Article Image
porten, Grefve Horn, Bir Lefren och von Hartsnansdorff; och beslöt Ståndet anmoda Stateoch Banokoutskotten, att, så snart som möjligt, inkomma med utlåtande öfver den Kongl. propositionen rörende manufakturfonden. Da öfrigs Stånden skulle inbjudas att förena sig i deita beslut. Frågan om val till förstärkt Statsutskolt. I föregående Lördagsplenum hade Friherre Tersmeden föreslagit, att Ridderskapet oca Adein, före Pingstdagarne, skulle välja ledamöter till förstärkt Statsutskott, hvilken motion då blifvit begärd på bordet. Då den pu förekom till diskussion, uppsteg Motionärsn, och bestämde sitt förslag närmare i så måtto, att han yrkade valets företagande i morgon förmiddag. H. Exc. Justitiestatsministern Grefve Posse upp) trädde med en förklaring, att ban skulie, i falll hans ord upptogos såsom den enskilda representantens, velat bestrida Friherre Tersmedens3 proposition om valets företagande i morgon, såsom brådstörtadt; men han finge ej glömraa, att hans riksdagsmanna kall sammanbundes med hans kall såsom Konungens rådgifvare. Han kunde ejförbise, att, i fall han afstyrkto Friherre Tersmedens förslsg, så kunde det möjligen uttydas så, som om styrelsen sökte utdraga på tiden med valet, för att derigenom bereda Regeringen framgårg åt anslagen. Detta vore ej förhållandet; och H. Exc. förklarade, att hvarken han elier hans kolleger önskade högre anslag, än de, som voro nödvändiga för ärendernes gång samt fäderneslandets sjelfständighet och förkofran. Han trodde ej, att dessa anslag skulle vägras af svenska folket. Skedde det, så skulla följderna icke drabba styrelsepersonalen, utan Siänderna, som då derför blefvo ansvatiga. Han hade ingenting emot, stt valet företogs Där som heldst; men Friherre Tersmedens amendement vore måhända mindre grannlaga, att ut-l sätta valet nästföre Pingsten, då många af Husets Ledamöter troligen ämnade resa på landet och önskade kunna disponera sin tid. H. Exc. ville dock ! ej bestrida, att ju valet oförtöfvadt finge företagas) t. ex. några dagar efter Pingst. — Br Lagerhjelm, ! Pehr, trodde, att valet svårligen I morgon skulle . kunna ske, emedan val redan till dess vore utsatt af Eiektorer, att välja kommitterade till tryckfrihetens vård. Om ej desto viatigare skäl vore för handen att brådstörta, kunde han ej inse, hvarföre ej datta ärende, liksom andra, kunde bestämmas genom öfverenskommelse i talmanskonferenserne. — Grefve Anckarswärd fenn ej, att grannlagenhbeten: förbjöd att välja i morgon. Nästa Onsdag vore; Ridderhuset troligen glesare än pu, och det vore ej att påräkna, att Huset under sommaren blefve serdeles talrikt. Tvenne Stånd hade redan valt,! och cet tredje ämnade äfven välja före Pingst. På Husets bord hvilade redan remisser för för-! stärkt Statsutskottets handläggning. — Hr Hjerta, Lars, förenade sig med Grefve Anckarswärd. Just det skäl H. Exc. Grefve Porse anfört emot valets företagande i morgon, talade, i hans tanka, derför. ; Alla de Ledamöter af Huset, som ämnade resa bor: öfver Pingsthelgen, voro ännu qvar I morgon; men om de sedermera komma så snart tillbaka, vore osäkert. Några mål af serdeles vigt hvilade; ej på bordet, hvilkas handläggning kunde anses böra ske framför val till förstärkt Statsutskott. För-: bållandet blefve snart annorlunda, då dechargebe-; tänkandet från Konstitutionsuiskottet troligen i) morgon inkomme till Ständerna. — Friberre Boije, Ludvig: Det vore bonom indifferent, om valet företogs i morgon elier längre fram; men han förundrade sig öfver den brådska, hvarmed detta ärende behandlades nu, emot vid förra Riksdagen. Bäst vore efter Pingstferierna. — Hr von Hartmansdorff: Endest 2:e mål vore ännu i fråga för behandling af förstärkt Statsutskott, nämligen rörande hushbyremedien för Statsråden och om avslaget till strömupprensningarne, och han bemställge derföre tili den l sidan af Huset, som nu bade så brådtom, om valet . ej kunde kafva anstånd ännu 8 dagar. Om Ståndet nu ville ingå på brådstörtningen och bestämma valet till i morgon, så kunde dock hånda, att detta ! beslut kunde tillintetgöras genom fråga om forma! liteter. Det vore -ännu ej afgjordt, huru många Suppleanter, som skulle välja, och om det föllej! Telaren, Friherre Jecob Cederström eller någon annan in, att begära denna fråga på bordet, sål! kunda intet val i morgon företsgas. Dessutom vore morgondagen bestämd för val af Elektorer till j Tryckfribetskommitteens utseende. Hvar och en ! visste, huru mycket besvär det voro att uppgöra en liste, ännu mer lvenne; och ban trodde, att om ! Rtksdsgsmännen skulle pröfva listorna, blefve det l omöjligt stt förrätta båda valen i morgon. Trodde ! rättöst vara, att öfverlemna åt Talmännen bestäm ) mendet af någon dag näst efter Pingst. Det vore ej: troligt att de, som reste bort, voro åter tillboka tili Ossdagen; derföre ville Talaren föreslå Mån-! dagen efier Picgst, den 45 dennes. — Grefve Fröl lich fenn motivet, som här blifvit anfördt, afgrann! Jagenhe:, vara godt utom i detta fsll. Motivet voro: helt simpelt, att ena och endra sidan af Huset! voro öfveriygad, att på den eiler den dagen hbefva ! pluraliset vid valet. Detta låge i botten på allt, l som anfördes mot eller meå försloget. Talsren anhöll om proposition på bifall till Friberrre Ter! gmedens försias, emedan han då hoppades en möjj lighet för den siden af Huset, han tilltörer, att få pluralitet. Om valet utsattes att börja klockan 7.5 förmiddagen, så trodde ban, att båda valen skulle ! g l tf f f J ( J i Å I Å J LI f l hiona at: verkställas på en Cag. — Hr Lagerhjelm Upprepade det mesta af hvad han förut anfört, och önskade att få höra de starka motiver, som göra, att man bör brådstörta med valet. Man borde, i bans tanka, känna, om de personsr, man väljer, stedna gqvar bär, så att man ej behöfde företaga nya val. Detta voro ej möjligt få vissket om tills I morgon. — H. Exe. Grefve Posse kunde icke instämma i Grefve! Fröliche yttrende om motivorne för skyndsamhet olier uUppskof. Han ville ej bestrida, att det skäl Get :. ves anfört, kunde vara motif för Grefven, men H. Ex. försäkrade alt det ej vore motif för bonom. Om Regeringen ägde majoritet på Riddarhuset, så hoppades den att den skulle visa sig lika mycket j morgon, som i nästa Vecka. — Hr Lefrön instämde med Grefve Posso och tillade att han trodJe Ståndet handla räitast, om det i detta pienum först bestämde antalet af suppleanter och sedermera

5 juni 1840, sida 2

Thumbnail