till yiterligare anslag för undervisningen, sådant företrädesvis bör egnas åt foikbildningen. Anders Andersson från Skaraborgs län: Det är här ssagdt, att SiarsUtskottets ifrågavarande tillstyrkande af ökade Statsansieag för 2:ae nya prefössioner vid rikets universileter skulle, såsom sträckt utöfver Kongl. Maj:ts i ämnet utgifna nådiga proposition, och sakaande behörig anledning iöfrigt, vara grundlagsvidrigt. Jag får härvid erindre, att sådant så mycket mindre är fallet, som enligt hvad Uiskottets utlåtande gifver vid handen, Professoren Gosijer derom väckt motion, hvilken blifvit till Utskotte: remiiterad. Hvad sjeifva anslaget beträffar, så kan jag icke underiåta att förklara min öfvertygelse vara den, ati universitetesne, serdeles Upsala, redan förut äga anslag och tillgångar nog, endast de rätt användas, för nödiga professioners inrättande, och att det nu tillstyrkta anslaget icke är af nöden. von Zweigbergk: I anledning af det under diskussionen fällda yttrande, att universitetsundervianingen icke egentligen kommer den stora massan af folket tili godo, för jag hemställa till den, som fällt yitrsndet, et: uppgifva hvarifrån läraro till folkskolorne skola taga sin bildning om icke från universiteten och de högre läroverken. Lars Larsson från Elfsborgs län: Det har händt Du såsom ofta, att man under diskussionen icke Roggrant hållit sig vid ämnet, utan fästat sig vid serskilda uttryck, hvilket alltid föranleder till onödig vidiyftighet. Så vidt jag kunnat fatta, har nödvändigheten att förse universiteten med erforderliga medel icke blifvit bestridd, utan man har i allmänhet ansett dem äga tillgångar nog, endast desömme blifva ändamåisenligen använde. Strindlund. Jag medger att jag misstagit mig i afseende å Professoren Geijers uti förevarande ämne väckta motion, och hembär med-brodren Anders Andersson min erkänsla för hans derom gjorda erinran. Johan Jakob Rutberg från Norrbottens län: Vid 4828-4830 årens Riusdeg fingo universiteten allt det ansiag de begärde, och jsg är öfvertygad, att! om detsamma, jemte de tillgångar de förut äg-; de, ändamälsvoaligt användas, desse lärosäten icke sakna medel att inrätta så mänga nya professioner, som af behofvet påkallas; hvarföre jag till alla delar instämmer med Nils Persson och yrkar afslag å det för dem uvu tillstyrkte anslaget.s j Votering försiggick sedermera i vanlig ordning! och utföll med 45 ja cch 69: nej; i följd hvaraf nyssberörde 3:dje punkt af förevarande betän-! kande till StatsUiskottet återremitterades. i Häremot reserverade sig Sven Heurlin från Kronoberg län. I 4:0 Elementar-läroverken. l Johannes Andersson från Calmsre län: aI afseende på Stockholms gyrmnasium får jag meddela! den upplysning, at; denna läroanstalt visat de mest tillfredsställande resultat och derföre förljenar att: på allt sätt understödjas. Nils Strindlund från Westernorrlands läs: aDet tillstyrkta arfvodet af 400 Rdr bko ärligen till Bibliotekarien vid Lintöpings Gymnasii-biblothek anser jag såsom både obehöfligt och obebörigt icke böra under någon förevändning af allmänna medel beviljas. Att bifalla Utskottets tillstyrkande i denna del skulle vara desto vådligare, som enahanda skäl, hvilka finnas för dylikt enslag till Bibliotekarien vid Liniöpings Gymnasii-bibliothek, otvifvelaktigt lära åberopas såsom skäl för så beskaffade anslag till Bibliothekarierne vid de öfriga Gymnasii-bibliocheken i riket, hvarom vederbörande, i händelse af bifail till det nu ifrågavarande, icke lära underlåta att göra framställnicg vid nästa Riksdag. Jag yrkar derföre, att förevarande punkt må till Utskottet återremitteras, och att detsamma må afstyrka bifall till den rörande ofianämnde arfvode väckte motion. Nils Persson från Södermanlands län samt störgta deien at Ståndets öfriga medlemmar, förenade sig med Strindlund. ElAnders Andersson från Skarsborgs län: KAttanslag till ifrågavarande arfvode biifvit af StatsU:skoitet tillstyrkt, har förefallit mig högst besynnerligt, och jag kan icke göra mig reda före, huru dervid tillgätt, ty då den härom väckte motion handlades på den af Uiskottets afdelningar, till bvilkens förberedande behandling den blifvit öfverlemzad, och hvilken afdelnivg jeg vid tillfället tillhörde, fanns med undantag af motiorären sjelf icke D en enda af de der arbetande ledamöter, som icke d gillade motionen. För min del hyser jag enakam-, a e oh Krn SS 0 RR Ö AO me mA ÅH —MR vt om Ja åsigt, nu som då, och yrkar att ärendet må till Utskottet återremitteras.n 6:0 Tillämpningsskolor, som ej å andra hufvudr litiar äro uppförde: h 2) Gymnastiska Central-Institutet. a Härvid yttrade Fredrik von Zweigbergk f:ån Ska( raborgs län: aDet är verkligen märkvärdigt att se,l1s wu;u många behof, under hvarjehande benämninrå gar, ständigt tillskapas, och till hvilkas fyllandelå let fattiga folkets skattebidrag tagas i anspråk. Jag, medgifver visserligen, att Gymnastiska Conral-Instituiet medför en stor nytta för militärens ysiska utbildning; men jag förmodar, att vid krigskolan på Carlberg finnes tillfälle att erhålia öfcing Iti gymnastik, och i sådant fall tyckes det vara fverflödigt att äfven i kufvudstaden bekosta en lyr inrättning för detta ändamål. Skulle ej på Carkberg finnas en tillräckligt lönt lärare i gym-?! nastiken, samt nödiga materialier, så skulle jag )M serna vilja tillstyrka ett anslag för sådant ändamål. hvarje landsort, vid skolor, gymnasier och univer-! iteter, är tillfälle till gymnastiska öfningar, och lödvändigheten af ett så kalladt Central-Institut, ned: alla dess dyra tillbehör, lärer svårligen kunna sviljes. Jag afstyrker det ökade anslaget och ruktar, att, om vi nu beviljade en tillökning, skulle nan vid nästa Rikdag icke hafva undseende för att ;egära en ytterligare sådan. En stor del af Stånni let hördes häruti instämma och detta moment! terremstterades. — nn I Plenum på Riddarhuset den 10 Juni f. m.. la Om pensioner åt Statsråderne Frih. Åkerhjelm ochse Grefve Hård, samt om löner på indragningsstatar åt Statss:krelerarne Grip och Hartmansdor. lag