ofantligt moln, som synes stryka fram helt lågt öfver hafsytan och, hvad sjömännen kalla, dra-l Den som någonsin sett någonting ga vatten. liknande storm på hafvet, känner fullkomligt igen detta. Det Engelska ångfartyget, som ses komma in i nödhamn, just i grefvens tid, bidrager att gifva lif och påtaglighet åt taflan. Vattnet i förgrunden är mindre lyckadt. Några besynnerligheter förekomma i dagrarnas fördelning. Landets hela färgton är icke rätt nawurlig. Hr B. älskar för mycket spanskgröna i sina backar, marker och trädpartier; i andra saker är för mycket gris-de-lin. — Vyen af Stockholm är en marine, vacker på ett annat sätt. Vi ha här en varm och lugn sommardag, det är stiltje på aströmmeny, Solen glimmar blank och trind, Vattnet likt en spegellx och seglarne vanka helt sakteliga fram mellan de förankrade fartygen. Staden och Skeppsbron med skog af master ligga der bakom i solrök och dimma, som sammangjuter föremålen och låter dem träda tillbaka i en violett demi-teinte. Uttrycket af det hela har rågot al ett vekligt behag. Afven här ha vi Hr B:s förargliga spanskgröna, hela Kastellholmen ser ordentligt ergig och giftig ut; det venstra hörnet i förgrunden har också fått litet deraf, och dertill kommer en del af ett bredvidliggande sinoberrödt skrof, i sanning en litet hvad man kallar avild; kontrast! — Månskenet i autsigten af Rosenbad, är väl icke rätt oklanderligt, men taflan är i öfrigt af förtjenst. — Hvad Hr B:s aquareller beträffar, de flesta egentligen att anse som eskisser eller studier, så gäller om dem samtliga en anmärkning emot den deri rådande färgton, som jag visserligen hört någen försäkra skall vara mera ett Engelskt maner, än Engelsk natur; på sina ställen har Hr B. varit riktigt spendersam; vi ha der himmel, vatten och jord skiftande i alla regnbågens färger, gredelint och gullgult, rosenrödt och ljusblått om och bredvid hvartannat. Sjelfva teckniegen utmärker sig deremot på det fördelaktigaste genom raskhet och artistisk hållning. Af Hr Schitzereranrtz finna vi äfven här ett par taflor.. De äro minnen från Italien, och jag behöfver då icke nämna för er att de föreställa en cOsteria, och anågra pifferari Ty det är nu en gång för alla afgjordt, att viicke ha från Italien annat att vänta ess 2f våra artister, för hvilka den hesperiska jerden verkligem tyckes vara bebygd med wosterior och befolkad af endast apifferari.o Sedan hur många år hafva vi sett och återssett i olja och vattenfärg, i erayon och i lithograf, alla slags osterior, osterior i fönstret här, med fönstret der, med dörren så, med dörren så, pifferari unga, pifferari gamla, pifferari små, pifferari stora, alltid med säckpipan under armen och uppbliste kinder! . . . . Detta är hvad anbelanger Hr S:s ifrågavarande taflor, så mycket fatalare, som i sjelfva verket nyhetens förtjenst icke skulle va-! rit för dem alldeles öfverflödig. Vi hafva här en eskiss af Dahlström. är en revy på Ladugårdgärdet., Den, liksem en annan, ett bataljstycke, som finnes i den afdelning, vi redan lemnat, lofvar en utmärkt tafla. Det är en omvexling och qvickhet i grupperingarna, som frapperar vid första åsyn, en kolorit, som är liflig utan att braska med några bondprålseffekter. En cpilgrim, af E. Lundgren är ett ganska förtjenstfullt stycke. Af Hr Nordgren, hvars framsteg i porträttmåleriet äro anmärkningsvärda, sitter här ett porträtt af Friherre Sixten Sparre. Likheten är rält bra träffad; en hop småsaker af guld, silfver och silke, hörande till uniformen, äro utförde med en omsorgsfull pensel. Tvenne byster i gips af Hr Michaelson, tillhöra denna afdelning. De föreställa Carl XI och Professor Ling. Som jag icke haft den äran vara personligen bekant med högstsalig H. Maj:t, vill jag innehålla med något omdöme om i hvad mån denna byst må vara lik sitt illustra original; beträffande Hr Ling, som i lifstiden gifvit mig mången både benoch armrörelse, synes mig hans byst vara ganska lyckad. (Slutet följer.) SEEESEYRSSKSE ACROSS Å nedanstående insända Art. vill Redaktionen Ah —de oo 7 Det I I I