Jannat hasardspel, insätter för sitt nöjes skull några
Iskillinsar, afbidar sedermera under några veckor
sin lycka, samt förnyar derefier den lilla insatzen,
hvilken på hens ekonomiska ställning har ett vida
lobetyditgare irflytande, än om han under tiden
Iskulle på andra hssardspel använda sitt lilla öf-
I verskott, och izledes i ständiga frestelser att slut-
ligen uppoffra tilloch med det nödvändiga. Afven
leaf biljerdspelet har staten inkomst. Detta idkas
I mest af de förmögnare och förnäme; på Nummer-
Hotteriet deremot spelar endast den fattigare eller
l såkallade sämre klassen. Derföre skall det förra
tålas, men det sednaars afskaffas. Vidare erinrade
I Talaren om de brudgåfvor, som åt 83 bland all-
I mogena döttrar årligen af Lotterimedlen utdelas,
Itill ett belopp af 33 Rdr 46 sk. Bko åt dem hvar-
dera, hvilket biträde, såsom bidragande till deras
bergniog, men ej borde missunna dem. Hela
Isumman, hvarmed, i händelse af Nummerlotteriets
indragning, kontributionerna skulle komma att ö-
kas, eller ock den så allmänt önskade skattened-
sättningen att försvåras, utgjorde öfver 96,000 Rdr.
Då man så mycket talade om lättnad i skattebör-
dorne, borde man ej förgäte, att när inkomstkäl-
lorna borttsgas, bifver en minskning i utgifterna
omöjlig, yrkar återremiss, i likhet med hvad de
tre öfrige Stånden redan beslutat.
Fredrik vvn Zweiybergk (skriftligen) erinrade, att
vid en föregående riksdag, Kongl. Maj:t sjelf af-
gifvit proposition angående Lotteriets afskaffande,
samt yrkade bifall till StatsU:skettets utlåtande Nr
28, på de deruti utvecklade skäl, ech citerade Kgl.
Paksatet den 42 Nov. och förklaringen deröfver
den 5 Dec. 4719, Kongl. brefvet den 44 April
1758, Kongl. förbudet den 2 Aug. 1792 och Kongl.
varningen den 24 Msj 18140 med flera författnin-
gar, som strängt förbjuda hasardspei. I afseende
på frågan, huruvida stadens ordinarie intrader kun-
na af Ständerna förändras och borttagas utan Ko-
nungens sanktion, ansåg Talaren denna deras rätt
vara bestämdt uttryckt uti 37, 64 och 65 6S Re-
geringsformen; samt yttrade, hvad lotterimedlen
serskildt avgår: Desse medel äro, enligt Regle-
mestet för Riksgäldskontoret den 4 Dec. 1823, se-
dan de genom 20 Art. i Kongl. kungörelsen den
16 April 1771 bestämde brudgåfvovinster blifvit
inmebållns, anslagne till Riksgäldskontoret och äro
med detsamma förenade, och då 68 Regerings-
formen derjemte tydeligen innehåller, att Riks-
gäldskonrtorets medel icke må under någon före-
vändning användas til andre behof, än till dem, som
Rikets Ständer bestämt; så måste deraf följa, att
en Kongl. sanktion å Nummeriotteriets indragning :
helt och hållet är onödig, ja grundlagsvidrig. —
Regeringens inblandniovg i frågor, rörande Riks-
gäldskontoret, skulle säkert leda derhän, att steg
för steg frånrycka Ständerna deras beskattnings-
rätt, och J veten bu-u mycket sedan återstår af
vår beprissde frihet. — Likasom Ständerne vid
förra riksdagen motsstta sig förändiingen af 72 G
Regeringsformen, likoså böra vi förvara vår rätt
öfver Riksgä!dskortoret, ty frågorra äro i min tan-
ka af samma inflytande.
Anders Göransson från Stora Kopparbergs län
(skriftligen) yrkade bifall till betänkandet på dej
deri anförde motiver, och ansåg det så mycket me-
ra orimligt att uppföra lotterimedlen bland statens!
ordiparig inkomster, som man icke lärer kunda
påbjuda allmänobeten att idka detta spel; hvaraf
följer, att då netionen en gång blir så förståndig.
att upphö a med att spela på Nummerlotteriet,
upphör äfven hvarje iskomst deraf; och hvar har
man då den ordinarie statsintraden? Talaren yr-
a
kade, det Ständerna måtte antingen nu direkt af-.
skaffa Nummerlotteriet, eller, om detta för närva-
rande icke låter sig göra, undanrödja alla hinder!
för kommends Sänder att fatta ett slikt beslut.
Sven Heuriin från Kronobergs län (muntligen):
eJig tillbörde uti StatsUtskottet den majoritet,
bvilken tillstyrkte Nummerlotteriets afskaffande.
Vi utgingo dervid från den synpunkt, som allmän-
na vetandet gillar, att ett privilegieradt spel icke
är värdigt en civiliserad stat och icke står vältill-
samman med den öfriga lagstiftningen för hasard-
spel. — Vi lära icke kunna dölja för oss, att hvarje
spel! utgör ett retmedel för lättsinnet, och missle-
der den omogna tapkeu, den på lösa grunder bygg-
da förhoppningen, hvilken, utan att låta sig bese-
res af det ena missgynnande resultatet efter det
endra, icke känner någon gräns, förr än den ytter-
sta röd bortteger alla medelatt tillfredsställa den-
ha passion. Nummerlotteriet är ett dylikt spel;
let är en olyckans plantskola, hvilken förnuftet
bedömer, det är en lastens akademi. Jag yrkarS
proposiiion på bifall till Utskottets väl motiverade
betänkande.
Peter Jönsson feån Jönköpings län (muntligen): !
Om Statsverkets ställving verkligen vore så lyck-
lig, att, såsom Utskottet utrycker sig, den förlust,
bviiken Statsverket skulle få vidkänras gevom upp-
börsnde af hitills påräknadt bidrag från Nummer.)
kulle jeg visserligen icke bafva något emot att
vidraga till afskaffande af Nummerlotteriet, serde.
es om alla andre spel derjemte kunde försvinna.
Vi böra dock besinna, att den lueka, som den
k
d
F
lotteriet, vore af en underordnad betydenhet; sål!a
b
s
n
i
kattdragande menigheten i sådant fall komme att i
ylia, utgör icke mindre än cirka 400.000 Räår. Ila
nin ort har Nummerlotteriet icke gjort någon ska.
la, och jag fruktar, att om det afskaffades, skulle
letsamma komma att surrogeras af andra vida far- ! I
igare spel. Man har anfört, att statens inkomster)
cke böra grunda sig på något, som i sig sjelf är
ndt, eller i sig innedvär frö dertill. — Jag skulle
ilja hemställa, huruvida Nummerlotteriet är det E
s
l
t
I
d
1
a
a
b
k
t
i
k
1
h
nda, hvaraf staten dreager inkomst, hvilket genom S
nissbruk kan öfvergå tillett ondt. Månne ej brän-st
insskatten är en dylik inkomstkälla? Anställa vi h:
n opartisk jemförelse mellan det onda, som Num-
nerlotteriet och bränvinsbränningen, begge genom
nissbruk, förorsaka, så torde resultatet icke ut. FP
alla till den sednares fördel. Vid innevarande2l
iksdag söker man att genom mångdubblad skatt
ndertrycka husbehofsbränningen. Låtem oss då
å samma väg med Nummerlotteriet, och öka så
nsenligt den bevillning, som å utfallne lotterivin- d4
ter för Riksgäldskontorets räkning innehålles, attg!
otterispelet dymedelst försvinner af sig sjalf. Medfr
essa anmärkningar yrkar jag återremiss af betän- ds
andet. (Rarte följa. A