CR ILTF UUvI , UCH VIL BUGA IIADUURVIA VIVITYV SU Ii
låst, utan att bevillningen blefve fastställd, så skul-lgi
e väl den gamla, till sin natur transitoriska beviil-lkc
ningen qvarsiå, men sjelfva grundfonden, nemligeng:
le ordinarie intraderna kuade deremot vara lagen-la!
igt försvunna, utan någon emot ett sådant förhål-lg
ande uppställd garanti.) Jag stöder mig slutli-ljs
cen på den 75 S:n Riksdagsordninger, men är ijh
utvecklingen af denna del af min ergumentationla
förekommen af Frih. Nauckhoff och Hr Gr. Posse.lg
g
— o
Jag vill slutligen taga i betraktande huru praxisjo
Lillförene varit. Denna praxis bör likväl icke ute-!k
slutande tagas till ledning för detta Stånds beslut;io
men den måste likväl i väsendtlig mån derpå äga,la
åtminstona ett subsidiärt irflytande. Det är Rid-li
derskapet och Adeln säkert bekant, att under tide-!n
rymden från år 4809 till 48530, tolf ordinarie in-la
komsttitlar från statsverket försvunno, på sätt jeg)h
vid sistlidne riksdag i ett längre anförande hade ä-ja
ran utreda. Alla dessa hafva blifvit borttagna, an-lu
tingen på grund af Kongl. Maj:ts nådiga proposi-li
tioner, eller till följe af Rikets Ständaers förslag ochis
Kongl. Maj:ts derå gifna sanktion Vid sista riks-f
dag egde samma förbållarde rum. Då borttogs 3a
ordinarie inkomsttitlar, nemligen rärtetjäran påls
Gottland, räfste-tingspenningarne i Norrland ochijir
Borgholms service-medel; hvarförutsn den så kal-jv
lade matlagsafgiften i Stockholm och Görheborg it
på grund af Rikets Ständers förslag och Kongl.ir
Maj:ts derå gilna sanktion, sflyties på det vilkor, !g
att sterbhusafgiften i dessa bäda städer skulle ut-:k
göras efter samma grunder som på andra orter ilsa
riket. Jag åberopar dessutom KonstitutionsUtskot- lr
tets betänkande 4 27 vid 4828 års riksdag och J4lc
5 vid den sistförflutne.
På alla dessa förenada skäl anser jag för min
del det vara alldeles gifvet att Kongl. Maj:ts nå-
diga sanktion fordras på eti så beskaffadt beslut,
som den af Utskottet föreslagna indragningen af
Kongl. Nummerlotteriet.
;
c
d
4
1
Slutligen torde jag få tillägga, att om Rikets Stän-l:
-
i
6
Å
j
l
J
4
j
l
der på detta sätt kuona borttaga en enda ordina-
rie intrad, så kunna de äfven borttaga de öfriga;
och om de äfven kunna borttaga dem, så blir der-
af äfven en naturlig följd, att Rikets Ständer en-
samma skola kunna förhöja dem, ehuru mig synes tyd-
ligt, af flere nu åberopade grundlagsparagrafer, att
Rikets Ständer endast kunna ega ati när de så pröf-
va nödigt förböja de bevillningar, hvilka till fyllnad
af statsverkets behof utöfver de ordinarie intrader-
na erfordras. Skulle ewt så beskaffadt förbållande
som det nyssnämnda kunna ega rum, så berodde
det af Rikets Ständer att när som helst rubba de
aldra ömtåligaste eganderättsförbållanden, samt de-
rigenom göra fastighetsvärdena fluktuerande, från
den ena riksdagen till den andra. Mot et: sådant!
Rikets Ständers tillgörande, hvilket jag visserligen.
hoppas esld:ig någonsin i verkställigheten skall kom-
ma att ega rum, men som dock vore ganska tänk-
bart, har Svenska foiket en garanti uti nödvändig-
heten af Kongl. Maj:ts sanktion.
Stödd på alla dessa skäl, och instämmande så väl
med de Talare som före mig yttrat sig i samma
anda, som med hvad KonstitutionsUiskottet och
Talmännen vid flere riksdagar förklarat, samt Stats-
Utskottet och Rikets Ständer städse iakttagit, an-
håller jsg hos Hr Friherren och Landtmsrskalken
lom proposition till återremiss af detta utlåtende
då de dervid gjorde anmärkningar torde få åtfölja
till Utskottet.
) Hr Bjerta, Lars, J.: eJag skall icke ytterligare
plåga Ridderskapets och Adelns rättvisa otålighet
Imed något expektorerande af min tanka uti den
speciella casus, som angår sättet för Kongl. Num-
merlotteriets afskaffande, sedan flare ledamöter re-
dan på ett så förtjenstfullt sätt ådagalagt, att me-
vingen icke varit att undandraga denna fråga Ko-
nungens sanktion, samt den redaktion för Ständer-
nes beslut derom, som Hr Cedersköld i sitt anfö-
Irande fremställt, tydligen visar, att samma ända-
mål, som i Statsutskottets utlåtande är sfsedt, lät-
teligen vinnes genom en obetydlig förändring af
ordalagen, och att således, på sätt en annan värd Ta-
lare, Hr Anckarsvärd, August, nämnt, egentliga
skälet, hvarföre en så stor opposition emot Utskot-
tets förslag uppkommit, varit, att man I utlåiandet
saknat den ordformeln, att Rikets Ständer må i
underdånighet begära Konungens nådiga bifsll, i
stället för att, såsom utlåtandet innebåller, i un-
derdånighet anmäla deras beslut, med begäran om
utfärdande af en allmän kungörelse, hvilken Ko-
nupgen i allt fall kan, då fråga är om en statsin-
tlrättning, efter eget behag antingen tillåta eller vä-
a jgra. Men då man här synes mindre befva gjort
frågan om Statsutskottets utlåtando eller Nummer-
lotteriets afskaffande, än en voteringsproposition,
som förekommit inom Utskottet och i reser vatio-
nerna blifvit omnämna, till föremål för en öfver-
T läggning inom detta Hus, så utber jag mig vörd-
8 I samt, att få sammanföra de yttrandep, som i denna,
Iför grundlagens helgd vigtiga principfråga före-
I kommit å båda sidor, uti en kort och enkel re-
-Isume. Det skall då tydligen visa sig, att den ena
Slsidans mening, i frågan om en föreskrift, som skall
Ihemtas från grundlagen, — den alla erkänt, bör
Sltolkas efter ordalydelsen — bållit sig strängt vid
Alde enkla ordalagen i 57 8 rogeringsformen, som
säger, att svenska folkets urgamla rätt, alt sig be-
skatta, utöfvas af Rikets Sländer allena vid all-
I män Riksdag. De värde ledamöterne å andra si-
sldan hafva deremot, till stöd för sin åsigt, ej
tlkunnat framdraga något enda positivt stadgande.
;IDe hafva väl äfven sagt sig vilja hemta stöd ar
i I grundlagens ordalydelse; men allt hvad de åbero-
r padt, har endast stödt sig på tolkningar, uttydnin-
Igar, slutföljder och analogier. Då man jemför
Idetta med den andra sidans positiva argument,
I vill det redan deraf synas temligen klart, hvi!ken-
I dera meningen bar grundlagen mera för sin åsigt.
! Detta tyckes också visa sig, då man betraktar, huru
a lden ena sidan börjat deklamera öfver sakens nytta
-loch påföljder, samt till och med hemställt, hvad
t) våra efterkommande skulle säga derom, och kom-
el mit i sin värma ända derhän, att de apostroferat
, Utskottets ledamöter, framfarit med de strängaste
slanathemer mot Utskottets utlåtande, med beskyll-
r ningar, att vilja kränka grundlagen o. s. v. Bebofvet af
-I detta språk gifver sannolikhet deråt, att Statsut-
po ST KF Tr
vv P