saka, ianan de arbeten, som voro under tryck-
ning och nu defekterades, kunna kompletteras.
H. KE. H. Kronprinsen infann sig på stället
och dröjde der tills faran var förbi. Först
klockan 5 på morgonen gick glädjemusiken.
— Vi nämnde för några veckor sedan, att
en petition af åtskillige Bondeståndets ledamö-
ter och främst deribland Riksdagsmännen Strind-
lund och Petter Jönsson i Träslända blifvit in-
lemnad till Kammar-Expeditionen med protest
emot de fyra Ståndens beslut angående säteri-
ägares iolåtande i Bandeståndet. Pai fleres ön-
skan meddelas här innehållet af denne patition
j mte underskrifterna:
S. A. E.
a Till föl:d af det i 45 af Riksdagsordningen
den 40 Februari 4810 mea de sedsrmera af Ko-
nung och Rikets Stäader antsgna förändringar fö-
rekommanrds stadgande, att allmegen i hvart härad
må välja efier hemmantalet till Riksdagsman af
Boadsståndet en inom häradet boende. oeh bosuten
kronoskatte-frälse ellar frälseskatte hemmansegare,
hvilken icke tillförene bört till annat Riksstånd el-
der rågon ordinarie beställning i rikets tjenst in-
nehaft, hafva så qvalificaersde åboer och innehafva-
Te af kronchemsaan hittills åtnjutit rättighet så väl
att deltaga i val, som att väljas till Riksdagsman
för tämnde Ståad.
Du är likväl ostridigt, att åbosr och innehafvare
ef kronokemman så mycket mindre deraf äro ega-
Te, sa de deortill innehafva endast en vwilkorlig
besittningsrätt; men eburu således den i omförmäl-
ts grundlig förekommande benämnirg af krono-
hemmans ägare icke efter antaget språkbruk ut-
mä ker detsamma som kronobonde, har likväl det-
ta förhållande hittills icke förringat denna sedra-
res R ksdegsmannarätt, otvifvelaktigt af det skäl
ett någon ennan än kronobonden icke funnits, som
kunnat uöfra omförmälte den så kallade krono-
hemmansägarens represantstionsrätt.
Emnedlertid har nu inträffet, att alla fyra riks-
ståodsn, Ridderskapet och Adeln samt Prestostån-
det enhälligt, Borgareståndet med 235 röster emot
242 och Basdeståndet med 534 röster emot 42 för
deras del antegit och godkänt ett sedan sista riks-
daven hvilands förslag till en så beskaffad äadring
i omförmälte grundlagsparagref, att till Riksdags-
man för Bondeståndet inom hvart härad må väljas
hvarje inom häravdet boende och besuten hem-
marsegare, som icke tillförene tillhört annat Riks-
stånd eler innehaft någon ordinarie beställning i
rikets tjenst eller fullmakt derå.
B:nämningena af kronohemmansegare, en benäm-
ning, som ebu-u oegentlig den än må vara, ändock
på sätt vi bär ofvan i underd. sökt att ådagalägga,
grundiast och bibehållit kronobonders rätt att i
riksdzgsförbandlingarne deltaga, skulle eåledes utur
Riksdagsordningen uteslutas och då i det ögonblick
dep grund eller det i en lag befintliga ord bortta-
ges, på hvilket en politisk räitighet hvilar, samma
rästighat också måste af sig sjelf förfalla, samt då
ordet alhemmanrsegore, utan sll föresatts af ordet
akronoV, visserligen icie kan afse någon annan än
den, som äger hemman, hvilket med kronobonden
ej inträffar; så svoes det otvifvelaktigt som skulle
med tillämping häraf på förenämnde fråga, af Ri-
kets Ständers beslut, derest det af E. K. M. i nå-
der godkändes, den följd uppkomma. att kronobon-
den ej hädanefier kan till Riksdagsman väljas. Det
uti en nu förändrad redaktion af den 22 i Riks-
dagsordningen intagna formulär till fullmakter för
Bondessåndet, innebåller bland annat följande me-
nick: Till den legiima (urtima) riksdag som i —
asksil hålles — befullmäktigas härmed N. N. boen-
de och besuten å krorcohemmanet N. N. Af det
sålunda förekommande ordet krono har man till!
vederläggning af do utaf oss här ofvan I underdå-
nigbet omnämnda under öfverläggringsrne i Bon-
desiåndet ustalade åsigter velat hemta den slutsets,!
som vore genom samma ord antydt, att meningen
icke vore att genom den sntagna förändrade redak-
tionen af omförmälte 45 från representationsrätt
utes!utz kronohemmansåboer; men vi tillåta oss
härvid i underdånighet anmärka, att om än förhål-
landet är sådant, detsamme likväl sannolikast icke
Järer kunna afses emot det i 83 af Regeringsfor-!
men befiailiga stadgand:, att grundlagarne skola!
efter deras ordalydelse tillämpas och således icke
efier den mening, som i strid med ordslydelsen
möjligen uti dem kan fianss; hvarförutan förekom-!
mer att den i formuläret förekommande mening
aboende och besuten å kronobemmanet N. N. så
mycket mindre kan anses innefatta ett bsstämman-!
de af kronobondens rätt att till Riksdagsman väl-
jas, Sam samma mening lärer afso och kan vinna
bokstiflig tillämpning i afseende på den Riksdags-!
man, som, ehuru boende och basu en å kronohem-:
mean, l!ikväl icke till följe deraf, utan såsom derjem-
te frälss- eller skatte-hemmaensegare, vunnit och får
emottaga sisa medbröders förtroende, att i rikadags-
förhandlingarna deltaga. Med detsamma således som
man inrymmer representitionsrätt åt den priviligera-
de jordens, nemligen säteriernas samt rå- och rörs-!
hemmanens innehafvare, hvilka äro befriade från
tingshbus- och prestgårdsbyggned, från skjuts, från
TUstning, sugment och ordinarie rotering jemte
alla gtundräntor, skulle åboerne å 7736 mantal :
krono, som utgör alla ofveanrämnda onera, från
omförmälte rätt blifva uteslutna. Lika mycket som
vi äro öfvertygade derom, ett ett sådant kronobön-
derpas 2flägsnande från deitagande i riksdagsför-
handlingarne icke instämmer med våra hä:varande
ståndsbröders åsigter, dels ännu mindre med de-
rss och våra hemmavarande kommittenters önsk-
ningar, lika mycket äro vi förvissade, att en sådan
bändelse icke destomindre i framtiden inträffsr,
derest den föreslegna lagförändringen af E. K. M.
i nåder gillas. t I
Med kännedom om E. K. Msj:ts alltid visade
huldhet och råd emot alla sina undersätare och E.
K. Maj:ts serskilda omvårdnad om Svenska allmo I
gens frihet, lycka och trefnad, äro vi visserligen
förvissade, att E. K. M-., utan behof af någon ser-
skild underd. ansökning derom, lemnar åt detta
ärende all den möjliga Uppmärksambet, som det-
sammas vigt påkallar; men då våra kommittenter,