SSV EFRRH YIFV BR: I VR ME HBMNS EIVISTF:
Sven Heurlin från Kronobergs län: Derest mö-
tespassevelsnsen kommer att försvinna, stsadna vi
derför visserligen Icke i någon tacksamhetsförbin-
delse, ty vi hafva blott återfått en rättighet. Jeg
hemställer till 4829 års Ständers samvete, huruvi-
da de ej bezicgo ett eerbördt kontraktsbrott, då
de, emot Bondeståndets uttryckliga protest, fattade
ett beslut, hvilket står i follkomlig strid med de
- kontrakter, om hvilkas obrottsliga lakttegande ro-
tehållarne blefvo vid iodelningsvarkets upprättan-
de försäkrade. Jeg bar förut nämnt, att efsigten
med indelningsverket var att få en stående armee,
samt att dymedelst förekomma de förra utskrifnin-
garne. När Ständerna vid 4842 års Riksdag dess-
utom hafva raedgifvit att lemna sina söner till Fä-
derneslandats försvar, så hafva de gjort allt hvad
de i detta fall bort göra. Skulle man ej vilja lyss-
na till vår klagan öfver tryckande skattsbörder;
skulla man fortifara att ej vilja respektera ingång-
na konirskter, då torde vi nödgas att vid ett upz-
kommande krig, säga till våra söner: Blifven hem-
ma! Ty skola vi vara slafvar; så är det lika godt
under hvilken potentat vi lyda. Vi fordra endast
rättvisa. Må den icke förnekas osst
Ola Jeppsson från Blekinge vilie upplysa, att
visserligen i några orter of riket 2 å 3 hela hem-
man äro förenade om uzaderhbållet för en båtsman,
men deremot finnas provinser, t. ex Blekinge, hvar-
est ?;, 5, Vs, Y, mantal måste exsamt hålla en
båtsman, och sistnämnde provins torde medium
utfalla ungefär så, att hvarje !, hemman måste
hålla en båtsman. I afseepde på Ständernas c-
rättvisa vid 4829 års riksdag, borde Bonde-
ståndet lyckönska sig att ej bafva deltagit uti be
slutet angående passevelansen, derest samma beslut
med skäl ken anses orättvist. Uilåtandet ville äf-
ven han bifalla med förutsättning, att Ståndsbrö-
derne ijemväl ifra för lindring i båtsmanskållet,
då fråga derom möjligen förekemmer.
Appelqvist i likhet med föregående.
Peter Persson från Kalmare läm likaså; fastän äf-
ven i Södra Möre härad per medium ungefär !,
hemman häller em båtsman semt båtsmanshållet är
mycket drygt, ville han icke missunna rust- och
rotehållare den nu ifrågavarande lindringen.
Anders Andersson från Skaraborgs län: (muntli-
gen). cDet är allmänneligen kändt, att uti da ser-
skilda provinserm:a af riket stundom flera stundom
färre hömman äro anslagne will underbållet af en
karl, vare sig knekt eller båtsman, samt att så väl
knekte- som båtsmenshållet har sina stora olågen-
heter. Mon icke bör den ena missunna den an-
dra en fördel, helst man i förevarande fråga be-
sinnar, huru rättsvidrigt passsvolamsen tillkommit.
Lars Nilsson från Biekinge län hade ilikhet med
Ola Jeppsson sig mogsamt bekant, ast i Blekinge
fiones månget 3. ja till och med !, hemman, som
ensamt rustar båtsman, ech han vore öfvertygad,
att Blekinge är aldra svårast roteradt. I händel-
se af passevolansens upphörande, skulle naturligt-
vis den deraf kommende Statsutgift bestridas af
alla hemman, och således äfven båtsmanshkillet,
som derigenom änou svårare betungades, utan att
i roteringen vinna rågon lindring. Men skulle en
sådan komma i fråga under innevarande riksmöte,
tillförsåg sig Talaren med full visshet samtlige
Ståndsbrödernes uppmärksamhet och bebjertande.
Måns Månsson från Kalmar läs (muntligen); var
äfven från en ort, som utgör båtsmäns rotering.
I Kalmar län på vissa trakter äro visserligen 2
hela hemman förenade om underhållet af en båts-
man, men hvardera af dessa hemman betalar 200
Rår i grundränte, utgör dessutom den såksllade
springskatten, hvilken tillkommit likaså olagligt
som passevolansafgiften, helst epringskatten är på-
lagd qvinnorna. Men det oaktadt ville han ejsät-
ta sig emot bifall till Statsutskottets utlåtande,
Peter Jönsson från Christianstads län (muntli-
gen). aDet vore lika oväntadt sora obehagligt att
höra en diskussion sådan som denne. Hemställde
till dem som yrka skattenedsättning och derjemte
indragning af åtskillige statens intrader, t. ex. af
kongl. nummerlotteriet, hur en sådan nedsättning
skall vinnas, Där man i en fråga, så tydlig och bil-
lig som denna, gör hvarjehanda invändningar, ech
vill handla på egen hand utan den andra Stats-
maktons inverkan. Sådant leder icke till det å-
syftade ändamålet. Yrkade bifell till utlåtandet, !
äfven i den punkt som rörer Korungens sankticn!
till Ständernas blifvande beslut.
Per Jönsson från Jönköpings Jän (muntligen). .
Hade endast hört två ledamöter yrka återremiss. ,
Hvad Jon Olssons yttrande vidkommer angående l
fouragepassevolansen vore man i Tal:s ort, äfven l,
med erläggande af den vanliga afgifcen mycket i;
mera belåten med ott få bebålla hälften hemma :
än att sända den till ett möte och åter få dena il;
mycket sämre skick. Beträffande åter frågan om!
Korunzens sanktion, erinrade ban sig, ati då, vid ,
sittlidno riksdag, en väckt fråga om å:ergång sfl,
knektekontrakterna behandlades i Ekonomi -utskot-l,
tet, uoplysies, dels med tienstgöringsreglementen,,
dels med ekonomiska författningar, dels med Rik-!1
sens Ständers beslut, huruledes vi genom bergel,
Statsmakternas medverkan kommit uti rust- och i
roterin:sväsendet, på den punkt, der vi nu befin-l,;
na of Då de hitbörande författningar sålundas
tillkommit. lära de icke kunna afskaffas utan re-lr
geringeng sanktion. I anledning af medbrodrenr
Hans Perssons yttrande, bör jag erinra, att jag vis-t
serligen ej har något deremot, men skulle önskatjr
att hvad ban nämnt om gatulopp och andra straff- It
bestämmelser för öfverträdelse af knektekontrak- g
t
i
S
DD
r
r
e
terna ej luflutit i protokollet. Man tordo härvid
besinna, att på samma sätt som vi påsiå, att Ko-
nungen eller den andra Statsmakten brutit kon-
traktet, kan regeringen säga detsamma om Stän-
derna, och då faller det sig illa att hafva citerat
en straffbestämmelse.
Maits Persson från Stockholms Län gillade be-
tänkandet, hvilket är bygdt på osvikliga rätsgrun-
der. aDet är så mycket mera obehagligt, fortforu
Talaren, cett höra, huru!edes inom vårt Stånd detlä
egna intresset vill göra sig gällande. Peter Jöns-n
son i Träslända, hvilken sjelf är Rotehållare, ochla
som sälunda fått sig en fördel tillerkänt, har an-R
tydt, att bätsmansbållet ej behöfver någon lindring,
emedan det är tillräckligt gynnadt. Det är dottael!T
Peter Jönegsons första uttryck, hvilket ej torde lem-s
nas oanmärkt. Sedermera har han sagt, att hanjfå
visserligen önskade all lindring äfven i håtemang. lä