dom samlades och jJordlades, har man nu gjort bekantskap med armodet, med denne aförsvarslöse vagabond,. som allt hittills, medan vederböraade blundat, gått omkring på socknen, och icke !emnat en vrå af landet obesökt, men nu, under det förnäma namnet cpauperism, blifvit af våra doktrinärer framdragen till heders, såsom civilisationens ena son, och ställd vid sidan af den andra, arikedomen, hvilken, tyvärr, endast genom ett sådant framhafvande af motsatsen, låtit sig i vårt land upptäckas. En annan omständighet, som ger en viss utmärkelse åt denna bok är den, att hon blifvit författad afen prest, och af en prest, som tror, att mensklig ordning) tillåter själasörjaren att äfven i verldsliga ting yttra sig och utsäga tilläfventyrs mindre angenäma sanningar, hvaruti likväl äfven många ledamöter af Presteståndet vid riksdagen gifvit hedrande exempel. Med afseende på det ämne boken afhandlar, är denna omständighet icke utan vigt. Det kan nemligen icke nekas, att i allmänhet presterna äro de kompetentaste att lemna uppgifterna om allmogens belägenhet, och att genom en dramatisk framställning af lefnadssättet meddela supplementet till tabellerna och siffrorna, som öfverbevisa utan att alltid öfvertyga. Till ett sådant supplement kan den här anmälda skrift anses såsom ett bidrag. Den behandlar visserligev, liksom de flesta brochyrer om fattigdomen, äfven dennas orsaker och medlen till dess afbjelpande, men beskrifningen af denna samhällsotycka, och teckningen af dess verkningar inom den ort der förf. utöfvat sitt kall, utgör likväl hufvudsaken, och den punkt hvari förf:s utsago förnämligast äger vitsord. Denna teckning ger äfven åt det lilla arbetet en värma och läsbarhet, som afhandlingarna om fattigdomen oftast sakna, och i detta hänseende ställer resencenten denna brochyr främst bland alla i samma ämne, som kommit honom i händerna, och tilltror sig lemna det omdöme att man, hvad framställningssättet angår, kan läsa den utan att ledsna. I de orsaker till fattigdomen förf. antagit ingår äfven den höga beskattningen. Denna uteslöts af fattigvårdskommitten, för hvilken det tycktes liksom utgöra ett förut bestämdt vilkor; att denna orsak icke fick i räkningen upptagas, hvarföre äfven vissa kommitteledamöters åsigter i denna del modificerades till det allmänna beslut, att endast beskattningens ojemna fördelning kunde komma i åtanka. Hvad förf. härom yttrat är intressant, just derföre att han icke utsträcker undersökningen till den utarmande verkan en så stor del af rörelsekapitalets årliga indragning i statskassan nödvändigt måste utöfva, utan i stället håller sig till den kalkul, som jordägaren måste anställa öfver inkomster och utgifter för att erfara hur länge han. kan stå ut med uppfyllandet af statens öfverdrifna anspråk. Märklig är härvid den erfarenhet förf. gjort, att man i Lappmarkerna, så vanlottade de än äro, bergar sig bättre än i närliggande orter utom densamma och är nästan alldeles fri från fattigbjon, af det skäl att man i Lappland icke är öfverbeskattad. cOmp, säger förf., ken bonde på landet betalar i utskylder 50 Rdr, så betalar en dylik i Lappmarken kanske 40: — deri ligger hela skilnaden.n Bland fattigdomsorsaker upptager förf. äfven aöfverbefolkningen), emedan, såsom han argumenterar, landet omöjligen hinner odlas i samma progression som folket förökas. Förf. finner väl sjelf, att satsen låter något paradoxt, men skulle äfven hafva funnit att den åtminstone ännu en rund tid verkligen vore paradox om han tagit i beräkning att de stora skattebeloppen tillintetgöra det första nödvändiga vilkoret för nyodlingar, kapitalet, d. v. s. en liten behållning i kassan, hvaraf man kar lefva under det astenbackarne uppbrytas. Beräknar : man ej verkan af kapitalets beständiga förstöring, så kommer man siutligea till den ännu besynnerligare paradoxen, att landet lider af öfverbefolkning, äfven då folkmängden är så i aftagande, att icke en gång den odlade jorden kan hållas i häfd, emedan de ätande munnarne förökas hastigare än kraften att skaffa dem födan, så att på en gång armodet tillvexer, folkmängden aftager och jorden igenlägges — ett fenomen, som mer än en gång blifvit observeradt äfven i vårt land. Ett vigtigt botemedel! mot öfverbefolkning har han äfven glömt, nemligen näringsfriheten, som småningom ger lif åt produktiva yrken utom landtbruket och dels sätter landet i stånd, att bespara en stor del: af hvad man nu måste till utlänningen erlägga, samt att förvärfva något af fruktbarare länders öfverflöd, dels ock gifver en verksamhet åt hufvud och händer, som motverkar lätja och andra laster, dem förf. upptagit bland fattigdomens orsaker. Mot åtskilliga bland de af förf. upptagne biorsaker. till fattigdomen, äfvensom mot några af AR a fen lanant 4