att de voro Rikets Ständers utskott, och såle-
des egde fri rätt för sin öfvertygelse. Hr L.
Hjerta trodde, att om betänkandet nu bifölls,
så vore väl ej tvifvel, att ju regeringen skulle,
sedan de ifrågavarande ledamöternes behof blif-
vit upplyst (Hr Gyllenhaal hade jemfört den
med en tjenstepigas), lemna dem en nödåtorftig
ersättning af förut tillgängliga besparingar, och
att vänta så länge, kunde motionären väl anse
såsom ett billigt straff för felet att hafva glömt
begära ersättningen hos Kongl. Maj:t. Erinra-
de huru det hände vid en föregående riksdag,
då ständerna utan Konungens begäran anslogo
löner åt två Protokollssekreterare i Konungens
kansli: Konungen sade då, att han ej begärt
dem, och så blef heller intet deraf m. m. Slutli-
gen blef votering mellan bifall och återremiss,
hvarvid den sednaste segrade med 442 röster
mot 46. Således får Stlåndet samma nöje om
iger ännu en gång.
—— ——
— I afton kl. 8 sker val till Rikets Stän-
ders Justitie Ombudsman. Efter hvad det för-
nimmes skall i alla Ständer enigheten vara tem-
ligen allmän om återväljande af embetets nu-
varande innehafvare, och äfven på Riddarhuset
skola de olika listorna endast utgå ifrån en oli-
ka åsigt i afseende på suppleanten, hvartill hof-
vet vill bibehålla Hr Häradshöfdingen Berg-
ström, men oppositionen önskar Hr Lagmannen
Rodir, som på de sednare åren utmärkt sig
lika mycket genom sjelfständighet, arbetsförmå-
ga och skarpsinnighet i utförda embetsåtal.
Andamålsenligheten af Just. Omabudsmanna-
embetet har ofta blifvit ifrågasatt, och sjelfva
konstitutionens vänner hafva tid efter annan riss-
tröstat om möjligheten att med besagde inrsti-
tution uträtta det goda, som dermed åsyftas.
Huru man än betraktar denna sak, nödgas man
likväl medgifva, att denna möjlighet beror af
dugligheten hos den person, som erhåller för-
troendet. Skälet igenfinnes i sjelfva embetets
beskaffenhet, och just uti det lyte man all-
männast hos detsamma anmärkt. Detta lyte
består deri, att den, som bekläder embetet, in-
genting äfventyrar, om han helt beskedligt lå-
ter det ligga neder och blundar för de fel,
till hvilkas beifrande embetet blifvit inrättadt.
En sådan efterlåtenhet verkar likväl ganska men-
ligt för det allmänna. Om Justitisombudsman-
nen blundar, kunna vissa andra vederbörande
med temlig trygghet äfven blunda; efterlåtenheten
hos Rikets Ständers åklagaremakt skall alltid
begagnas till förkläde för efterlåtenheten hos
regeringens. Dessutom är Justitie-ombudsman-
nen icke blott en granskare öfver dem, som
verkställa lagarne; hans granskningsrätt sträcker
sig äfven till sjelfva legarne, ech ingen är bätt-
re i tillfälle att med hopp om framgång utöfva
denna, än just han. Ingena annan har sig den-
na granskning och rättelsen af anmärkta felak-
tigheter i lagarne så uttryckligen ålagda som
han.
Man kan ieke neka att i båda nu påpakade
hänseenden åtskilliga goda frukter visat sig un-
der nuvarande innebafvarens förvaltning. De an-
märkningar, man skulle kunna göra, förlora be-
tydligt i vigt, när man betänker huru litet han!
mottagit af sina företrädare, hvilka nya och o-
förtänkta problemer tiden hopat på bonom och
huru ringa stöd embetets anseende hittills lem-
nat mot den makt, som, besynnerligt nog, allt-
jemt framstått såsom missbrukens allierade.
Det som blifvit uträttadt har imedlertid vun-
nit Ständernas allmänna bifall, och om valet i
afton utfaller i konseqvers härmed, skola der-
igenom både embetet och personen vinna ett
stöd och ett anseende, som berättigar till ste-
grade anspråk och större förhoppningar.
— —XX——
— Utgången af de sednaste voteringarne i
Borgareståndet hafva, för dem som aktat på ti
AA smala aha monnt tarm cn hatwudalan Bf...