ofantligt moln, som synes stryka fram helt lågt
öfver hafsytan och, hvad sjömännen kalla, dra-l
Den som någonsin sett någonting
ga vatten.
liknande storm på hafvet, känner fullkomligt
igen detta. Det Engelska ångfartyget, som ses
komma in i nödhamn, just i grefvens tid, bi-
drager att gifva lif och påtaglighet åt taflan.
Vattnet i förgrunden är mindre lyckadt. Nå-
gra besynnerligheter förekomma i dagrarnas för-
delning. Landets hela färgton är icke rätt na-
wurlig. Hr B. älskar för mycket spanskgröna
i sina backar, marker och trädpartier; i andra
saker är för mycket gris-de-lin. — Vyen af
Stockholm är en marine, vacker på ett annat
sätt. Vi ha här en varm och lugn sommar-
dag, det är stiltje på aströmmeny,
Solen glimmar blank och trind,
Vattnet likt en spegellx
och seglarne vanka helt sakteliga fram mellan
de förankrade fartygen. Staden och Skepps-
bron med skog af master ligga der bakom i
solrök och dimma, som sammangjuter föremå-
len och låter dem träda tillbaka i en violett
demi-teinte. Uttrycket af det hela har rågot
al ett vekligt behag. Afven här ha vi Hr B:s
förargliga spanskgröna, hela Kastellholmen ser
ordentligt ergig och giftig ut; det venstra hör-
net i förgrunden har också fått litet deraf, och
dertill kommer en del af ett bredvidliggande
sinoberrödt skrof, i sanning en litet hvad man
kallar avild; kontrast! — Månskenet i autsig-
ten af Rosenbad, är väl icke rätt oklanderligt,
men taflan är i öfrigt af förtjenst. — Hvad Hr
B:s aquareller beträffar, de flesta egentligen att
anse som eskisser eller studier, så gäller om
dem samtliga en anmärkning emot den deri
rådande färgton, som jag visserligen hört nå-
gen försäkra skall vara mera ett Engelskt ma-
ner, än Engelsk natur; på sina ställen har Hr
B. varit riktigt spendersam; vi ha der himmel,
vatten och jord skiftande i alla regnbågens fär-
ger, gredelint och gullgult, rosenrödt och ljus-
blått om och bredvid hvartannat. Sjelfva teck-
niegen utmärker sig deremot på det fördelak-
tigaste genom raskhet och artistisk hållning.
Af Hr Schitzereranrtz finna vi äfven här ett
par taflor.. De äro minnen från Italien, och
jag behöfver då icke nämna för er att de före-
ställa en cOsteria, och anågra pifferari Ty
det är nu en gång för alla afgjordt, att viicke
ha från Italien annat att vänta ess 2f våra ar-
tister, för hvilka den hesperiska jerden verkli-
gem tyckes vara bebygd med wosterior och be-
folkad af endast apifferari.o Sedan hur många
år hafva vi sett och återssett i olja och vatten-
färg, i erayon och i lithograf, alla slags oste-
rior, osterior i fönstret här, med fönstret der,
med dörren så, med dörren så, pifferari unga,
pifferari gamla, pifferari små, pifferari stora, all-
tid med säckpipan under armen och uppbliste
kinder! . . . . Detta är hvad anbelanger Hr S:s
ifrågavarande taflor, så mycket fatalare, som i
sjelfva verket nyhetens förtjenst icke skulle va-!
rit för dem alldeles öfverflödig.
Vi hafva här en eskiss af Dahlström.
är en revy på Ladugårdgärdet., Den, liksem
en annan, ett bataljstycke, som finnes i den af-
delning, vi redan lemnat, lofvar en utmärkt
tafla. Det är en omvexling och qvickhet i
grupperingarna, som frapperar vid första åsyn,
en kolorit, som är liflig utan att braska med
några bondprålseffekter.
En cpilgrim, af E. Lundgren är ett ganska
förtjenstfullt stycke.
Af Hr Nordgren, hvars framsteg i porträtt-
måleriet äro anmärkningsvärda, sitter här ett
porträtt af Friherre Sixten Sparre. Likheten
är rält bra träffad; en hop småsaker af guld,
silfver och silke, hörande till uniformen, äro
utförde med en omsorgsfull pensel.
Tvenne byster i gips af Hr Michaelson, till-
höra denna afdelning. De föreställa Carl XI
och Professor Ling. Som jag icke haft den ä-
ran vara personligen bekant med högstsalig H.
Maj:t, vill jag innehålla med något omdöme om
i hvad mån denna byst må vara lik sitt illu-
stra original; beträffande Hr Ling, som i lifsti-
den gifvit mig mången både ben- och armrö-
relse, synes mig hans byst vara ganska lyckad.
(Slutet följer.)
SEEESEYRSSKSE ACROSS
Å nedanstående insända Art. vill Redaktionen
Ah
—- de oo 7
Det
I
I
I