- lin och således fått taga afsked af sin svärfar,
kring hvars dödsbädd för öfrigt hela hans fa-
milj befann sig. Konungens plågor skola de si-
sta dagarne varit ganska svåra och bröstkramp
j kommit till hans öfriga lidande, så att han
lanropat Gud om förlossning. Någon af dagar-
ne före sin död hade han ett långt samtal med
Kronprinsen utan vittnen, och äfven de andre
(af sina barn hade han, en och en i sender, lå-
Itit kalla till sig och samtalat med dem. Lika-
ledes hade hans broder, Prins Wilhelm, länge
varit ensam med honom. Åt sin sonson Fred-
Irik Wilhelm, (son af prins Wilhelm) hade han
Itestamenterat sin sabel, med uppmaning att
blott draga den för en rättvis sak och till fol-
kets bästa. Hans sista förmaning till sina barn
hade varit, att de måtte lefva i endrägt och
I sämja med hvarandra. Det säges att den aflid-
ne monarken efterlemnar en enskild förmögen-
het af omkring 20 millioner. — En skuld, som
den aflidne aldrig hann afbörda sig, var det löf-
te, han gaf sitt folk 1843; om en konstitution.
Man får nu se om hans son och efterträdare
betalar denna fadrens skuld.
Garnisonen i Berlin och det der församlade
landtvärn hyllade den nye Konungen, några
timmar efter företrädarens död.
FRANKRIKE.
Med undantag af kamrarnes debatter angå-
ende budgeten, uti hvilka väl venstra sidans ta-
lare bafva en bestämd ofvervigt i skäl och bevis,
men tappa i voteringarne, meddelar posten
intet af synnerligt intresse från detta land. Den
till pröfniog af Remillys proposition, åsyftande
att förekomma korruption af deputerade, som
äro embetsmän, nedsatta kommittee, har med
fem röster emot fyra förkastat den.
Den fordna kejserliga stormarskalken, Gene-
ral Bertrand, har nu till konungen öfverlem-
pat Napoleons svärd, och Josef Bonaparte från
London öfversändt en skrifvelse till Marskalk
Clauzel, med anvisning på två millioner francs,
hvaraf en million för de ännu lefvande af Na-
I poleons garde och en million för Napoleons
minnesvård.
ENGLAND.
I Underhbuset har Hr Hume ställt en mängd
frågor till Lord Palmerston, i afseende på de
Orientaliska angelögenheterna, på hvilka den
1e lorden svarat temligen undvikande. Han ön-
skade, lika mycket som någon annan, alliansens
bestånd med Frankrike, men i afscende på O-
rienten kunde denna allians blott fortfara så
länge, som båda ländernas interesse gick hand
i hand. Han förnekade bestämdt, att Frank-
rike haft för afsigt att gripa till vapen emotl
England i och för Orientaliska frågan. Allt tal
om krig emellan de båda länderna vore en dikt.
Lorden hade alltid på det bestämdaste yrkat
Turkiska rikets upprätthållande. Blott ett fred-
ligt biläggande af tvistigheterna emellan Egyp-
ten och Turkiet kunde hindra olyckan af en
Rysk armåces ankomst till Bosforen, 90. s. Vv.
I Tipperary, Limerick och på flera andra
ställen i Irland hade oroligheter utbrustit bland
de fattiga klasserna, i följd af brist och dyrhbet!
på lifsmedel, isynnerhet potates.
Grefve Durham hade, på resan till Carlsbad,
funnit sig så svag vid ankomsten till Dover,
att han tills vidare der måst göra halt.
HOLLAND.
Generalstaternas förhandlingar fortfara i sam-:
ma allvarliga och bushållsaktiga anda som för-
ut. Lagarne om budgetens fastställande för
blott tvenne år, och om ett periodiskt ombyte af
municipalstyrelsernas medlemmar, hafva med stor
pluralitet, och lagen om ministrarnes ansvarig-
het med enstämmighet blifvit antagne, äfvensom
en lag, åsyftande en betydlig tillökning i na-
tionalmilisens förbindelser, med hetydlig plura-
litet förkastad. Frågan om amortisations-syn-S
dikatets upphäfvande, för hvilken finansmini- !
stern ansträngde alla krafter, förkastades nä-
stan enhälligt på den grund, att regeringen ie-l1
ke meddelat af staterna begärda, fullständiga
upplysningar om finanserna. Konungen mot-!
t
C
tager till följe häraf en anmodan att bättre
betänka sakenp. q
ORTENTEN. l
Vicekonungen af Egypten kar velat låta ut-
skeppa de Turkiska matroserna från krigsskep-
pen, för att använda dem till kustens försvar, !
men oflicerarne förklarade å egna och deras !
underhafvandes vägnar, att de blott i allra hög-!
sta nödfall skulle lemna sina skepp, och ej förr-
än verklig fara hotade landet. Detta hade
mycket uppbragt Mehemed Ali, som ej är van
vid motsägelser; men för att sätta Turkarne i:
bättre lynne och ej äfventyra myteri, hade han
gilvit befallning att låta till dem ulbetala inne-
stående sold för 2 månader.
För öfrigt fortsättas rustningarne med stör- !
sta ifver. National-gardet i Kairo är nu orga-
niseradt och består af 32,000 man. Så snart:
pesten aftagit, kommer ett läger af 55,000 man
att sammandragas vid Ramleb.
Från Teheran förnimmes, att flere officerare
ditkommit från Kandahar och Kabul, för att
havära SAhakane hackwvdd emot den af Encelo