De:gligt Allehanda innebåller i dag jemväl föl
jande:
I anledning af en framkastsd förmodan om de
höga pris, bvartill f. d. första majorsbostället vic
Westmarlands regemente Bennebäck skall efter byte
med Wesl-Tärna vara at Hr Ö:iverste Tune försåldt
har bemälde Öfverste anmodat Red. meddela, at
den köpeskilling han derför erhållit endast upp-
går till 50,000 Rdr rgs, hvilket lärer vara mindre
än hvad det bortskiftade West- Tärna kostat Hr Ör.
versten.v — Så långt i Allehande.
Enbvar inser att ingen kan hindra Hr Tun6 at
sälja sitt vunna Bennebäck till hvem och för hvad
han önskar — fasta och hemul alltid reserverade
Likaså lärer ingen anse sig hafva rätt attinblands
sig i hvad Vest Tärpa kostat Hr Tunse. Den gäst-
fribet, hvarmed han offentligen isbjudit de nyfikna
till begge dessa ställen, och deras intyg, som varit
på siället, att man der blir mycket väl bemött,
gifver all anledning förmoda, satt les faux-fraisic-
ke äro obetydliga. I denna affär återkommer man
i alla fall alltid till frågorna: Äger Konungen rätt,
att låta bortbyta statens fasta egendom? Kan så-
dant byte afslås andra, då det beviljas en? Är och
blifver armåen belåten med en sådan instruktion,
som lemnair de närvarande löninnehafvarne rältig-
het att byta bort statens jord mot deras egen, de-
ras kreditorers eller andre enskildes? Och — blif-
ver Westmanlands regemente, armeens löneregle-
ringsfond, samt efterträdaren belåtne med denna o-
peration? — Att säljaren ech köparen af Berne
bäck kunna vara belåtna begge två, anse vi visser-
ligen icke omöjligt.
Vi böre i sammanhang dermed meddela, att en
artikel i ssmma ämne blifvit insänd till Red. af en
officerare vid Westmanlands regemente. Då plats
ännu icke funnits för densamma, böre vi imedler-
tid nämna, att den hufvudsakligen syftar att upp-
lysa beskaffanheten af åbyggnaderna på West-Tär-
na och Bennebäck, samt attjordnaturen å dessa nu
kommer att ombytas.
a mmemeee————nie— Ä —