guivughetl. bankovinsten , Avuiuken lika lilet sol
det år 1809 beslutade amorteringsanslaget få
bankosedel-stocken under sådana förhållande
kunde indragas ur rörelsen, utan att medför
de förderfligaste verkningar för ett land med s
ringa penningstock, ännu utan enskilda banker oc
utan möjlighet att under myntoredan begagn
någon större utländsk kredit, blef derfore ti
största delen använd tll kanalföretaget ; oc
Götha kanal blef år 1832 färdig, utan att snai
sagdt det ringaste var firdigt i den allmänna hus
hållningens reform, sow samtidigt med kanalen
beslutande motsågs såsom den nya konstitutio
nella styrelsens dyrbaraste åliggande. Sålund
kan ännu icke detta nationalföretags resultate
motsvara den förväntan man gjort sig: månn
de komma att göra det någonsin? Att jakand
besvara denna fråga skulle synas vara ett bländ
verk under närvarande förhållanden; men möj
ligheten borde väl ej anses otänkbar, om ma
blott vill betrakta den inflytelse kommunikatio
nens lätthet redan utöfvat i de orter, som grän
sa till kanalen och genom den erhållit en lifli
gare rörelse.
Det finnes två hufvudsakliga inkast emot pla
nen för Götha kanal: dess för inre kommuni
kationer mindre gynsamma ledning genom Öster
göthland ; och dess för den inrikes handeln öf
verflödiga dimensioner. Det förra grundas p
tron, att en ledning till Hjelmaren från Wetter
varit nyttigare; det sednare på det faktum, at
hvarje fots ökadt djup ökar kostnaden i en till
tagande proportion, Erfarenheten har ej änn
kunnat vederlägga någotdera; ty den väntad
transitobandeln har uteblifvit, till följd af de
system Sverige fästat i så väl politik som stats
ekonomi; och att för vår inrikes handel en ått:
fots kanal varit tillfyllestgörande, kan ej bestri
das. Detta allt kommer likval tiden att säkrar
utveckla. Den, såsom vi hört, nu upptäckt
möjligheten af en direkt kanal-ledning emellar
Wenern och Hjelmaren torde för en framtic
försona det ena misstaget — kanske skall er
kännandet af förnuftigare handelsbruk en gån;
försona det andra. Gotha kanal, som kosta
nationen, bolaget inberäknadt, öfver 11 millio-
ner Rdr Bko, torde likväl, om man kunde upp
skatta den ökning i produktionen som nya af.
sättningstillfällen framkallat, redan gifva en vac-
ker räntevinst, som troligen inom en mansåldei
skall öka sig flerdubbelt.
Icke i samma proportion, men måhända e
utan allmän nytta, hafva på Hjelmare kana
blifvit använde 942,000 Rdr; på Söderteljc
556,000; på Ström- och Stallbacka, 139,000:
på Säflekanalen 121,000 och utur en, ehuru,
som vi befare , temligen inskränkt militärisk syn-
punkt, kunde möjligen de för Wäddö kanal
rundeligen använde 420,000 Rdr ursäktas. Men
beklagligt är, att en bop mindre kanalanslag blif-
vit med nog liten beräkning utförde; och de
för den så kallade Akers kanal utgifna medel
hafva endast gagnuat några få egendomsegare.
Imedlertid torde det kunna antagas, att de 13
millioner, som blifvit på denna del af kommuni-
kationsväsendet använda, och hvilka så Jätt kun-
nat vinnas genom kloka besparingar inom for-
svarsverkets fredsorganisation, äro bättre använ-
da än de flesta andra medel till serskilda före-
tag: — de sedan år 1809 utgifne 309 millio-
ner till försvaret, deri till drygaste andelen in-
beräknade.
I räkningen af nyttiga kostnader skulle vi
äfven vilja i förbigående nämna strömrensnin-
garna och några hamnbyggnader: Till först-
nämnda ändamål har utgått omkring 409,060
Rdr, hvaraf Upsala å upptagit 40,000; Asp-
hällan 36,000; Götha elf, af allmänna medel
30,000; Enköpings å, 17,000; Klarelfven 13,000
och de fem stora Norra elfvarne tillsammans
226,500 Rdr. Till de sednare hafva blifvit an-
vände för Helsingborg 163,000 ; Jönköping
67,000, och för Halmstad är beräknadt 12,000
Rår, eller tillsammans 242,000 Rdr.
Vi hbafve egentligen trott oss böra i minnet
återkalla dessa allmänna förhållanden, såsom ut-
visande regeringens och Ständernas olika ka-
rakterer i afseende till nationens vigtigare an-
gelägenheter: den förra understödjande de mer
eller mindre allmänna, ofta rent af enskilda for-
dringarva på statens medverkan för förmodade
nyttiga företag, men utan att, sedan medlen
blifvit beviljade, utbilda eller fullborda det sy-
stem, som dermed varit afsedt; de sednare, ge-
nom en frikostighet med de skattdragandes me-
del, som icke alltid, ja till och med sällan, lå-
ter sig försvaras utur rättsgrund eller utur en
välberäknad allmän nyttas synpunkt, befordra
företag, nästan öfverskridande de krafter landet
eger, endast i hopp på en bättre framtid, som
de väntat sig af regeringens medverkan till de-
ras bemödanden, äfven sedan de af så många
skäl bordtwpphöra att påräkna den.
Märkligare än -:dessa föregående är likval, i
afseende på regeringens tillgörande, frågan om
det Rya förslaget till TroUhätte-kanalens
ombyggande.
Vid förra rikedagen dsiardes framställning has