gymnasiets öfriga elever behböfde icke l.
hindras af dessa; tvärtom borde den praktiska
rigtning, hvilken lärarne nödgades giffa sina un-
dervisningar för dessas skull, äfven gagna de
förra. .
) Läsaren må icke stöta sig på uttrycket: en tre-
djedels preses. Saken är den: i Stockholms stads
konsistorium gifvas 3 presides 4) E:kebiskonen.
h
D
5
e
8