stormen DOTJa: ODvila, SAG! OAJVUR UVISJete 1 FeM00M flottan borde, om ej förstärkas, åtminstone konserveras, så att den, i nödens atund, likasom forsom, kan vara fåderneslandets kraftigaste värn; och detta ändamål kunde säkrast vinzgas genom en förberedande åtgärd för dockebyggnadens fullbordan, hvilka kostnader, genom besparade medel för flottans underhåll, i en icks aflägsen framtid med botydlig vinst otvifvelaktigt skola återgälda förskottet. Den öfning, som med de nu anvisade 45,000 Rdr kan åstadkommas för flottan, blefve ock ailiför obotydlig. At anskaffa en mängs Anglartyg, som, när de skola begagnas, medtaga en så betydlig del af bränsle, som omsider inom riket icxe kan åsiadkommas, utan behöfva sin inaterial från främmande länder, ensåg han icke öfverensstämmande ined riktig bushållving; äfvensom han höll före, cau en så svor skärgårdsflotia, som i Utskoteis betänkande år angifven, isgalunda i Sverge kan bomannas, emedan den fordrar betydligt mera folk, an som för det 4826 antagne, i mia tanka mera ändanmälsenliga, försvarssystem åtgår. Utsuottets försiag, att atskilja anslagan emellan stora och lilla flotian, är, så vidt jag kan fatta, högst skadligt, och skall säkerligen teda till tvedrägt och split emellan de båda flottorne. Huru Kong). Moj:: skall kunna utöfva den hoaom, elier regeringsformen tillhörande rätt, att öfvor krigsmakten föra högsta befälet, och huru högstdensamme, som sig bör, kan vaka öfver rikets säkerhet, om föreskrifser lemnas i sådane specialiteter, som nu föreslagits, kan jag icke inse. Yrkade å:erramt2s. Hans Jansson förklarade, att han skulle vilja bifalla en del och återremittera andra af utlåtandets punkter; men då alla momenterne hafva med hvarandra sammanhang, förmodade ban det vara bäst, att, derest anmärkning göres emot någon punkt, utlåtandet i sin helhet återlemnas till Siatsutskot tet, Talaren delade fullkomlig: Utskottets åstgs, i afseende på nyttan af en skärgårdsflotta, och var i detta fall af alldeles motsatt mening med Lars Pettersson. Talarens öfveriygelse härutirnan grusdade sig på sakkunniga mäns trovärdiga uppgifter. aLinieflottan, sade han, befordrar endast en siatslyx, som föga öfverensstämmer med vära ringa tillgångar. Med våra mäktigare grannar kunna vi dessutom ej mäta o:s i deita bänssemnde; men vi kuona så inrätta vårt sjöförsvar, att det i farsans stund är tillräckligt att betrygga våra kuster från fiendtlige anfall. En väl utrustad och öfvad skärgårdsflotta är bärtill vida ändamålsenligare, än äfven ett större antal liziefariyg. Jag skall säledes, för min del, aldrig tveka i valet emellan den så kallade stora och lilla flotta. Deremot kan jag icke godkänna Utskottets försleg, att de linieskepp, som icke finnas användbare till fregatter, skulle från flottan utrangeras. En sådan åtgärd skulle möjligen framkalla en ny skeppsbandel, hvilken sannolikt ej medförde någen vinst, ora den än icke, såsom des3 företrädare, kom att neasätta Sverges nationäläre. Vi hafva tillräckligt med en skepps handel i Sverges historia. Likaledes ogillade Tararen Utskottets tillstyrkande af twillökaisg med 44,000 Rår, till godtigörande af de högre underhållskostnaderna, som för de tillökade fyrarne erfordras. Denna tillökning vore, i hans tacka, obehöflig. Vid sistlidne Riksdag beviljade Rikets Ständer eit lån af 9,333 Räår 46 sk. Hamburger Banko, att utgå för ifrågavarande äadamål, under benåmning danska fyringsmedlen. Riksgäldskontoret hade åtagit sig att amortera decna summa, hvartill 420,000 Rär voro anslagne. Öfverskottet kommer fyr-inrätsningarne till godo. — Y.kads äterremiss af de tvenna punkter, mot hvilsa anmärkningar ou voro framställda. — I öfrigt ansåg Talaren amiralernes löner böra nedsattas till hälfien, eller åtminstone deras antal minskas, likasom flottan, efter dess nya organisation ej skuiie behöve flere än 8 kommendörkaptener. För flotiasus material bo:de ansiis 250 000 Rår, deraf 450,000 Rär till användande vid skärdgårdsflottar, och återiloden till den i Carlskrona förlagde flotts med vilkor likväl, att något deraf ej fick komma liniefartyg till godo. Härmed förenade sig Jan Erik Jansson, Magjnus Persson Jonas Kylander oca Jöns Ersson från Wermland, Johan Andersson Lundberg från Nor:bottens Lan, Lars Larsson från Örebro Län, David Andersson från Hailaud, Nils Magnusson från Caimare Län, Peter Claösson ocu Johannes Pettersson från Eifsborgs Lär, Stephen Andersson från Stockbolms Län och Peter Gabrielsson från Kronobergs Län. Johan August Zetterberg yrkade återremiss, under förbehåll, att vid protokollsjusieringen få akriftligen närmare utveckla sina åsigter i ämnet. Strindlund erinrade, att om utiätandet ej kunde bifallas, borde detsamma i sin helhet åte:remitteras. , Von Zweigbergk var till stor del förekommen af Hans Jansson, och gillade fullkomligt hans åsigter; men han ville derjemte fästa uppmärksambeten derpå, att Statsutskottet vid regleringen af statsutgifterne under ifrågavarande hufvudtitel alldeles förbigått och ej lemnat något svar på hans statreglerings förslag, hvilket, i motionsväg framstäldt, blifvit till Utskottet öfverlemnadt. Talaren åberopade detsamma och yrkade, att Utskottet måtte, i eplighet dermed, uppgöra statsregieripgen under 4:e hufvudtitein, hvarigenom ena icke obetydlig besparing uppkomme, enär nämnde förslag upptager staten till 835,850 Rdr Bko. Han kunde ej undertrycka siu förundran öfver Lars Potterssons framställda åsigter, hvilka, efier Talarens tanka, voro stridande mot fåderneslandets sanna fördel. Jacob Kihlblom från Södermanland ansåg ena tinieflotta så mycket mindre ändamålsenlig, som vi ej hafva tillgåogar att uppsätta och underhålla tillräcklig: antal sådane fartyg, och att i farans atuod utsända en mindre linisflotta, vore detsamma, som att till en öfvorlägsen fiende på en gång öfverlemna der ecda sjöförsvar vi egde. En atärgirdsaflotta, väl orgsniserad, skulle gilva helt andra resuliatodr. Den skule freda våra kuster, och under f:edstia vore den lättare att underhålla. Förenade sig will alla delar med Hans Jansson, äfven hvad angår tillöknivgen för fyrinsättningarna. i Nils Persson från Örebro Län instämde häri. — Femte Hufvudiiteln. l Om anslag för Vitterhets-, Historieoch AntiavitetsAÅ kademien. I