CR ILTF UUvI , UCH VIL BUGA IIADUURVIA VIVITYV SU Ii låst, utan att bevillningen blefve fastställd, så skul-lgi e väl den gamla, till sin natur transitoriska beviil-lkc ningen qvarsiå, men sjelfva grundfonden, nemligeng: le ordinarie intraderna kuade deremot vara lagen-la! igt försvunna, utan någon emot ett sådant förhål-lg ande uppställd garanti.) Jag stöder mig slutli-ljs cen på den 75 S:n Riksdagsordninger, men är ijh utvecklingen af denna del af min ergumentationla förekommen af Frih. Nauckhoff och Hr Gr. Posse.lg g — o Jag vill slutligen taga i betraktande huru praxisjo Lillförene varit. Denna praxis bör likväl icke ute-!k slutande tagas till ledning för detta Stånds beslut;io men den måste likväl i väsendtlig mån derpå äga,la åtminstona ett subsidiärt irflytande. Det är Rid-li derskapet och Adeln säkert bekant, att under tide-!n rymden från år 4809 till 48530, tolf ordinarie in-la komsttitlar från statsverket försvunno, på sätt jeg)h vid sistlidne riksdag i ett längre anförande hade ä-ja ran utreda. Alla dessa hafva blifvit borttagna, an-lu tingen på grund af Kongl. Maj:ts nådiga proposi-li tioner, eller till följe af Rikets Ständaers förslag ochis Kongl. Maj:ts derå gifna sanktion Vid sista riks-f dag egde samma förbållarde rum. Då borttogs 3a ordinarie inkomsttitlar, nemligen rärtetjäran påls Gottland, räfste-tingspenningarne i Norrland ochijir Borgholms service-medel; hvarförutsn den så kal-jv lade matlagsafgiften i Stockholm och Görheborg it på grund af Rikets Ständers förslag och Kongl.ir Maj:ts derå gilna sanktion, sflyties på det vilkor, !g att sterbhusafgiften i dessa bäda städer skulle ut-:k göras efter samma grunder som på andra orter ilsa riket. Jag åberopar dessutom KonstitutionsUtskotlr tets betänkande 4 27 vid 4828 års riksdag och J4lc 5 vid den sistförflutne. På alla dessa förenada skäl anser jag för min del det vara alldeles gifvet att Kongl. Maj:ts nådiga sanktion fordras på eti så beskaffadt beslut, som den af Utskottet föreslagna indragningen af Kongl. Nummerlotteriet. ; c d 4 1 Slutligen torde jag få tillägga, att om Rikets Stän-l: i 6 Å j l J 4 j l der på detta sätt kuona borttaga en enda ordinarie intrad, så kunna de äfven borttaga de öfriga; och om de äfven kunna borttaga dem, så blir deraf äfven en naturlig följd, att Rikets Ständer ensamma skola kunna förhöja dem, ehuru mig synes tydligt, af flere nu åberopade grundlagsparagrafer, att Rikets Ständer endast kunna ega ati när de så pröfva nödigt förböja de bevillningar, hvilka till fyllnad af statsverkets behof utöfver de ordinarie intraderna erfordras. Skulle ewt så beskaffadt förbållande som det nyssnämnda kunna ega rum, så berodde det af Rikets Ständer att när som helst rubba de aldra ömtåligaste eganderättsförbållanden, samt derigenom göra fastighetsvärdena fluktuerande, från den ena riksdagen till den andra. Mot et: sådant! Rikets Ständers tillgörande, hvilket jag visserligen. hoppas esld:ig någonsin i verkställigheten skall komma att ega rum, men som dock vore ganska tänkbart, har Svenska foiket en garanti uti nödvändigheten af Kongl. Maj:ts sanktion. Stödd på alla dessa skäl, och instämmande så väl med de Talare som före mig yttrat sig i samma anda, som med hvad KonstitutionsUiskottet och Talmännen vid flere riksdagar förklarat, samt StatsUtskottet och Rikets Ständer städse iakttagit, anhåller jsg hos Hr Friherren och Landtmsrskalken lom proposition till återremiss af detta utlåtende då de dervid gjorde anmärkningar torde få åtfölja till Utskottet. ) Hr Bjerta, Lars, J.: eJag skall icke ytterligare plåga Ridderskapets och Adelns rättvisa otålighet Imed något expektorerande af min tanka uti den speciella casus, som angår sättet för Kongl. Nummerlotteriets afskaffande, sedan flare ledamöter redan på ett så förtjenstfullt sätt ådagalagt, att mevingen icke varit att undandraga denna fråga Konungens sanktion, samt den redaktion för Ständernes beslut derom, som Hr Cedersköld i sitt anföIrande fremställt, tydligen visar, att samma ändamål, som i Statsutskottets utlåtande är sfsedt, lätteligen vinnes genom en obetydlig förändring af ordalagen, och att således, på sätt en annan värd Talare, Hr Anckarsvärd, August, nämnt, egentliga skälet, hvarföre en så stor opposition emot Utskottets förslag uppkommit, varit, att man I utlåiandet saknat den ordformeln, att Rikets Ständer må i underdånighet begära Konungens nådiga bifsll, i stället för att, såsom utlåtandet innebåller, i underdånighet anmäla deras beslut, med begäran om utfärdande af en allmän kungörelse, hvilken Konupgen i allt fall kan, då fråga är om en statsintlrättning, efter eget behag antingen tillåta eller väa jgra. Men då man här synes mindre befva gjort frågan om Statsutskottets utlåtando eller Nummerlotteriets afskaffande, än en voteringsproposition, som förekommit inom Utskottet och i reser vationerna blifvit omnämna, till föremål för en öfverT läggning inom detta Hus, så utber jag mig vörd8 I samt, att få sammanföra de yttrandep, som i denna, Iför grundlagens helgd vigtiga principfråga föreI kommit å båda sidor, uti en kort och enkel re-Isume. Det skall då tydligen visa sig, att den ena Slsidans mening, i frågan om en föreskrift, som skall Ihemtas från grundlagen, — den alla erkänt, bör Sltolkas efter ordalydelsen — bållit sig strängt vid Alde enkla ordalagen i 57 8 rogeringsformen, som säger, att svenska folkets urgamla rätt, alt sig beskatta, utöfvas af Rikets Sländer allena vid allI män Riksdag. De värde ledamöterne å andra sisldan hafva deremot, till stöd för sin åsigt, ej tlkunnat framdraga något enda positivt stadgande. ;IDe hafva väl äfven sagt sig vilja hemta stöd ar i I grundlagens ordalydelse; men allt hvad de åberor padt, har endast stödt sig på tolkningar, uttydninIgar, slutföljder och analogier. Då man jemför Idetta med den andra sidans positiva argument, I vill det redan deraf synas temligen klart, hvi!kenI dera meningen bar grundlagen mera för sin åsigt. ! Detta tyckes också visa sig, då man betraktar, huru a lden ena sidan börjat deklamera öfver sakens nytta -loch påföljder, samt till och med hemställt, hvad t) våra efterkommande skulle säga derom, och komel mit i sin värma ända derhän, att de apostroferat , Utskottets ledamöter, framfarit med de strängaste slanathemer mot Utskottets utlåtande, med beskyllr ningar, att vilja kränka grundlagen o. s. v. Bebofvet af -I detta språk gifver sannolikhet deråt, att Statsutpo ST KF Tr vv P