AL I LAAL UL UI: Ul, 208 FREIRE AV iISTR AIR
Hrr Gyllenhaal, Friberrarne Boye och Ctder-
ström och Hr Priatzenschöld; för Sundhets-
kollegium ecih Carolinska institutet Hrr af Ek-
strömer, Cederschöld, Lagerhbjelm, af Dalström,
von Rosen, von Heyne och A. Ribbing, Fri-
herrarne Hamilton, Ridderstoipe, Hr Sandel-
bjelm och Grefve Posse, Fredrik. För Tabell-
kommissionen Grefve Löwenbjelm, G., Friherre
Raab, Hrr Gyllenhaal, Lefrån, Lagerhbjelm och
al Dalström. För Landtmäterikontoret Hr La-
gerstråle, För landtstaten telads tio Landshöf-
dingar. För högre rese- och traktamentspengar
Hr af Donner. För peasionsrätt åt landtsta-
terasa Her von Röök, v. Heyne och Gyllenhaal.
Hr Munck af Rosenschölds motion för denna
dagen var om anslag för lokal åt arsenalen.
I Pr-esteStåndet tog frågan om första huf-
vudtiteln, såsom redan i gårdagens postskrip-
tum i korihet nämndes, en oförmodad törn
derigenom, att den återremitterades ef-
ter 2nmärkningar från några ledamöter. Vi å-
terkomme ofördröjligen fill den diskussion,
som häröfver uppstod, och som blef så varm,
att temperaturen hos ett par ledamöter tycktes
bafva stigit till åtminstone 45 grader Reamur.
På eftermiddagea förekom frågan om det
nya Statsrådsts löner hes Adeln, och Ut-
gkottets betänkande gick der igenom såsom en
dans, endast efter en anmärkning af Hr Dal-
man emot anslående af löner till embetsmän,
som ej fianas. Fiere andra ledamöter, som
utan tvifvel annars bade ämnat bestrida ansla-
get ungefär på samma grund, eller pruta något
derpå, afstodo derifrån, för att ej onödigt upp-
taga tiden, då majoriteten, med StatsUtskottets
ledamöter inberäknade, var alltför påtaglig.
Resten af aftonen upptogs af en mycket
varm strid i frågan huruvida Ständerne skulle
anslå en löne ersättning åt adjungerande leda-
möter .i Götha Hofrätt. StatsUtskottet hade,
för principens skull, afstyrkt detta, då det dels
ej varit framstäldt från Regeringen, dels ock
sådane anslag lämpligast syntes kunnat tagas af
bisparingarna, om dessa ej blifvit assignerade
till andra ändamål. Detia föranledde en lång
filippik 2f motionären, Presidenten i Götha
Hofrätt, som dugtigt skolade upp StatsUtskot-
tet, för det detta ej gjort afseende på de i
hans tanka bevekands skälen i motionen. Hans
anförande var i öfrigt mycket långt, men äfven
väl skrifvet, och han tog der i anspråk alla
möjliga motiver, båda för förnuft och känsla,
förklsrade detta anslag såsom en hedersskuld,
att nekandet deraf vore oädelt, m. rm. Grefve
Frölich gjorde några lämpliga anmärkningar
vid det icke aldeles parlamentariska i Hr Gyl-
lenbaa!s ton cch sått att här framdraga andra
Steands beslut såsom exempel att följa, vid äf-
ventyr att anses oädel Friberre Tersme-
den yttrade, att han väl ej hörde till skrået,
och således ej kunde så noga bedöma hufvud-
saken, men fästade sig vid principen, att mo-
tionären gått på sidan om Regeringen med sin
begäran. Hr Gripenstedt, Jacob, anmärkte, att
principen att ålägga Ständerna sådana anslag
såsom en hedersskuld, kunde leda till stora
missbruk. På sådant sätt kunde en chef först
gå ia till Reg. och begära en större arbetsperso-
nal, och sedan till Ständerna och fordra anslag
åt den såsom en hedersskuld. Frib. Jac. Ceder-
ström talade något om nödvändigheten af lag-
skipniogens gång, men så inuti munnen, oak-
tadt det flere gånger ropades högre, att vi
förlorade filen af hans yttrande. Presidenten,
Baron Leyonhufvud replikerade mot det af
Hr Friherre Tersmeden begagnade uttrycket
skrå, och mente, att det vore ett ord, som
kunde kastas ut i verkstäderna, men ej här.
Sjelf hade han sedan flere år emanciperat sig
från skrået; men ansåg sig af erkänsla för sina
fordna kamrater och af rättvisa böra förorda
deras sak. Man borde kunna fordra samma
punktligheter af auskultanten, som af den or-
dinarie tjenstemannen; af den adjungerade I1e-
damoten, som af Presidenten; men då borde
man ej heller bet2ga dem utsigterna för fram-
tiden. Hänvisade, i afseende på den åberopade
principen, Friherre Tersmeden till hans egen
motion, om anslag åt Berzelius. Talade gan-
ska bra. Friherre Ridderstolpe, Hrr Bogeman,
Hartmansdorff och LefrÅn yttrade sig äfven
på den sidan.
Å den andra yttrade Friherre Sprengporten,
att om ständerna skulle ersätta alla som lönlöst
sköta ordinarie befattningar, så blefve det vidt!
utseende. Citerade exemplet af skollärare som !
vikariera mot 2,:1els lön, majorer som få göra?
regementschefstjenst, med alla dithörande kost- ;
J
l
nader utan annan vedergällning än expektansen
för framtiden o. s. v. Det vore vil ej tvifvel
att icke äfven dessa verkligen förrättade nytti-
ga arbeten, men om allt sådant skulle serskildt
betalas, hvar funnes då gränsen för utgifterna?
Man skulle dessutom genom bifall till sådanal,
anslag få en statsreglering för det tillkommande
och en för det förflatna. Friberre Tersmeden:
trodde ingen iemförelse kunna komma i fråga !