skaplig mening eller till en menrniska, som i sin
forskning är fri och oberoende af allt annat än
det sunda vettets och den sanna vetenskaplighe-
tens inflytande. Frågan är om akademierna upp-
fylla detta åliggande och om de hinna det med
sin närvarande organisation,
Litom oss tillse hvad som möjligen hindrar våra
akademier att, oaktadt sin aktningsvärda lärarekorps,
icke hinna sitt mål som universiteter. Orsaken
ligger tydligen i den speciella riktning den aka-
demiska uppfostran fått genom sin fakultetsinrätt-
ning; huru skall man kunna fordra universel bild-
nieg hos dem, som utgå från akademierna, då hvar-
je vite genus fordrar sina serskilda preliminär-
exeming, då man vid upprgörandet af nödvändiga
prof för läkaren, bergsmannen, juristen och presten
endast afsett hans speciella bildande för sitt yrke,
utan att tyckas hafva anat, att mellan allt vetande
är ett inre sammanhang, som ej får underlåtas om
ej produkten skall blifra defekt. Akademierna stif-
tades under ett tidehvarf, då man blott tänkte på
skapandet af dugliga embetsmän, icke på univer-
selt bildade. Hvarje ståndsbildning blir således:
ensidig i stället för mångsidig, speciel i stället för
universel. Hvad läkaren särskildt angår, har man :
förussatt att han med sin fi!osofioka examen lagt
den vetenskapliga grund, hvarpå hans specialstu-
dium sedan skall hvila, men är det väl möjligt
(jag vill undantaga snillet som knappt behöfver
någon tid) för ett vanligt passabelt menniskoför-
stånd att göra sig någorlunda förtroget med theo-
logi, latin, grekiska, historia, estetik, lärdomshisto-
ria och svensk rättskrifning, theoretisk filosofi,
praktisk filosofi och meral, kemi, botanik, fysik,
mathematik och algebra samt naturalhistoria på en
tid af tre terminer, en tid, som, om man är flitig, är
nog för rättigheten att inträda i medicinska fakul-
teten.
Denna fakultet åter, hvilken sedan länge och
ännu hedras ef stora namn, uppfyller det oaktadt
ej sin bestämmelse i sin helhet. Förgäfves käm-
par den nitiske läraren mot den opartiska temdens,
som vidlådar undervisningen från katedern, och
medicinska fakulteteraa hafva, hittills lemnade åt
glömskan, utan enslag och utan uppmuntran fått!
grunda sitt rykte och sitt inflytemde endast på sina
lärare, som, till trots mot lokala brister och hin-
der, likväl mäktat uträtta mycket godt, men som
under mera gynnande omständigheter skulle hafva
gjort dubbelt gagn.
Vi kunna således antaga, att dan universela bild-
ringen är till stor del förfelad och att den ej utgör
et: för framtiden fruktbärande vetenskapens träd,
der alla de skilda grenarne dock ega en gemensam
rot, utan den liknar mer en bunt från det sköna
trädet afskurna vetenskapsqrz7istar, ett slags suvenir
fråa fordom, hvilka, ehuru torra, ega pretium affec-
tionis. Hvad dena speciella angår, motsvarar den,
såsom äfven af praktiskt syfie, ej sitt ändamål.
En läkare kan utgå som Medicine licentiat, det
vill säga med rättighet att praktisera, utan att nå-
gonsin hafva kännt en sjuk på pulsen eller sett en
oren tunga. Det finnes åtminstone ingen kontroll,
att han verkligen gjort det, och om akadamien har
ett sjukhus att disponera, har han väl atillfälle,
men det är ej gifvet, att han begagnar det eller
ock på ett sätt som mera skadar än gagnar.
Sedan den unge läkaren således är theoretiskt
underbyggd, tjenstgör han i Stockholm och fullgör
denna tjenstgöring, det enda verkligen praktiska
tillfälle han har, under 6 månader vid alla sjuk-
husez, på en gång, nemligen på Barnbördshusets
rond kl. 8 till 9, på Serafimerlazarettets medicin-
ska afdelning kl. 9 till 40 och på dess chirurgiska
kl, 40 till 41. Hans akademiska kurs har mirst
upptagit sex år och hans praktiska, den, låtom ess
påminna ess det, som skall utgöra hela hans lifs
verksamhet, på sex månader elier !,, af den tid
han användt på theorin.
Redan längesedan stiftades Carolinska institutet,
men det fick ingen rösträttighet vid läkares bild-
ning, det var en slags välgörenhetsanstelt för den
fattiga medicinen, som ingen var tvyuogen men al-
la hado rätt art begagna. Det var en gifven följd,
att det skulle uppstå ett spändt förhållande mel-
lan den gamla och den nya inrättningen, och hela :
den yngre läkarekorpsen delades eller rättare blef
tvingad att dela sig i tvänne partier, som blott
tiden hunnit försona. Upsala akademi var i detta
hänseende tongifvande, och först lårgt efter kän-
des dyningen af den storm, sem rådde vid Fyris-
åns ech Mälarens stränder. Embetsexamen blef
den synliga orsaken till striden, den djupare, om
den theoretiska ech praktiska tendensen hos de täf-
lande, blef fördold för massorna.
Hr baron Berzelius har med en öppenhet, som höf-
ves tidehvarfvets störste vetenskapsman, med den
enkelhet som utmärker hans stil,l ett anförande till
Kongl. Sundhetskollegii protokoll, framställt de
svårigheter som äro förknippade med det närva-
rande lärosystemet. Anförandet, sant och vigtigt
i det helas ide, stötte dock i flera detaljfrågor,
vid hvilka fakulteten i Upsala i syenorhet fästade
sig. Man måste hafva aktning för hvarje öfver-
tygelse, såsom sådan är den helig och okränkbar,
och fakulteterna hafva med hela öfvertygelsens vär-
ma försvarat sin sak. Det vore öaskligt, om
universiteterna kunde böjas till närmandet af sin
idee, Man kan likväl ej undgå finna det besyner-i
ligt, om Carelinska institutet med sin talrika lä-
rarepersonal, på dispositioasrätt af rikets största
och bäst organiserads sjukhus för läkarevetenska-
pens öfnivg i alla dess grenar, med sitt gynnande
läge för landets vetenskapliga och administrativa
inrättningar, icke skulle i specialbildaing kunna
täfla med ekadegmierna, som på grund af sitt läge
i landsorten och sina inskränkta tillgångar dels
alldeles icke eller ock jemförelsevis ofullkomligt
äga dessa företräden.
Det hufvudsakliga motskälot är, att universitets-
iden går under om någon vetacdets gren slites
från den gemensamma roten. Iden är sann, men
det tyckes som man tagit den i en för trång
bemärkelse, det vill säga, man har antagit, att in-
tet universitet och ingen univiersel bildning är
möjlig, utan att man qvarblifser vid den Tyska
Universitetsideen. -
Universitetet är såsom rent begrepp biott en
bildningsanstalt, der man fär lära allt som kan lä-
EL KL .
0 - fr ee AL Ko LL
Kassa Ae - AA - - KK AR
- bene hn I kn RN
- - KA