STOCKHOLM den 12 Juni.
Med Snällposten ankommo på iormiddagen
tidningar från Paris af den 3 och från Ham-
burg af d. 6 dennes.
FRANKRIKE.
Hertigarne af Orleans och Aumale hade an-
kommit till Marseille natten till den 30 Maj.
Deputerade kammaren beviljade den 4 Juni
ett kreditiv för oförutsedda utgifter till utom-
ordentliga missioner (ang. Buenos Ayres) af
300,000 fraves, hvarefter den öfvergick till
diskussion öfver budgetten. Åtskillige ledamö-
ter beklagade sig öfver de stigande utgifterna;
Portalis uppgaf den utgöra 360 millioner francs
mera än under restaurationen, men förklarade
sig rösta för budgetten, emedan nödvändighe-
ten var förbanden. Efter att hafva antagit
punkten om 2402V, millioner till statsskuldens
ränte- och kapital-afbetalningar, kom i ordnin-
gen justitie-departementets anslag, för hvars
personal kommitteen föreslagit en miskning af
10,000 fr. på de nära 450,000, som varit upp-
förde å statens algång. Derom streds vid po-
stens afgång väldeligen.
Underrättelserna ang. händelserna i Algier
voro nu fullständigare, än hvad på telegrafvä-
gen kunnat erhållas, men ännu icke fullkom-
ligt pålitliga. Det var den 27 April, som fran-
ska armåen satte sig i rörelse på 4 kolonner,
under befäl af Marskalken Valee, Hertigen af
Orleans, Öfverste Lamoricicre och General Ru-
migny, för att tillintetgöra Hadjuterna. Dessa
bade likväl fått kännedom om fransmännens
marcher och läto sig icke öfverrumplas. Imed-
lertid visade sig emirens kavalleri, omkring 8
å 40,000 man, i en halfeirkel framför kolon-
nerna, men tillbakakastades till bergsfoten vid!
Afrun, som sedan intogs af franska infanteriet.
Den 29 satte armeen sig åter i marsch, passe-
rade Qued-Gen och fortsatte sin väg åt Miliana.
Härunder upptäcktes, att tre större fiendtliga
korpser kringgått armten — de två voro iryg-
gen — och den tredje mellan armåen och haf-
vet. Denna hade kunnat afskäras, men mar-
skalken fann ej för godt att anfalla. Han drog
sig tvärtom tillbaka den 30 April; och bloit
genom främlingslegionens tapperhet, som enligt
vanan hade det svåraste uppdraget, lyckades
det armeen att utan förlust återgå öfver Qued-
Gen. Den 4 Maj kom armeen till det befä-
stade lägret vid Schiffa och qvarblef der till
den 7. Då marcherade en del till ingången
mellan bergen på vägen åt Schersell, utan att
träffa på fienden; men den 8, då man gått upp
för bergen, börjades smärre strider, och d. 10,
då armeen återtågade, blef arriergardet häftigt
anfallet af kabylerna, understödda af 4800 ara-
ber. Den 44 bivouakerades vid Mouzaia, och
den 42 börjades anfallet på Teniale. Det ut-
fördes ungefär på samma sätt, som Marskalk
Clauzel anbefallt det år 1836, och här var det
fransmännen stredo med utmärkt mod. Alla
befästningarne intogos med bajonetten, oaktadt
de försvarades af 3000 man. Den 46 marche-
rade armåeen till Medeah, som var öfvergifven