TARM OPM RA FEM SET ER älskade Kanung Carl XI sitt folk, än att han skulle påbjuda så omenskliga straffbestämmelser. Johannes Johansson från Götheborgs och Bohus :! Lia fästede uppmärksamhet derpå, att båtsmanskontrakterna blifvit öfverträdda lika så väl, som knektekontrakterna; ty ingalunda hade båtsmansrotarne någon ursprurglig skyldighet, atttillhandahålla sina båtsmän matsäck och drickespenningar, eller att dem vid inträfande kommeonderingar fortskaffa. l Hans Persson från Geflsborgs Län: skulle visserligen icke förökat diskussiopen, men harm vore dertill uppmanad af Per Jönsson i Träslända. Talaren hade icke sagt, att Konungen brutit knektekontraktet; ban erinrada endast om de tre Ståndens och den andra statsmaktens, i hans tanka, rättsvidriga beslut år 4829. Då jag), tillade Talaren, cxnämnde Konungen, talade jag om Kouung Carl den XI:s, Sverges, att jag så må uttrycka mig, andre skapare; och då jag omnämnde den af henom esetadgada straffbestämmelsen, hvilken i den citerade Kongl. förerdringen står för hvar man att läsa, så hade jag dermed intet annat syfte, än att visa den helgd, hvaruti denne store Konung ville, att de af honem med folket upprättade kontrakter allt framgent skulle hållas. Johan Jacob Rutberg, Hans Hansson från Götbebergs och Bohus, Johannes Andersson från Calmare Län och Per Östman från Wester Norrland talade jemväl för bifall till utlåtandet, den sistnämnde med der förkoppning, att Ståndet äfvom skulle biträda frågan em lindring i båtsmanshållet. Christen Anderssen från Skåne förenade sig med Anders Andersson fråm Skarsbergs Län. Peter Jönsson från Jörmköpings Län (muntligen): a Mats Porsson tyckes vilja antyda, att jag ej baft någon mening med mitt yttrande om båtsmarshållst. Men jag får erinra henom, att jag aldrig här yttrar, kvad jag icke har mening med. Mina uppgifter derom, att på de flesta orter i Riket 2 å 3 bemman äro om underhållet af en båtsman förenade, då deremet nästan ingsnstädes större delar än 6, ,:dels mental äro sammanslagne em underhållet af em knekt, kunna ej veder läggas. Hvad Hans Perssons yttrande vidkommer, åberopar jag, hvad jag förut andragit. Olaus Eriksson från Götbeborgs och Behus Län: samt Lindbäck fråkm Halland begärde få antecknadt,. att de instämde med Johannes Johansson från förstnämnde Län, samt Ola Jeppsson från Blekinge. — Måns Månsson från Celmare Län (muntligen): Det är väl sanst, att på somilige orter af riket. 2,, delar och deremot på ardra 2 hela mantal äro j om underhållet af en båtsman förenade; men man: basinne att, såsom jag förut haft äran nämna, hvardera af dessa 2 hela hemman betalar en grundränta, uppgående ända till 200 Rdr. Öfverläggningen var slutad och utiåtandet bifölls. PRESTESTÅNDE Plenum d. 5 Mej f. m. Diskussionen om anslaget till Kongl. Familjen och hofhållningen m. m., eller första hufvudtiteln i Stals-regleringen. Prosten Ödman: aJag igenkänner i StatsUiskottets förevarande utlåtande den laggrannheat, som onek-: ligen bör utmärka den ena statsmakters uppföran-. de emot den andra, men jag anser i den förevarande frågan denna grannlagenbet vara drifyen nog långt, utan att derföre underkänna densamma i: och för sig sjelf. Räknas sparsamheten som en : dygd i det enskilda lifvet, så måste den vara det: i det offentliga, och inom vårt land är den derjemte en nödvändighet. Det skulle derföre, jag i! bekänner det, hafva varit en glädjande syn, att il Konunggsas nådiga proposition fiona någon tillämpning af hvad i throntalet inrehölls, och således rämst en proposition om inskränkning af utgifterna på 14:a bufvudtiteln, i likhet med hvad nyligen skett i ett främmande land; men cenna glädje har uteblifrit. Jeg är övertygad, att ett sådant steg skulle på det förmånligaste sätt hafva inverkat på olkeis tänkesätt och väckt dess lifliga tacksamket. Kongl. Mej:t har i dess nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behef för 4:sta hufvudtitsln iskat enahanda avslog för året, som sedan 4823 utgått. Visserligen hafva 2:ne motioner vid innerearande Riksdag blilvit gjorda, den ena i Borgarelen andra i BondeStändet, om en nedsättning af 100.000 Rår i Kongl. Maj:ts bofbällving, och ehuu jag icke närmare känner dessa motioners ingeåll, ej beller vet om några motiver för nedsättingen deruti förekomma, hade jag dock önskat, :! tt de icke blifvit på et så snöpligt sätt, som sket tt fvisade. Det är icke obekant, huru!edas tillökingen af 400,000 Rdr vid 1893 års Riksdag tillommit, nemligen på snmälen af H. E. Riksmarkalken em en yppad brist I tillgingarne för betridendet af H. M:ts hofhållnivg. Man begärde isserligen en redovisning öfver entedningen till en yppade bristen, men hvad i sädant hänseende egärdes, ut teblef, Man har velat skrifva det ökae anslaget på räkningen af visia politiske förbål anden, men möjligen är detta hest och hållet becende af gissningar. Visst år imedlertia, at scan nämnde tid en förändring inträffat, i efeeende å H. M. Konungens spenege, att hved brödra-!e ikat dertill består, förvandlats fråe Norska Suecies 2! il silfver, och i sermma proportion kunde väl syY as, som skulla hvad Sverge erlägger hafva bordt irminskas. Vid ett öfverslarn af Riksstatens utji ifer uppgå de för 4:sta bufvudiiteln till ungefär ö! :del af ella statsutskylderna; — ett be :lopp, som 5S fveisutan skall finnas nog drygt, vid jemförelsen d förevarande fell emellan vår stet och främmande 7 eter. Det är för mig alldeles omöjligt att bestämta 18, huruvida det nuvarande ensleget för H. M. Kods ungens hofhållving kan finnes för behofvet tillti äckligt celler Joke, och utan att deri hvsrken äska re ler vänta någon förändring, kan jeg dock icke år nderjåta att yttra, att 320,000 Rdr befunnits för in ndamålet tillväckliga till år 4893, det förefaller Pp! ig besynnerligt, att någon nedsättning sedermera I uj drig kunnat öga rum af de då tillkomna 400,000 su dr. Detta om utlåtendet i ellmächet. 3, Arppgående de serskilda punkterna deraf, yttrade vwvä alaren vidare: I 4:de punkten har Utskottet anj20 tt sig böra tillstyrka, att Rikets Ständer, jemte ke rkiaresnde att anslaget för möblers underhållande j do friteset feån revision. måtte hos Konol. Mai-t i !ia CC På ju CR 0 AV pr NN —pr vr BR KA Kr er jj så or mr ee 2 FIRIEEN I I -! e 2 Kr fa