skaplig mening eller till en menrniska, som i sin forskning är fri och oberoende af allt annat än det sunda vettets och den sanna vetenskaplighetens inflytande. Frågan är om akademierna uppfylla detta åliggande och om de hinna det med sin närvarande organisation, Litom oss tillse hvad som möjligen hindrar våra akademier att, oaktadt sin aktningsvärda lärarekorps, icke hinna sitt mål som universiteter. Orsaken ligger tydligen i den speciella riktning den akademiska uppfostran fått genom sin fakultetsinrättning; huru skall man kunna fordra universel bildnieg hos dem, som utgå från akademierna, då hvarje vite genus fordrar sina serskilda preliminärexeming, då man vid upprgörandet af nödvändiga prof för läkaren, bergsmannen, juristen och presten endast afsett hans speciella bildande för sitt yrke, utan att tyckas hafva anat, att mellan allt vetande är ett inre sammanhang, som ej får underlåtas om ej produkten skall blifra defekt. Akademierna stiftades under ett tidehvarf, då man blott tänkte på skapandet af dugliga embetsmän, icke på universelt bildade. Hvarje ståndsbildning blir således: ensidig i stället för mångsidig, speciel i stället för universel. Hvad läkaren särskildt angår, har man : förussatt att han med sin fi!osofioka examen lagt den vetenskapliga grund, hvarpå hans specialstudium sedan skall hvila, men är det väl möjligt (jag vill undantaga snillet som knappt behöfver någon tid) för ett vanligt passabelt menniskoförstånd att göra sig någorlunda förtroget med theologi, latin, grekiska, historia, estetik, lärdomshistoria och svensk rättskrifning, theoretisk filosofi, praktisk filosofi och meral, kemi, botanik, fysik, mathematik och algebra samt naturalhistoria på en tid af tre terminer, en tid, som, om man är flitig, är nog för rättigheten att inträda i medicinska fakulteten. Denna fakultet åter, hvilken sedan länge och ännu hedras ef stora namn, uppfyller det oaktadt ej sin bestämmelse i sin helhet. Förgäfves kämpar den nitiske läraren mot den opartiska temdens, som vidlådar undervisningen från katedern, och medicinska fakulteteraa hafva, hittills lemnade åt glömskan, utan enslag och utan uppmuntran fått! grunda sitt rykte och sitt inflytemde endast på sina lärare, som, till trots mot lokala brister och hinder, likväl mäktat uträtta mycket godt, men som under mera gynnande omständigheter skulle hafva gjort dubbelt gagn. Vi kunna således antaga, att dan universela bildringen är till stor del förfelad och att den ej utgör et: för framtiden fruktbärande vetenskapens träd, der alla de skilda grenarne dock ega en gemensam rot, utan den liknar mer en bunt från det sköna trädet afskurna vetenskapsqrz7istar, ett slags suvenir fråa fordom, hvilka, ehuru torra, ega pretium affectionis. Hvad dena speciella angår, motsvarar den, såsom äfven af praktiskt syfie, ej sitt ändamål. En läkare kan utgå som Medicine licentiat, det vill säga med rättighet att praktisera, utan att någonsin hafva kännt en sjuk på pulsen eller sett en oren tunga. Det finnes åtminstone ingen kontroll, att han verkligen gjort det, och om akadamien har ett sjukhus att disponera, har han väl atillfälle, men det är ej gifvet, att han begagnar det eller ock på ett sätt som mera skadar än gagnar. Sedan den unge läkaren således är theoretiskt underbyggd, tjenstgör han i Stockholm och fullgör denna tjenstgöring, det enda verkligen praktiska tillfälle han har, under 6 månader vid alla sjukhusez, på en gång, nemligen på Barnbördshusets rond kl. 8 till 9, på Serafimerlazarettets medicinska afdelning kl. 9 till 40 och på dess chirurgiska kl, 40 till 41. Hans akademiska kurs har mirst upptagit sex år och hans praktiska, den, låtom ess påminna ess det, som skall utgöra hela hans lifs verksamhet, på sex månader elier !,, af den tid han användt på theorin. Redan längesedan stiftades Carolinska institutet, men det fick ingen rösträttighet vid läkares bildning, det var en slags välgörenhetsanstelt för den fattiga medicinen, som ingen var tvyuogen men alla hado rätt art begagna. Det var en gifven följd, att det skulle uppstå ett spändt förhållande mellan den gamla och den nya inrättningen, och hela : den yngre läkarekorpsen delades eller rättare blef tvingad att dela sig i tvänne partier, som blott tiden hunnit försona. Upsala akademi var i detta hänseende tongifvande, och först lårgt efter kändes dyningen af den storm, sem rådde vid Fyrisåns ech Mälarens stränder. Embetsexamen blef den synliga orsaken till striden, den djupare, om den theoretiska ech praktiska tendensen hos de täflande, blef fördold för massorna. Hr baron Berzelius har med en öppenhet, som höfves tidehvarfvets störste vetenskapsman, med den enkelhet som utmärker hans stil,l ett anförande till Kongl. Sundhetskollegii protokoll, framställt de svårigheter som äro förknippade med det närvarande lärosystemet. Anförandet, sant och vigtigt i det helas ide, stötte dock i flera detaljfrågor, vid hvilka fakulteten i Upsala i syenorhet fästade sig. Man måste hafva aktning för hvarje öfvertygelse, såsom sådan är den helig och okränkbar, och fakulteterna hafva med hela öfvertygelsens värma försvarat sin sak. Det vore öaskligt, om universiteterna kunde böjas till närmandet af sin idee, Man kan likväl ej undgå finna det besyner-i ligt, om Carelinska institutet med sin talrika lärarepersonal, på dispositioasrätt af rikets största och bäst organiserads sjukhus för läkarevetenskapens öfnivg i alla dess grenar, med sitt gynnande läge för landets vetenskapliga och administrativa inrättningar, icke skulle i specialbildaing kunna täfla med ekadegmierna, som på grund af sitt läge i landsorten och sina inskränkta tillgångar dels alldeles icke eller ock jemförelsevis ofullkomligt äga dessa företräden. Det hufvudsakliga motskälot är, att universitetsiden går under om någon vetacdets gren slites från den gemensamma roten. Iden är sann, men det tyckes som man tagit den i en för trång bemärkelse, det vill säga, man har antagit, att intet universitet och ingen univiersel bildning är möjlig, utan att man qvarblifser vid den Tyska Universitetsideen. Universitetet är såsom rent begrepp biott en bildningsanstalt, der man fär lära allt som kan läEL KL . 0 fr ee AL Ko LL Kassa Ae AA KK AR bene hn I kn RN KA