till yiterligare anslag för undervisningen, sådant fö-
reträdesvis bör egnas åt foikbildningen.
Anders Andersson från Skaraborgs län: Det är
här ssagdt, att SiarsUtskottets ifrågavarande tillstyr-
kande af ökade Statsansieag för 2:ae nya prefössio-
ner vid rikets universileter skulle, såsom sträckt
utöfver Kongl. Maj:ts i ämnet utgifna nådiga propo-
sition, och sakaande behörig anledning iöfrigt, va-
ra grundlagsvidrigt. Jag får härvid erindre, att så-
dant så mycket mindre är fallet, som enligt hvad
Uiskottets utlåtande gifver vid handen, Professoren
Gosijer derom väckt motion, hvilken blifvit till Ut-
skotte: remiiterad. Hvad sjeifva anslaget beträffar,
så kan jag icke underiåta att förklara min öfver-
tygelse vara den, ati universitetesne, serdeles Upsa-
la, redan förut äga anslag och tillgångar nog, en-
dast de rätt användas, för nödiga professioners in-
rättande, och att det nu tillstyrkta anslaget icke är
af nöden.
von Zweigbergk: I anledning af det under dis-
kussionen fällda yttrande, att universitetsundervia-
ningen icke egentligen kommer den stora massan
af folket tili godo, för jag hemställa till den, som
fällt yitrsndet, et: uppgifva hvarifrån läraro till
folkskolorne skola taga sin bildning om icke från
universiteten och de högre läroverken.
Lars Larsson från Elfsborgs län: Det har händt
Du såsom ofta, att man under diskussionen icke
Roggrant hållit sig vid ämnet, utan fästat sig vid
serskilda uttryck, hvilket alltid föranleder till onö-
dig vidiyftighet. Så vidt jag kunnat fatta, har nöd-
vändigheten att förse universiteten med erforderli-
ga medel icke blifvit bestridd, utan man har i all-
mänhet ansett dem äga tillgångar nog, endast de-
sömme blifva ändamåisenligen använde.
Strindlund. Jag medger att jag misstagit mig
i afseende å Professoren Geijers uti förevarande
ämne väckta motion, och hembär med-brodren An-
ders Andersson min erkänsla för hans derom gjor-
da erinran.
Johan Jakob Rutberg från Norrbottens län: Vid
4828-4830 årens Riusdeg fingo universiteten allt
det ansiag de begärde, och jsg är öfvertygad, att!
om detsamma, jemte de tillgångar de förut äg-;
de, ändamälsvoaligt användas, desse lärosäten icke
sakna medel att inrätta så mänga nya professioner,
som af behofvet påkallas; hvarföre jag till alla de-
lar instämmer med Nils Persson och yrkar afslag
å det för dem uvu tillstyrkte anslaget.s j
Votering försiggick sedermera i vanlig ordning!
och utföll med 45 ja cch 69: nej; i följd hvar-
af nyssberörde 3:dje punkt af förevarande betän-!
kande till StatsUiskottet återremitterades. i
Häremot reserverade sig Sven Heurlin från Kro-
noberg län. I
4:0 Elementar-läroverken. l
- Johannes Andersson från Calmsre län: aI afse-
ende på Stockholms gyrmnasium får jag meddela!
den upplysning, at; denna läroanstalt visat de mest
tillfredsställande resultat och derföre förljenar att:
på allt sätt understödjas.
Nils Strindlund från Westernorrlands läs: aDet
tillstyrkta arfvodet af 400 Rdr bko ärligen till Bib-
liotekarien vid Lintöpings Gymnasii-biblothek anser
jag såsom både obehöfligt och obebörigt icke böra
under någon förevändning af allmänna medel be-
viljas. Att bifalla Utskottets tillstyrkande i denna
del skulle vara desto vådligare, som enahanda skäl,
hvilka finnas för dylikt enslag till Bibliotekarien
vid Liniöpings Gymnasii-bibliothek, otvifvelaktigt
lära åberopas såsom skäl för så beskaffade anslag
till Bibliothekarierne vid de öfriga Gymnasii-bib-
liocheken i riket, hvarom vederbörande, i händelse
af bifail till det nu ifrågavarande, icke lära under-
låta att göra framställnicg vid nästa Riksdag. Jag
yrkar derföre, att förevarande punkt må till Utskot-
tet återremitteras, och att detsamma må afstyrka
bifall till den rörande ofianämnde arfvode väckte
motion.
Nils Persson från Södermanlands län samt stör-
gta deien at Ståndets öfriga medlemmar, förenade
sig med Strindlund.
ElAnders Andersson från Skarsborgs län: KAttan-
slag till ifrågavarande arfvode biifvit af StatsU:-
skoitet tillstyrkt, har förefallit mig högst besynner-
ligt, och jag kan icke göra mig reda före, huru
dervid tillgätt, ty då den härom väckte motion
handlades på den af Uiskottets afdelningar, till
bvilkens förberedande behandling den blifvit öfver-
lemzad, och hvilken afdelnivg jeg vid tillfället till-
hörde, fanns med undantag af motiorären sjelf icke D
en enda af de der arbetande ledamöter, som icke d
gillade motionen. För min del hyser jag enakam-,
a
e
oh K- rn SS
0 RR Ö AO me mA ÅH —MR - vt om
Ja åsigt, nu som då, och yrkar att ärendet må till
Utskottet återremitteras.n
6:0 Tillämpningsskolor, som ej å andra hufvud- r
litiar äro uppförde: h
2) Gymnastiska Central-Institutet. a
Härvid yttrade Fredrik von Zweigbergk f:ån Ska- (
raborgs län: aDet är verkligen märkvärdigt att se,l1s
wu;u många behof, under hvarjehande benämnin- rå
gar, ständigt tillskapas, och till hvilkas fyllandelå
let fattiga folkets skattebidrag tagas i anspråk.
Jag, medgifver visserligen, att Gymnastiska Con-
ral-Instituiet medför en stor nytta för militärens
ysiska utbildning; men jag förmodar, att vid krigs-
kolan på Carlberg finnes tillfälle att erhålia öfcing
Iti gymnastik, och i sådant fall tyckes det vara
fverflödigt att äfven i kufvudstaden bekosta en
lyr inrättning för detta ändamål. Skulle ej på
Carkberg finnas en tillräckligt lönt lärare i gym-?!
nastiken, samt nödiga materialier, så skulle jag )M
serna vilja tillstyrka ett anslag för sådant ändamål.
hvarje landsort, vid skolor, gymnasier och univer-!
iteter, är tillfälle till gymnastiska öfningar, och
lödvändigheten af ett så kalladt Central-Institut,
ned: alla dess dyra tillbehör, lärer svårligen kunna
sviljes. Jag afstyrker det ökade anslaget och
ruktar, att, om vi nu beviljade en tillökning, skulle
nan vid nästa Rikdag icke hafva undseende för att
;egära en ytterligare sådan. En stor del af Stån- ni
let hördes häruti instämma och detta moment!
terremstterades.
— nn I
Plenum på Riddarhuset den 10 Juni f. m.. la
Om pensioner åt Statsråderne Frih. Åkerhjelm ochse
Grefve Hård, samt om löner på indragningsstatar
åt Statss:krelerarne Grip och Hartmansdor. lag