JO: UTE Rd aldila (Viblllya laglig Uti: lviv, Siv MT
icke motsäger den omsorg för alla sambällsklas-
sorg rätt, som åligger Siatsutskottets åtgärd; utan
hade således bordt åligga Utskottet, att noga un-
dersöksa, hvilka delar af hemmansräntan, som till-
kommit på såden laglig väg, att de från sitt ur-
sprung kunna betraktas såsem ordinarie skatt, och
hvilka delar, som tillfälligtvis och för vissa bebof
tillkommit, utan att sedermera i laglig väg hafva
biifvit såsom ordinarie skatt åtagne för everldelig
tid. Uiskottet hade då kommit i erfarenhet af, att!
åtskillige delar af den ifrågavande räntan tillkom-
mit för bebof, som långt för detta upphört, såsom
t. ex. landtogsgärden, för fortsättningen al polska
kriget 4617, att åter andra delar uppkommit för
behbof, som nu mera genom extra anslag och nya
medel från den skattdragandes sida utgörss, såsom
byggningsbjelpen, m. m., och då Uiskottet tillika,
vid en slik undersökning, hade kommet till erfa-
renhet deraf, att den skatt, som uuder benämning
af hemmantalsräntan utgår, der den nu mera utgå
borde, användes för sådana ändamål, ef hvilka
alla samhällsklasser hafva lixa fördel, och till nvilka
de således gemensamt cch icke det nog ändock
tryckta Bondeståndet ensamt, böra bidraga, hade
ook Utskottet af inga konsiderationer bort låta af-
hålla sig att befordra en rättvis förändring af det
nuvarande beskattnings systemet. De betänklighe-
ter, Utskottet framställt, förtjona dessutom litet af-
seende, åtminstone jeraförelsevis med den sak,
emot hvilken de blifvit framställde. Det är sannt,
att om den äskade ränteminskningen skedde, jord-
böckerne, i följd deraf, skulle behöfva omarbetas;
men det har ju länge varit fråga om en sådan om-
arbetning, hvilken dessutem icke skulle föranleda
så stort arbete, att skräck derföre bordt kunna af-
hålla Utskottet från företaget; icke eller kan jag
inse, att den rubbninsg uti indelningsverket, som
skulle uppstå, vore något menligt inverkande på
statsmackhinen, eller skulle föra med sig några vå-
dor för de delar af indelningsverket, som af frå-
gan äre oberoende. Den enda omständighet, som
förtjenar något afseende, är således den inverkan,
som förändringen skulle, i känseende till egendoms-
värde, medföra för den jord, som icke beböfde el-
ler kom i åtnjutande af skattelindring. Men äfven
denna knut är löst, om det af Hr Friherre
af Nordin framställda ersättningsförslag antages;
och om icke detta skulle föra med sig ersättningen
från statens sida, så vet jag icke hvarföre icke !l
staten heldre bör göra uppoffringar för till he-
la landets båtned ledande ändamål, än till sådans
som t. ex. gardesregementerne och deres lysande
etablissementer, hvilken kräfta supit till sig möng-
dubbelt mera af statens medel, än hvad som för
det nu påyrkade företaget skulle erfordras. Stats-
utskottet har jemväl andragit såsom ett hinder mot
förslaget att, på sätt under diskussionen å Riddar-!
huset blifvit upplyst, den ifrågavarande räntan uti
olika provinser utgår till högst olika belopp. Skulle
möjligen dessa af Statsutskottet accepterade upp- i
lysningar vara de, sem Hr von Hartmansdorff af-
gifvit, så, må det förlåtes mig, kan jag ingalunda
gilla att Utskottet fästat sig vid dem, ty någonting
mera fabelaktigt än t. ex. bemälde riddersmans
uppgifter om den lindriga brskattning af hemma-
nen inom Calmare län och hemmanens förmåga
att bära vida större onera, än de dem pålagde,
har säkerligen förut icke varit till representationen
framburet. Men om ock beskattningen vore så o-
jemn som U:sk. alltför lösligt antagit, icke skulle
deru:i något talande skäl mot förändringen kunna
sökas, då Utskottet medgifvit behofvet af skatta-
lindringen. Anteager man Utskottets räsonnement
i deita fall, så skulle man komma derhän att der-
före att tvenne sjuka, icke för lika godt pris kunde
botas, begge skulle blifva ohulpne. Jeg finner mig
alltså föranlåton yrka äterremiss af betänkandet,
och beder dervid U:tskottet, vid dess förnyade be-
handling af ämnet, behjerta det tyvärr allt för!
mycket talande behof för jordbrukaren af lindring
i dess skatter, som Utskottet sjelf erkänt vara för
handen, samt betänka, att ett längre fortfarande afl:
det missförhållande ijbeskattningshänseende, som nu .
äger rum, troligen kommer att medföra vådor för
staten, hvilka möjligen för långliga tider blifval:
ebotligen.
Lars Larsson från Elfsborgs län önskade, atti
Statsutskottet, mera än som skett, lyssnat till för-
slagen om hemmantalsräntans upphörande; så län-l:
ge,, sade Tal., cman ursäktar sig med vådan afatt i
rubba det närvarande, så kommer man naturligtvis
aldrig målet närmare på de nytviga reformernas
bane. Tal. fann väl åtskilliga vilkor vid reglerin-:
gen nödiga, men önskade derföre en återremiss,
på det Statsutskottet måtte kunna föreslå utvägar,!!
hvarigenom den privilegierade jorden skulle vinna
någon ersättning för de uppoffringar, som verkligen !
äro af bebofvet påkallade för den oprivillgierade:
jordens räkning. Flora talare förenade sig medi!
Lars Larsson. 1
Anders Andersson från Skaraborgs län yrkade j!
återremiss af bilogan litt. D, vid hvars behandling !
han icke varit i Utskottet tillstädes; ehuru ban
väckt motion i ämnet.
j
;
Johannes Christoffersson från Kronobergs län ta-
lade i samma syfining gom Måns Minsson, med
hvilken han förenade sig.
Sven Heurlin från Kronobergs lin önskade all:
lindring för jordbruket, men ansåg hemmantalsrän-
tans upphörande under närvarande förhållanden
icke möjligt, emedan deraf skulle uppkomma en:
statsbrist, som med bevillning måste fylles, och här-
igenom åter en orättvisa mot flera provinser, t. ex.
Skåne, der hemmantalsräntan är mycket låg, men
deremot rustningen serdeles tryckande; yrkade
bifall.
Häruti instämde samtelige fullmäktige från Skå-
ne, Halland, Blekinge och Bohus län, Erik Pers-
son från Gefleborgs, Sven Jonsson och Erik Nilsson
från Jemtlands samt Johan Persson från Upsala
län, och Appelpvist från Blekinge, som erinrade,
att hvad som sades om Skåne äfven inträffar på
Blekinge län. ,
Strindlund anmärkte, att icke blott uti de så-
kallade eröfrade provinserna, utan jemväl i an-
drä orter af riket det af Heurlin skildrade förhål-Å
lande inträffar, att åtskilliga hemman erlägga 100
Rdr i grundskatt, men hafva en lindrig roterivg,!se
Med ch pm ss
JM VR a JR