TARM OPM RA FEM SET ER
älskade Kanung Carl XI sitt folk, än att han skulle
påbjuda så omenskliga straffbestämmelser.
Johannes Johansson från Götheborgs och Bohus :!
Lia fästede uppmärksamhet derpå, att båtsmans-
kontrakterna blifvit öfverträdda lika så väl, som
knektekontrakterna; ty ingalunda hade båtsmans-
rotarne någon ursprurglig skyldighet, atttillhanda-
hålla sina båtsmän matsäck och drickespenningar,
eller att dem vid inträfande kommeonderingar
fortskaffa. l
Hans Persson från Geflsborgs Län: skulle vis-
serligen icke förökat diskussiopen, men harm vore
dertill uppmanad af Per Jönsson i Träslända. Ta-
laren hade icke sagt, att Konungen brutit knekte-
kontraktet; ban erinrada endast om de tre Stån-
dens och den andra statsmaktens, i hans tanka,
rättsvidriga beslut år 4829. Då jag), tillade Ta-
laren, cxnämnde Konungen, talade jag om Kouung
Carl den XI:s, Sverges, att jag så må uttrycka mig,
andre skapare; och då jag omnämnde den af he-
nom esetadgada straffbestämmelsen, hvilken i den
citerade Kongl. förerdringen står för hvar man att
läsa, så hade jag dermed intet annat syfte, än att
visa den helgd, hvaruti denne store Konung ville,
att de af honem med folket upprättade kontrakter
allt framgent skulle hållas.
Johan Jacob Rutberg, Hans Hansson från Götbe-
bergs och Bohus, Johannes Andersson från Calmare
Län och Per Östman från Wester Norrland talade
jemväl för bifall till utlåtandet, den sistnämnde med
der förkoppning, att Ståndet äfvom skulle biträda
frågan em lindring i båtsmanshållet.
Christen Anderssen från Skåne förenade sig med
Anders Andersson fråm Skarsbergs Län.
Peter Jönsson från Jörmköpings Län (muntligen):
a Mats Porsson tyckes vilja antyda, att jag ej baft
någon mening med mitt yttrande om båtsmarshål-
lst. Men jag får erinra henom, att jag aldrig här
yttrar, kvad jag icke har mening med. Mina upp-
gifter derom, att på de flesta orter i Riket 2 å 3
bemman äro om underhållet af en båtsman förena-
de, då deremet nästan ingsnstädes större delar än
6, ,:dels mental äro sammanslagne em underhållet
af em knekt, kunna ej veder läggas. Hvad Hans
Perssons yttrande vidkommer, åberopar jag, hvad
jag förut andragit.
Olaus Eriksson från Götbeborgs och Behus Län:
samt Lindbäck fråkm Halland begärde få antecknadt,.
att de instämde med Johannes Johansson från först-
nämnde Län, samt Ola Jeppsson från Blekinge. —
Måns Månsson från Celmare Län (muntligen):
Det är väl sanst, att på somilige orter af riket.
2,, delar och deremot på ardra 2 hela mantal äro j
om underhållet af en båtsman förenade; men man:
basinne att, såsom jag förut haft äran nämna,
hvardera af dessa 2 hela hemman betalar en grund-
ränta, uppgående ända till 200 Rdr.
Öfverläggningen var slutad och utiåtandet bifölls.
PRESTESTÅNDE
Plenum d. 5 Mej f. m.
Diskussionen om anslaget till Kongl. Familjen
och hofhållningen m. m., eller första huf-
vudtiteln i Stals-regleringen.
Prosten Ödman: aJag igenkänner i StatsUiskottets
förevarande utlåtande den laggrannheat, som onek-:
ligen bör utmärka den ena statsmakters uppföran-.
de emot den andra, men jag anser i den föreva-
rande frågan denna grannlagenbet vara drifyen nog
långt, utan att derföre underkänna densamma i:
och för sig sjelf. Räknas sparsamheten som en :
dygd i det enskilda lifvet, så måste den vara det:
i det offentliga, och inom vårt land är den der-
jemte en nödvändighet. Det skulle derföre, jag i!
bekänner det, hafva varit en glädjande syn, att il
Konunggsas nådiga proposition fiona någon tillämp-
ning af hvad i throntalet inrehölls, och således
rämst en proposition om inskränkning af utgifter-
na på 14:a bufvudtiteln, i likhet med hvad nyligen
skett i ett främmande land; men cenna glädje har
uteblifrit. Jeg är övertygad, att ett sådant steg
skulle på det förmånligaste sätt hafva inverkat på
olkeis tänkesätt och väckt dess lifliga tacksamket.
Kongl. Mej:t har i dess nådiga proposition om stats-
verkets tillstånd och behef för 4:sta hufvudtitsln
iskat enahanda avslog för året, som sedan 4823
utgått. Visserligen hafva 2:ne motioner vid inne-
rearande Riksdag blilvit gjorda, den ena i Borgare-
len andra i BondeStändet, om en nedsättning af
100.000 Rår i Kongl. Maj:ts bofbällving, och ehu-
u jag icke närmare känner dessa motioners inge-
åll, ej beller vet om några motiver för nedsätt-
ingen deruti förekomma, hade jag dock önskat, :!
tt de icke blifvit på et så snöpligt sätt, som sket tt
fvisade. Det är icke obekant, huru!edas tillök-
ingen af 400,000 Rdr vid 1893 års Riksdag till-
ommit, nemligen på snmälen af H. E. Riksmar-
kalken em en yppad brist I tillgingarne för be-
tridendet af H. M:ts hofhållnivg. Man begärde
isserligen en redovisning öfver entedningen till
en yppade bristen, men hvad i sädant hänseende
egärdes, ut teblef, Man har velat skrifva det öka-
e anslaget på räkningen af visia politiske förbål
anden, men möjligen är detta hest och hållet be-
cende af gissningar. Visst år imedlertia, at sc-
an nämnde tid en förändring inträffat, i efeeende
å H. M. Konungens spenege, att hved brödra-!e
ikat dertill består, förvandlats fråe Norska Suecies 2!
il silfver, och i sermma proportion kunde väl sy- Y
as, som skulla hvad Sverge erlägger hafva bordt
irminskas. Vid ett öfverslarn af Riksstatens ut- ji
ifer uppgå de för 4:sta bufvudiiteln till ungefär ö!
:del af ella statsutskylderna; — ett be :lopp, som 5S
fveisutan skall finnas nog drygt, vid jemförelsen d
förevarande fell emellan vår stet och främmande 7
eter. Det är för mig alldeles omöjligt att bestäm- ta
18, huruvida det nuvarande ensleget för H. M. Ko- ds
ungens hofhållving kan finnes för behofvet till- ti
äckligt celler Joke, och utan att deri hvsrken äska re
ler vänta någon förändring, kan jeg dock icke år
nderjåta att yttra, att 320,000 Rdr befunnits för in
ndamålet tillväckliga till år 4893, det förefaller Pp!
ig besynnerligt, att någon nedsättning sedermera I uj
drig kunnat öga rum af de då tillkomna 400,000 su
dr. Detta om utlåtendet i ellmächet. 3,
Arppgående de serskilda punkterna deraf, yttrade vwvä
alaren vidare: I 4:de punkten har Utskottet an- j20
tt sig böra tillstyrka, att Rikets Ständer, jemte ke
rkiaresnde att anslaget för möblers underhållande j do
friteset feån revision. måtte hos Konol. Mai-t i !ia
CC På ju CR 0 AV pr - NN —- pr vr BR KA Kr
er jj så or
mr ee
2
FIRIEEN
I
I
-!
e
2 Kr fa