riksdag, det är så styggt att de vilja tala om försvarsverket, då de veta att Konungen icke tycker om det. Han försäkrade också, att blott man kunde vinna rågon lindrirg i rustning och ,roteringa, så hade han för sin del intet emot lustlägren och grannlåternax (militärlyxen), hvilket allt Konungen bättre förstod, och som i alla fall icke träffade bondeståndet, — att en del af bevillningen stryker med till grannlåterna, låg :;stom den goda representantens förmåga att sammanbinda orsaker och verkan. Att man nu koromit till ett något vidsträcktare begrepp om representantens skyldighet att sjelf, så långt hans förmåga sträcker sig, äfven egna sin omtanka åt den vigtiga samhällsangelägenheten försvarsverket, synes bäst af de animerade diskussionerna om tredje hufvudtiteln. Ingen fraktion försummar sin rättighet att influera på besluten angående denna titel; skilnaden är blott, att de devuerade alltid votera för anslag, då de andra stundom votera emot. De förre söka icke mindre än de sednare att stödja sina vota på skäl och skulle finna sig föga smickrade af den föreställningen, att de voterade af purt devuemang. De begära blott, att motsidan ville hafva den artigheten att, jemväl af devuemang, innebålla med sina skäl och sina vota, och då undfaller dem lätt det påstiendet, att ständerna äro obefogade att inlåta sig i undersökningar rörande försvarsverket, och att detta helt och bållet tillhör regeringens departement. Att detta är falskt ligger redan i begreppet af representativ styrelse; med detta begrepp låter nemligen icke förena sig, att folkets ombud skulle göra sig till voteringseller jamachiner, så snart frågan rörde en viss, högst vigtig samhällets angelägenhet. Dernäst kommer i ordningen, alt ständerna allena skola bestämma anslagen till armen och, hvad ej mindre är, dessa anslags fördelning; och detta skulle de utföra utan att ingå i undersökning af försvarsverket i allmänhet — försvarssystemet — eller försvarsverket i synnerbet — systemets organisation! Vidare förekommer R. F: s 80 , som säger: pkrigsmakten till häst och fot så väl som båtsmanstållet af rotering och indelning förblifver vid de med landet och städerne upprättade kontrakter och indelningsverk, hvilka till deras bufvudgrunder skola orubbade vara intill dess Konung och RB. St:r finna nödigt någon ändring deru!i samfälldt att göra, kunnande ingen ny eller tillökad rotering, utan genom Konungs och Ständers sammanstämmande beslut, tillkomma ,a och hvilken tydligen ålägger Ständerna att äga och använda kunskap om försvarsverket både i dess allmänhet och i dess detaljer, förutan hvilken kunskap och dess användning Ständerna omöjligen kunna fatta beslut i de mil, nyssnämnde till deras pröfoing och beslut anbefaller. Ändtligen ser man vid jemförelsen emellan nyssnämnde 80 RB. F. och den 89 samt R. 0:s 32 , dels att den förra är en uttrycklig inskränkning af den åt Konungen genom den sednare förlänade rätt att organisera allmänna inrättningar, dels ock att Ständerna äga fullkomlig rätt att angående försvarsverket ej allenast för sin del beslutac åtskilliga förändringar efter 80 RB. F. utan äfven att i enlighet med 34 RB. 0. öfverlägga om försvarsverket i hela dess vidd och, om så nödigt finnes, för Konungen framlägga planen till ett helt försvarssystem. i Men allt hvad grundlagen åt Ständerna, om än! såsom en blott tillåtelse, uppdragit, det är en j befallning, i moralisk mening. ANS e— — Dagens annonsblad underrätta oss om det benefice-spektakel, som i deg åtta dagar tilll kommer att ocifvas för enkefru Sällström. hvil