Om universel och speciel bildning, med anled-
ning af cHandlingar rörande väckt fråga
om hela medicinska undervisningens flytt-
ning till hufvudstaden och Carolinska In-
stitutets förändring till Medico Chirurgisk
Akademi.n
(Slut från gårdagsbl.)
Det är såledas endast genom att återgå vill sir
naturliga verksamhet skademierna kunna blifva
univorsiteter, och datta sker icke genom att hin-
dra specialskolorras uppkomst, utan tvärtom; fin-
nes t. ex. specialskolor för läkarevetenskap, prak-
tisk juridik, bergsvetenskap, för den praktiska prest-
bildnisgen m. m., då öfvergåfve akademien denna
tendens till specialbildning, sem nu utmärker
dess organisation, och universitetsideen uppträdde
hel och i sin vördnadsbjudande funktion att skän- i
ka sann, allmän bildning åt hvarje lärjunge, han
må sedan blifva läkare elley jurist eller något an-
nat, universel bildning, vetenskaplig sjelfständig-
het behöfva ella.
Detta vill med andra ord säga, att väl fakulte-
terne upphörde, men vetenskaparna funno, det o-
aktadt, sitt gemensamma hem vid universitatet, och
specisl:kolorna blefvo blott grenar af universitetet.
Prof.ssor Hvasser har liknat universitetet vid en
od, mäktig och välgörande der den framgår; spe-
cialskolen och don lärdom den ger vid en sorlan-
de ok; det är en träffande, en skön bild. Uni-
versiistet bör vara den herrliga floden, som välsig-
nelscsik flyter, lugn, men med egen ådor, genom
landet; men den stora floden delar sig mot slutet,
bilder ett Doalta, liksem Nilen och Ganges göres;
må strönmar äro epecielskolorna, som visst
ej förtarka, om ej den stora floden fsjolf försinar.
M:. her mot Qarolinska inetitulet sndregit, att
den bott blir en aRoutiniorskola, utav grundlig:
het och att således den som der bildas blir blott
emriricus och utan båsle vilja och förmåga av ut-
öfva sin vetenskap efter rationella grunder. Or-
saken till detta förhållande påstår man ligga deri,
att !5rjungen utan förutgången theoretisk bildning,
indrsges i praktiken. Om man tager dessa påstå-
enden i lugnt öfvervägande, skall man finna, att
denna farhåga är nästan öfverflödig, om nemligen
institutet, hvilket är ganska säkert, angeläget em
bibehållandet af detrykte det förtjenat under miss-
gynnande omständigheter, vill bibehålla det under
bättro.