sig 5Sjöll 0: MODOPUOLltUm, UTA:LVISL I SJILS UCM SRAUlligt till sina följder. Nils Persson från Södermanland (muntligen): Jag hyllar äfven nu de åsigter angående Num merlotteriets afskaffande, hvilka jag sökte att vid sistlidne riksdag utveckla. Ovärdigt är det i sanning för en stat, att på denna väg förskaffa sig inkomster. Medlen blifva lika litet i detta, som i annat fall, helgade af ändamålet; och statens ändamäl måste, såsom en värd Talare feamställt, sökas högre, än uti en materiel vinst. Usanatt vilja omröra det verkligen oärliga i sjelfva spolsättet, torde man utan svårighet kunna bedöma, huruvida det i någon mån är rätltsenligt att ockra på enfaldiga menniskors svagheter. Jag vill visserligen icke bestrida, att allmogen på landet lider mindre mehn af Nummerlotteriets indragning än städernas invånare. Jag har hört embetsmän uti Justitiekollegium uppgifva, att uti ett sterbhus efter en mycket fattig person funnits 2,300 lotterisedlar ; och exempel lära vara alldagliga, att qvinspersoner pantsätta på assistansinrältningen snart sagdt den enda kjorteln, för att få penningar till spel på lotteriet. Då missbruket går så långt, är det Stvändernas pligt att mellankomma. Hvad åter angår frågsn om nödvändigheten af Konungers sanktion å: Ständernas beslut rörande ordinarie statsinkomsier; så finner jag, vid jemförelse af 57 och 64 paragraferna Reg.-F., att, då så väl ordina-ie statsmedel, som extra ordinaris utlagor, anslås till starsverket af ständerna, för att till af dem pröfvade bekofavvändas, Riksens Ständer kunna, utan den andras statsmaktens modverkan pröfva, det behofvet af en eller annan ordinarie eller extra-ordinarie statsinkomst icke är för handen, samt således afskaffa den, heldst ingen grundlagsparagraf lärer kunna åberopås, som innehåller ett tydligt stadgande i motsatt syftning, Dessutom är inkomsten af Nummerlotteriet si tillfällig, att den icka med rätta kan uader ordinarie statsinkomst inbegripas, så att, antingen man antager den ena eller andra tolkningen, begge Statsmakternas medverkan, enligt mitt omdöme, icke behöfves lör lotteriets indragning. i En stor del af Ståndets ledamöter instämde med Hans Jansson, Nils Persson, Kihlblom och von) Zweigbergk. MH Peter Persson från Adelforss, Jönköpings Län, ansåg det ej värdigt för staten, att fresta obetänksamheten och dymedelst ofia taga kläderna från kroppen på dåren. Han tillstyrkte bifall till U:skottets betänkande. i Sven Jonsson från Jemtland talade i öfverensstäm; melse med Strindlund. I Ola Jeppsson från Blekinge (muntligen: alcke: eller jag är en vän af något slags spel; men min öfvertygelse bjuder mig, att yrka återremiss af förevarande betänkande på de grunder, som Hr Prosten Stenhammar uti dess vid batänkandet fogade reservation utvecklat. Hvad som bärvid synnerligen fäster min uppmärksamhet, är den vådliga tolkning, man velat gifva ät 57, jemförd med 59, 60 och 64 S regeringsformen, då man påstår, att äfven de ordinarie statsinkomsterna kunna genom: den ena statsmaktens beslut, utan Konungens sanktion, upphäfvas. Likasom hvar och en annan, finner jag vtsserligen, att det bade varit lyckligt, om ordalagen uti förutnämnde SS varit ännu mera tydliga; men jag anser, i likhet med Hz: Prosten Stenhammar, den mening, hvilken pluraliteten inom: våst Stånd derutaf synes vilja draga, påtagligen: icks vara den rätta. Härtill kommer, att, enligt. min tanka, en sådan tolkning icke skulle vara för Ständerna sjelfva, alldraminst för Bondeståndet,: nyttig till sina följder. En statsinkomst gifves det, till hvers förändring 808 regeringsformen uttryckligen fordrar begge statsmakternas sammsnstammande beslut; jag menar rustningen, roteringen och ; båtsmansbållet. Jeg vill för ett ögonblick antsgaj den tolkning, att S:änderna kunde, utan Konungen3 sanktion, afskaffa alla öfriga statsinkomster, och jag will supponera, att de t. ex. förordnade grundräntans utgående såsom bevillning; men att med detsamma ingen lindrivg i rustningen medgåfves af Regeringen. Hvad skulle häraf blifva följden i de orter af landet (och dessa äro de mest folkrika), hvarest grundräntan är mycket låg, men g rustningen deremot synnerligen betuovgande? Ove-i! dersägligen skulle följden blifva den, att dessa or-jq ter i grund utarmadas genom en odräglig bevill-s ning. Jag har velat anföra detta endast såsom a exempel på det vådliga uti, att oförsynt beprisa J lyckan af Ständernas förmenta rätt, att enväldigt bek sluta om statens ordinarie inkomster. Hvad num-b k e e E a merlotteriet serskilt beträffar, hänvisar jag ånyo till Hr Prosten Stenhammars reservation; och jag skulle visserligen ej haft något att anmärka mot bifell till betänkandet, derest frågan om nummerlotterists indragning blifvit behandlad i sammenhang med den om förbud af lottförsäljning för utländska lotteriers räkning, samt blifvit underställd Kong!. Maj:ts nådiga sanktion. Under närvarande förbållanden, och då tre Stånd återremitterat betänkandet, yrkar jag, det Bordeståndet äfven måtte besiuta en återremiss. . Lars Nilsson från Blekioge och Lars Larsson från Örebro Län yrkade återremiss, med åberopande af de skäl, som blifvit utvecklade af de värde Talare,! hvilka förut yttrat sig med denna syftning. s Nils Persson från Örebro Län och Bengt Gud-r 8 8 mundsson från Halland hade, såsom ledamöter uti Statsutskottet, tillhört den majoritet, hvilken beslö; ifrågavarande betänkande, hvartill de yrkade lh bifall, hvarjemte den sistnämnde upplyste, att Utskottet, vid Statsregleringens uppgörande, genom g en lägre beräkning af postmedlen fyllt den lucka, g som genom nummerlotteriets indragning skulle ij uppkomma. 8 Peter Jönsson från Jönköpings Län (muatligen) I medgaf visserligen, att i hufvudstaden finnes en ij mängd fattige och obetänksamme menniskor. Menn han kunde ej erkänna det vara någon juridisk el-d ler moralisk pligt för Rikets Ständer, att utöfva ett mn förmyndareskap öfver sådane personer, de der ickels gitta vårda sig sjelfva, enär Ständerna på samma s grund skulle, efter hans tanka, utöfva förmyndare-f skep äfven öfver dem, som idka kortspel, hvars!s följder äro ojemförligt menligare, än lotterispelets. !f Talaren fortfor: aSistlidne Riksdag, om jag ej missminner mig, tillstyrkte en af hufvudstadensf prester, vid en öfverläggning i Ekonomiutskottet, inrättandet ar en mindre teater i Stockholm, för