STOCKHOLM den 12 Juni. Med Snällposten ankommo på iormiddagen tidningar från Paris af den 3 och från Hamburg af d. 6 dennes. FRANKRIKE. Hertigarne af Orleans och Aumale hade ankommit till Marseille natten till den 30 Maj. Deputerade kammaren beviljade den 4 Juni ett kreditiv för oförutsedda utgifter till utomordentliga missioner (ang. Buenos Ayres) af 300,000 fraves, hvarefter den öfvergick till diskussion öfver budgetten. Åtskillige ledamöter beklagade sig öfver de stigande utgifterna; Portalis uppgaf den utgöra 360 millioner francs mera än under restaurationen, men förklarade sig rösta för budgetten, emedan nödvändigheten var förbanden. Efter att hafva antagit punkten om 2402V, millioner till statsskuldens ränteoch kapital-afbetalningar, kom i ordningen justitie-departementets anslag, för hvars personal kommitteen föreslagit en miskning af 10,000 fr. på de nära 450,000, som varit uppförde å statens algång. Derom streds vid postens afgång väldeligen. Underrättelserna ang. händelserna i Algier voro nu fullständigare, än hvad på telegrafvägen kunnat erhållas, men ännu icke fullkomligt pålitliga. Det var den 27 April, som franska armåen satte sig i rörelse på 4 kolonner, under befäl af Marskalken Valee, Hertigen af Orleans, Öfverste Lamoricicre och General Rumigny, för att tillintetgöra Hadjuterna. Dessa bade likväl fått kännedom om fransmännens marcher och läto sig icke öfverrumplas. Imedlertid visade sig emirens kavalleri, omkring 8 å 40,000 man, i en halfeirkel framför kolonnerna, men tillbakakastades till bergsfoten vid! Afrun, som sedan intogs af franska infanteriet. Den 29 satte armeen sig åter i marsch, passerade Qued-Gen och fortsatte sin väg åt Miliana. Härunder upptäcktes, att tre större fiendtliga korpser kringgått armten — de två voro iryggen — och den tredje mellan armåen och hafvet. Denna hade kunnat afskäras, men marskalken fann ej för godt att anfalla. Han drog sig tvärtom tillbaka den 30 April; och bloit genom främlingslegionens tapperhet, som enligt vanan hade det svåraste uppdraget, lyckades det armeen att utan förlust återgå öfver QuedGen. Den 4 Maj kom armeen till det befästade lägret vid Schiffa och qvarblef der till den 7. Då marcherade en del till ingången mellan bergen på vägen åt Schersell, utan att träffa på fienden; men den 8, då man gått upp för bergen, börjades smärre strider, och d. 10, då armeen återtågade, blef arriergardet häftigt anfallet af kabylerna, understödda af 4800 araber. Den 44 bivouakerades vid Mouzaia, och den 42 börjades anfallet på Teniale. Det utfördes ungefär på samma sätt, som Marskalk Clauzel anbefallt det år 1836, och här var det fransmännen stredo med utmärkt mod. Alla befästningarne intogos med bajonetten, oaktadt de försvarades af 3000 man. Den 46 marcherade armåeen till Medeah, som var öfvergifven