Article Image
för att med största framgång vårda fäderneslandets
sak, måste representationen ibland sig söka uppta-
ga allt, hvad inom fäderneslandet är utmärkt ge-j
nom upplysning, kunskaper, skickligbet oca förfa-
renhet — och få representerado klasser synas mig
kunna med så mycket skäl göra anspråk på at
upptagas ibland fäderneslandets iagstifiare, som lä-
rarne vid elemeniarläroverken. Talaren fö klara-!
de slutligen, att han yrkat berörde rättighet icke
derföre, att dess medgifvande vore liberalt, utan j
kelt enkelt derföre, att det vore rättviet.
Biskop Tegner förklarade sig ärna med sin röst
understödja förslaget, chu-u ban i likhet med Bi-
skop Nibelius ej kunde u dgå finna öfverflödigt, att!
ofvannämnde tjonstemän blifva representerade inom
Presteståndet, och det af samma skäl, som Biskop
Nibeiius derför andragit.
Kontrakteprosten Nordhammar talade i samma
syfining, som Kontraktsprosten Gumaelius: och dem,
som röstat för bifall.
Professor Moren gaf sitt fulkomligaste bifall till
förslaget, emedan han ansåg, att statens alla med-
lemmar äro berättigade att representeras. Genom
antrgandet af detsamma yttrade Tal., ckomma vi
väl ej så långt framåt, och låt äfven vara, att det,
såsom en utmärkt talare nyligen här uttryckt sig,
endast vore ett tuppfjät; men detta anser jag bät-
tre än ett för hastigt framilsnde, emedan derige-
nom å ena sidan missnöjet hos dem, som önska
stetsskickets förblifvande i dess nuvarande tillståcd,
icke så betydligt förökas, om denna mindre vid-
sträckta förändring antages, samt på den andra an-
talet dock minskas af dem, som våldsamt söka att
rubba och kullkssta den nuvarande statsbyggnaden.
Doktor Agrell erkände prioc!pens riktighet, men
gjorde samma anmärkning som Prosten Säve, i af
seende på orden: til annat Riksstånd ej hörande.
Kontraktsprosten Hallström talade mot försleget,
anförande ungefär samma skäl som Biskoparne Ni-
belius och Hedren.
Biskop Nibelius förklarade ru, att det ej vore
mot principen han yttrat sig, utan emot den miss-
lyckade redaktionen af det föreslsgna tillägget.
Prsofessoren Thomander ansig förhållandet, att
icke ens de sex ledsmöter af högv. Swåndet, hvil-
ka utgjorde Konstitu:ions utskottet vid förra riks-
dagen, alla äro ense, buruvida detta förslag åsyf-
tade att lärarne vid e!emeniarläroverken skulie få
välja 4 eller 43, vara sf en så högst egen och o-
erhörd beskaffenhet, att Talaren sisom vilkor för
sist bifall måste bemställa, huruvida den ledamot,
som yttrat sig för förra meningen, skulle täckas
öppet till S:åndets protokoll förklara, det hen ge-
nom diskussionen fuone sig öfvertygad att, på grund
af det föreslagna g:usdlagsstadgandet, elementar- 1
lärarae inom hvarje swift skulle vara berättigade att ;
utse en serski!d fullmäktig, eller tillsammans 13. j
Prosten Ödman instämde hufvudsakligen med:
Koaotrakisprosten Guwmlius och tillade ärnu et:
skäl för bifall, nemiigen stt ett stöd de:igenom
skul!e lemnas åt det förslag till ny representstion, I
med hvars u:arbetande Kontitutionsutskottiet nu är oc
sysselsatt. I
Biskop Agardh fö klarade, att han, på professor
Thomanders vili honom swallda uppmaning, icke få- I
tade det ringaste afseende (!); att han vidblef sing
nka; att orsaken till otydligheten låg uti borto-,
jon af ett enda bestärsmende ord, neml. att ia
a Het för orden: avälja en riksdagsman antingen
bordt stå: Ävälja hvardera en rtiksdagsmann, då !T
Ståndet blefve ökadt med 43 representanter, eller
avälja tillsammans en riksdaysman, i hviiket fall
u
Ståndet kom at! ösas med 4 representant; att det
som gjorde att talaren under denna otydlighet må-
ste antaga den sednare meningen vote ossnnolikbe- s
ten, att Riksens Ständer sku:le förra riksdagen haf- r
va antagit ett grundlagsfö :sleg såsom hvilande, ui fc
hvilket stadgades, att ett R kestånd skulle på enm
gårg kunna ökas med nära !V, af dess närvarande
ledamö:ers antel. I
Biskop Heurlin instämde väl med biskop Agardh
de:u:j, att denna kusrat tydas så, som han an-
märkt, till stöd bvarför kunde anföras, att i 43 Sä
2 mom. R O., rörende uuiversitetens represenia-
tion, förekommo orden: atv i universiteten i Upsa-
la och Lund ege. .. utse hvartdera 2:ne professa-
rer etc., då ordet hvartdera här aldeles seknsedes;
men talaren förklarade, att han icke förstått G:n i
berörde inskräntande mening och skulle fiana o-
rätt, om alla stiftess läroverk gemensamt icke ägde
att utse mera än en onda fullmäktig.
Stais:ådet Poppius: aut bestämdhet och klarhet
i uttrycket af denna seknadez, derom vore tsa-
laren öfvertygad, då ban erfor, att stiftarna i den
na stund de äro beredde awt antsga lagen, sjelfve
voro siridige om dess mening. Talaren erkände
principen för atadgendet, men instämde med Bi-
skop Nibelius och dem, som yttrat sig emot försla-
get i dess närvarande skick.
Piåsten Åstrand: då förslsget innehåller, att lä
rarne vid elementarläroverken i hvarje stift, skola
inom sig väjja en riksdagsmnen, ansåg talaren in-
gen osäkerhet kunpa existera derom att lärarne
inom de serskilda stiften äga att stiftvis utse hvar
sin riksdagsman.
fö Professor Thomander: Det är klart, att den e-!?
nes rätt att få sin öfvertygelse respekterad, är lika VY
helig som den andres, och jag har endast velat ut- SK
trycka att det är äfventycligt att antaga ett Jag-! fy
stedgande, om hvars rätta förstånd lagstiftarne
ej sjelfve äro ense.n jda
Kostrsktsprosten Sandberg ersåg S:os redaktion Th
i af:sende på valsätt och antalet af fullmäktige titl- a
räck!iet tydlig, då man jemför den med hvad sam-;
ma 43 S i slutet al 4 mom. innehåller, angående 2
komministrarne. l vi
Uppå proposition på bifall till det föreslsgna til- eP
lägger och deraf följande förändriog uti 49 och 22 M
SS RB. O., svarades både ja och nej. Votering ä- XY
skades, och 29 nej emot 25 ja, befriade, för CN
sannolikt 40 år det högv. Ståndet från vådan att)
se de sina utmärktaste ledamöter uppträda i re-) fal
presentantförsamlicgen. al
Emot beslutet reserverade sig Biskop Tegner, år
Professorerae Geijer, Moren och Bexell, doktor så
Walling Prostarne Ödman, Nordhammar, Lind-?
mark, Afzelws, Källgren, Berlin, Thuden, Sand- an
berg och Säve i
B) S 14 R. O. nytt moment. de
Kontraktsprosten Sandboras vaterade för C:ns an. !ka
Thumbnail