en ny local, måtte taga propositionen om förökad löneanslsg i öfvervägande. b) Kongl. Bibliothek: dervid gjordes ingen anmärkning c) om öfvertali slat i Kongl. Maj:t Canzli Juslitie Revisionen, hvil ket anslag af 45516 Rr 40 s 9 rst, ock utszot tet afstyrkt. Denna punkt . återremitterades, se dan Biskoparte Hedren, Heurlin, cch Kullberg Docter Wieslander och Professor Retzius yttra sig derföre. — Professor Geijer, med hvilken Pro starne Ödman, Lundblad, Sandberg, Ahiqvist, Säv och Lyth instämde, fana. deremot Riksecs Stände icke hafva skäl, att med ds öfverteliga tjenstemän nen öka indragningsstaten, förrän man fick se de Kongl. Canzliet bättre organiseradt. 6:83 puakter. Ministerstaten. Statsutskotte: ha da ifrån 266,666 Rdr 32 sk. bko nedsatt detta an: slag till 200,009 Rdr bko, hvaremot Biskop fHedren Prosten Stenhammar, Psosten Åstrand reservera sig och tillstyrkt gamla ansizgsis bibehållande, un: der förrmaenende, att Ulskoiter för nedsaitnivger saknat ell prund, hvaremot: Hr Schartau anset anslaget ej böra öfverstiga 1350,000 Rir bko, hål lande före att rikets intressen med lika fraragöng kunde bevakas af diplomater med underordnad rang som af envojeer med enorma apanrager, helst de Europeiska frågorne i våra dagar ojermförligt mers rörde sig kring folkens industriella .och kommerciella behof, än kring krigiska förbållsnden, hvilks först gifvit anledning till kostsamma beskickningar; deruti Hrr Walley och Kjellberg, satt riksdagsfullmäktrigs Peter Persson från Jöaköpings och Anders Andersson från Skaraborgs län ivstämt. Diskussionen öppnades af Prosien Östberg, som förklarade, att han ogillade afgrutniogen af följande skäl: 4:o att ingen tiliökning å denna utgiftstitel blifvit begärd; 2:o att den sedan flere föregående riksdagar varit till sitt närvarande belopp bestämd; 3:0 att han ej tillirodde sig bedöma möjligheten af nedsättning deruti; 4:0 att lyckan af en långvarig fred kunde hufvudsakligen tillskrifvas en verksem corps diplomatique, samt 5:o att, om prohibitiva författeingar för handels bedrifvande med utländska makter skulle upphöra, ministrarnes verksamhet då kunde komma att tagas i större anspråk. Prosten Lindmark. Biand de anslag, som borde och kunde komma i fråga till nedsättning räknade han företrädesvis det som utgår till ministerstaten, såsom varande en lyxsartikel, hvilken vårt fattiga land hvarken kan eller bör bestå sig. Åberopade i detta afseende Hr Schartsus reservation, uti hvilken haninstämde. Ansigsvårligen kunra bestridas, att våra dyra ambassader til fremmande hef hörde till kategorien af en öbehöflig statslyx. Det var en tid, fortfor han, cdå Sverige i politiskt hänseende stod, om icke främst, åtminstone ganska högt på de Europeiska staternas rangliste; men då ezgde dev ock härförare, under hvilkas befäl furstar ställde sig, och diplomster, som presiderade vid de rådplägande makternas kongresser. I en sådan tid vero ministrar vid de utiändske hofven i sim erdning; men under nuvarande förhållanden, då vået land icke mera står på samma höjd af betydenhet och inflytande, synas de alltför väl kunna umbäras, och remplaceras af personer med en underordnad rang. Man må orda så mycket man behagar om nödvändigheten att upprätthålla Statens anseende; hvad som är säkrast är, att man hos oss sökte och vann detta afseende på en helt annan väg, än den man nu tror sig finna detsamma. Om den betydliga summan, som ministerstaten årligen kostar landet, till hälften kan insparas, genom att utbyta ministrar mot charges daffeires eller konsuler, och denna summa sedermera användas till inrättande af folkskolor, eller till förbättring af våra fängelsooch korrektionsonstolter; månne landet dorigenom skulle förlora i trefoad cch ära? Må man icke invända, att chargees daffaires eller konsuier hos främmande makter icke kunna uträtta detsamma, som ministrar. Jag fråger: hvad uträtta desse sednare, och hved hafva de ssdan 30 är uträttst, som icke allt kunnat åstadkommas af de förre? Kan man nämna någon större, vigiigare fördel, som våra uttikes ackrediterade ministrar, sedan det nya stalsskickets början, tillskyndat viket, i ringaste mån motsvarande de 9 millioner Rår bko, som de under denna tidrymd kostat landet, så vill jag medgifva deras nödvändighet, men intilldess nödgas jag bestrida densamma, samt yrka på ministerplaisernes besättende med mindre kostsamma agenter, ty sådana måste regeringen hafva hos utrikes makter, och till deras anständiga underhåll är pationen äfven pligtig och villig stt bidraga; men icke ait för några individer af en företrädesvis gypnad kast inom samhället bereda tillgångar, att vid främmande hof representera och lefva på stor fot, under det de skattdragande, för ait lifoära sig, i flera trakter af landet måste tillgripa onaturliga nödfödoämnen. Yrkade derföre återremiss, på det att anslaget måtte, till det af Hr Schartau föreslagna belopp nedsättas. Professor Geijer: Samtidigt med vårt nya statsskick öfverflyttades ministerstaten från Statskontoret på Kabinettskasssn. Don lär väl nu, i afseende på utbetalningarne, vara åte:fljt:iad till Statskontoret. Men fördelningen sker af H. M. Konungen. Det är bekant, att dessa löner de sednare åren utgått med ett afdreg af 9 till 10 procent, hvilket visar, att denna löningsstat finnes belastad med andra för dess egentliga ändsmål främmande utgifter. För min del skulie jag ej tveka att tillstyrka äfven ett ökadt anslag för ministerstaten, om reda, ordning och säkerhet i denna utgiftstitel dermed en gång kunde vinnas. Det bästa mediet dertill synes mig vara, att sjelfva löningsstaten ej blott uiginge från Statskontoret, utan underkastades granskning af Rikets Ständers revisorer samt att derjerate en mindre summa beviljades för de utan tvifvel på denna titel boböflliga extra utgifter, hvilken endast inför H. M. behöfde redovisas. Förslaget om nedsättning af ministerstaten genom användandet af endast chargås daffeires ken jag icke såsom alimän grundsats godkänna. Hof finzas, der rikets både anseende och nytta fordra en högre j befullmäktigad minister. Reduktionen skulle alltför mycket inskränka den diplomatiska banan, så-; dan den för utbildandet af vederbörlig skicklighet borde vars. Er charg qaffaires hsr vanligen insan loatianesacekreterare. NDenra gistnimnda atutte