stormen DOTJa: ODvila, SAG! OAJVUR UVISJete 1 FeM00M
flottan borde, om ej förstärkas, åtminstone konser-
veras, så att den, i nödens atund, likasom forsom,
kan vara fåderneslandets kraftigaste värn; och detta
ändamål kunde säkrast vinzgas genom en förbere-
dande åtgärd för dockebyggnadens fullbordan, hvilka
kostnader, genom besparade medel för flottans un-
derhåll, i en icks aflägsen framtid med botydlig
vinst otvifvelaktigt skola återgälda förskottet. Den
öfning, som med de nu anvisade 45,000 Rdr kan
åstadkommas för flottan, blefve ock ailiför obotyd-
lig. At anskaffa en mängs Anglartyg, som, när
de skola begagnas, medtaga en så betydlig del af
bränsle, som omsider inom riket icxe kan åsiad-
kommas, utan behöfva sin inaterial från främmande
länder, ensåg han icke öfverensstämmande ined
riktig bushållving; äfvensom han höll före, cau en
så svor skärgårdsflotia, som i Utskoteis betänkande
år angifven, isgalunda i Sverge kan bomannas,
emedan den fordrar betydligt mera folk, an som
för det 4826 antagne, i mia tanka mera ändanmäls-
enliga, försvarssystem åtgår. Utsuottets försiag,
att atskilja anslagan emellan stora och lilla flotian,
är, så vidt jag kan fatta, högst skadligt, och skall
säkerligen teda till tvedrägt och split emellan de
båda flottorne. Huru Kong). Moj:: skall kunna
utöfva den hoaom, elier regeringsformen tillhörande
rätt, att öfvor krigsmakten föra högsta befälet, och
huru högstdensamme, som sig bör, kan vaka öfver
rikets säkerhet, om föreskrifser lemnas i sådane
specialiteter, som nu föreslagits, kan jag icke inse.
Yrkade å:erramt2s.
Hans Jansson förklarade, att han skulle vilja bi-
falla en del och återremittera andra af utlåtandets
punkter; men då alla momenterne hafva med hvar-
andra sammanhang, förmodade ban det vara bäst,
att, derest anmärkning göres emot någon punkt,
utlåtandet i sin helhet återlemnas till Siatsutskot
tet, Talaren delade fullkomlig: Utskottets åstgs, i
afseende på nyttan af en skärgårdsflotta, och var i
detta fall af alldeles motsatt mening med Lars
Pettersson. Talarens öfveriygelse härutirnan grus-
dade sig på sakkunniga mäns trovärdiga uppgifter.
aLinieflottan, sade han, befordrar endast en siats-
lyx, som föga öfverensstämmer med vära ringa
tillgångar. Med våra mäktigare grannar kunna vi
dessutom ej mäta o:s i deita bänssemnde; men vi
kuona så inrätta vårt sjöförsvar, att det i farsans
stund är tillräckligt att betrygga våra kuster från
fiendtlige anfall. En väl utrustad och öfvad skär-
gårdsflotta är bärtill vida ändamålsenligare, än äf-
ven ett större antal liziefariyg. Jag skall säledes,
för min del, aldrig tveka i valet emellan den så
kallade stora och lilla flotta. Deremot kan jag
icke godkänna Utskottets försleg, att de linieskepp,
som icke finnas användbare till fregatter, skulle
från flottan utrangeras. En sådan åtgärd skulle
möjligen framkalla en ny skeppsbandel, hvilken
sannolikt ej medförde någen vinst, ora den än icke,
såsom des3 företrädare, kom att neasätta Sverges
nationäläre. Vi hafva tillräckligt med en skepps
handel i Sverges historia. Likaledes ogillade Ta-
raren Utskottets tillstyrkande af twillökaisg med
44,000 Rår, till godtigörande af de högre under-
hållskostnaderna, som för de tillökade fyrarne er-
fordras. Denna tillökning vore, i hans tacka, obe-
höflig. Vid sistlidne Riksdag beviljade Rikets Stän-
der eit lån af 9,333 Räår 46 sk. Hamburger Banko,
att utgå för ifrågavarande äadamål, under be-
nåmning danska fyringsmedlen. Riksgäldskontoret
hade åtagit sig att amortera decna summa, hvar-
till 420,000 Rär voro anslagne. Öfverskottet kom-
mer fyr-inrätsningarne till godo. — Y.kads äterre-
miss af de tvenna punkter, mot hvilsa anmärknin-
gar ou voro framställda. — I öfrigt ansåg Talaren
amiralernes löner böra nedsattas till hälfien, eller
åtminstone deras antal minskas, likasom flottan,
efter dess nya organisation ej skuiie behöve flere
än 8 kommendörkaptener. För flotiasus material
bo:de ansiis 250 000 Rår, deraf 450,000 Rär till
användande vid skärdgårdsflottar, och återiloden till
den i Carlskrona förlagde flotts med vilkor lik-
väl, att något deraf ej fick komma liniefartyg till
godo.
Härmed förenade sig Jan Erik Jansson, Magjnus
Persson Jonas Kylander oca Jöns Ersson från
Wermland, Johan Andersson Lundberg från Nor:-
bottens Lan, Lars Larsson från Örebro Län, David
Andersson från Hailaud, Nils Magnusson från Cai-
mare Län, Peter Claösson ocu Johannes Pettersson
från Eifsborgs Lär, Stephen Andersson från Stock-
bolms Län och Peter Gabrielsson från Kronobergs
Län.
Johan August Zetterberg yrkade återremiss, under
förbehåll, att vid protokollsjusieringen få akrift-
ligen närmare utveckla sina åsigter i ämnet.
Strindlund erinrade, att om utiätandet ej kunde
bifallas, borde detsamma i sin helhet åte:remit-
teras. ,
Von Zweigbergk var till stor del förekommen af
Hans Jansson, och gillade fullkomligt hans åsig-
ter; men han ville derjemte fästa uppmärksambe-
ten derpå, att Statsutskottet vid regleringen af
statsutgifterne under ifrågavarande hufvudtitel all-
deles förbigått och ej lemnat något svar på hans
statreglerings förslag, hvilket, i motionsväg fram-
stäldt, blifvit till Utskottet öfverlemnadt. Talaren
åberopade detsamma och yrkade, att Utskottet måtte,
i eplighet dermed, uppgöra statsregieripgen under
4:e hufvudtitein, hvarigenom ena icke obetydlig be-
sparing uppkomme, enär nämnde förslag upptager
staten till 835,850 Rdr Bko. Han kunde ej un-
dertrycka siu förundran öfver Lars Potterssons
framställda åsigter, hvilka, efier Talarens tanka,
voro stridande mot fåderneslandets sanna fördel.
Jacob Kihlblom från Södermanland ansåg ena ti-
nieflotta så mycket mindre ändamålsenlig, som vi
ej hafva tillgåogar att uppsätta och underhålla till-
räcklig: antal sådane fartyg, och att i farans atuod
utsända en mindre linisflotta, vore detsamma, som
att till en öfvorlägsen fiende på en gång öfverlemna
der ecda sjöförsvar vi egde. En atärgirdsaflotta,
väl orgsniserad, skulle gilva helt andra resuliatodr.
Den skule freda våra kuster, och under f:edstia
vore den lättare att underhålla. Förenade sig will
alla delar med Hans Jansson, äfven hvad angår
tillöknivgen för fyrinsättningarna. i
Nils Persson från Örebro Län instämde häri. —
Femte Hufvudiiteln. l
Om anslag för Vitterhets-, Historie- och Anti-
avitetsAÅ kademien. I