Jagi 1 vlästrackia skogsmarker. Den nyare nisto-
rien har att framvisa många företeelser, hurusom
ungdomlig behjertenhet, närd af fosterlandskärlek,
understundom kommit de i militäriskt afszende
skickligast uppgjorda beräkningar och kombinstio-
ner på skam. Detia är en erfarenhet, som icke
I bör lemnas utan uppmärksamhet vid betraktandet
af vår politiska sällning. Den bör läggas till
grund för Sverges nya försvarssystem. Tag bort
det hårdast tryckande i den gamla roteringen, och
folket skall villigare skatta till fäderneslandets för-
svar med sina egna krafter. Låt beväringsynglin-
gen blifva förtrolig med bruket af krigsvapen, må
han uppmuntras att härda sig i karp med dö vilda
djuren, hvilka på de sednare tider märkligen för-
ökat sig i de skogrikare provinserna, och han skall
ännu mången gång komma häfderna att vitina om
nordisk kraft och nordiskt mannamod. Men härom
misströstar jag, så länge, som den gamla roterin-
gen qvarstår, lika, ja ännu mera onerös, än förut.
Ty det är naturligt, att ju mera nationen i massa
blifvit frånvänd krigsyrket, dess mer betungande
blir detta yrke. Vill man ändamålet, så måste
man vilja medlen och ibland dessa räknar jag det
vara vigtigast, att folket, nämligen dei: skattdra-
gande folket, till någon märklig del befrias från
den allestädes tungt, mångenstädes hårdt tryckande
roteringsbördan samt båtsmanshållet, och atti stäl-
let erlägga en måttlig vakansafgift, som användes
till beväringens ändamålsenliga inöfning i krigsyr-
ket. Detta manskap, som uti den qvarstående ia-
deidta armen har en stam eller typ för sin egen
tjonstbarhet, skall då tvifvelsutan och i öfverens-
stämmelse med hvad flere uti krigsyrket erfarne
män tiliförene yttrat, komma att utgöra armeens
kärna och den stridbaraste delen deraf. Det är
utur denna synpunkt, som jag bedömer flere af de
uti förevarande betänkande af Statsutskottet be-
slutna detaljåtgärder och bifaller den för samma
åtgärder uttalade grundpriecip af den ståonde ar-
meens förminsknaing. Emot Statsutskottets härom
afgifoa utlåtande har blifvit anmärkt, att detsamma
vore både grundlagsvidrigt och i alla hänseenden
oformligt. Till svar härpå tror jag mig endast be-
höfva hänvisa, till bvad som står att läsa nederst
på den första samt nästföljande sidan af betänkan-!
det, der aUiskowe:, på grund så väl af Kongl.
Maj:ts nådiga proposition som af ätskilliga till U:-
skottet remitierade motioner, hvilka åsyftat dels
minskning af den värfvade armean, dels en reduk-:
tion af den iadeldta, samt dels inskränkning och!
dels utsträckning af beväringens vapenöfningar,
ansett sig böra anvgifva den synpunkt, hvarifrån:
det betraktat rikets försvarsverk och dermed sam-
manhängande frågor; antagande Utskottet, att, om
Rikets Sländer en gång yltra en bestämd åsigt i
detta grannlaga ämne, hvilken må kunna förvärt-
va sij Kongl. Maj:ts höga bifall, att den osäkerhet
bör försvinna, hvilken hittills så menligt inverkat
på saken och icke sällan gijvit anledning till miss-
förstånd och stridiga omdömen. Bärvid visar sig
alls ingen inkräktningslust på Kongl. Maj:ts höga:
beslutande rätt; det är ju blow fråga om en af
I Ständerna yttrad önskan eller uttalad äsigt; och
I det måtte val icke vara förnekadt desse, att, med
iakttagande af de konstitutionella formerne, inför
I Koog!. Moj:t göra framställning af en för fåder-
neslandet så maktpåliggande angelägenhet, då så-
dant i vida mindre vigtiga frågor är tillåtet kor-
porationer, bolag, m. m. Om Statsutskottet vid
detaljfrågornas behandling gjort sig skyldigt till
några inkonseqvenser, så är det något, som jag
nu icke kan bedöma och hvilket jag än minare
vill försvara; men underligt förefaller mig, att en
medlem deraf vid detta ämnes förberedande behand-
ling icke fästat det högloflige Utskottets uppmärk-
samhet på dessa inkonseqvenser, hvilka då iätt-
ligen kunnat undanrödjas, och hvarigenom äfven
en icke obetydlig tidsbesparing kunnat vinnas för
öfverläggningarne inom Stånden. Då jag tillirott
mig, aw utur en allmännare synpunkt kunna be-l
döma hufvudfrågan i detta betänkande, så erkän-l
ner jag dock min oförmåga, att i alla detaljer til-
lämpa deppa grundsats. Men derföre biträder jag
ingalunda en Talares yttrade åsigt, att, i följd afl
derna oerfarenhet, anse allt, hvad Utskottet före-
slagit, förkastligt; tvertom är det för mig en an-
ledning, att biträda just samma förslag. Utskot-
tet har nämligen varit i tillfälle att bäst pröfva
alla förbällanden. Alla upplysande handlingar och
kalkyler hafva för detsamma varit tillgängliga.
Flera i ämnet vigtiga och af kunnige män förfat-
tade afhandlingar hafva blifvit till Utskottet ingif-
pa. Uii öfverläggningarna derstädes hafva deltagit
pågra för erfarenbet och insigt i krigsyrket ut-
märkta män; och när desse icke reserverat sig emot !
besluten, så anser jag deras omdöme mer än upp-:
väga all den erfarenhet, som kan äderopas ätmin-
stone af dem inom det bhögvördiga Ståndet, hvilka !
icke haft samma tillfälle, att taga en Bmärmare kän- i
nedom af ställningar och förhällanden. Ville in-!,
ställa sitt slutliga omdöme öfver de vidisgande de-j
taljfrågorne, intill dess diskussionen deröfver före- X
gått så väl inom detta som de andra Stånden, samt !
inskränka sig, att vid en och annan af dessa frå-.-
gor tillämpa den af honom nu antydda och, såsom
han trodde, icke grundlösa tosalåsigt. I
- Lektor Laurenius erkände visst sin oförmåga alt.
rätt bedöma ifrågavarade ämne, men kunde dock,
icke tillåta sig ett ogillande hvarken af Uiskotters,
räsonnement rörande försvarsverket och dess be-l,
böfliga, ändamålsenliga organisation, ej heller af)
f
E
I
-
8
4
d
t
d
d
k
de skäl, på grund af hvilka Utskoitet funnit sig
föranlåtet afstyrka beviljandet af de tillökningar,
som i denna hufvudtitel blifvit af Kongl. Maj:t
föreslagna. Han hade hört både vid förra Riksda-
gen och sedermera af insigtsfulla och erferna mili-
tärer påstås, att vår stående armi, med en oexer-
cerad beväring på långt Bär icke förmådde be-
trygga vår yttra sjelfständighet; den vore dertitl
för liten, men deremot ock för stor, för att endast
vara en stam, på hvilken beväringen skall inym-
pas; ty på en väl inöfvad nationslbeväring hvilade
dock väsendtligen landets försvar. Yttrade sig för D
öfrigt lika med Prosten Säve.
Kontraktsprosten Sandberg anförde efter en in-!0o
sress med reklamation af äfven icke militärers rätt! f
utt yttra sig om det allmännare al saken, att avidls
len föregående bufvudtiteln har man såsom skälji
ill en ökad kostnad för de civila och serski!da!s
ättegångsverken anfört deras mer och mer honade ti
l