skulle kunna försöka och ha fördel af att åtkomma vårt fattiga, men ännu icke af yttre fieader inkräktade fosterland. oo oDen öfverlägsenhet Svenska allmogen äger öfver andra länders är jag lika med Petter Pettersson stolt öfver; men att vi derför hafva att tacka vår åldriga statsform betvifllar jag, likasom att den sammanhållit staten i både onda och goda tider. Sverge var aldrig närmare branten al sitt fall än 4809, då vår nuvarande konstitution upprättades, som lyckligtvis hade till följd det gamla och absoluta konungaväldets afskaffande, utan hvilket det nu icke skulle kunnat räknas bland sjelfständiga stater. Det framdragna skälet, att en representationsreform skulle leda derhän, att vi, jemte alla andra friheter kunde vinna befrielse från omsorgen att deltaga i statens styrelse, och att våra riksdagar skulle blifva förvandlade till berredagar, är af samma grundlösa och förledan:e halt som de föregående. Mine bröder! Låten eder icke vilseledas af dessa nödrop, utgångne, ieke från Petter Petterssons egen öfvertyselse, utan från någon hatare af vårt Stånd, och älskera af de gamla institutionerne, hvilken geraa önskar ännu i 5 å 6 år, fast med darrande hand, hålla i en länk af regeringstömmarns, för att ytterligare af oss sjelfva och våra hemmavarande kunna utkräfva den ena skatten, den ena förhöjningen efter den andra. Hvad har vårt Siånd, ägare af 9,o:del af Sverges jord, att frutka 2f en representationsreform? Mindre än intet. Är icke hvar och en, han må bhbet2 adelsman, borgare eller possessionat, och som äger skattskyldig jord på landet, så framt han icke är i Statens tjenst, att betrakta såsom iandthushållare eller bonde, han må af en tom ärelust sträfva efter de maktegandes titlar och hadersbatygelser? Aga de icke samma frioch skyldigheter, der ena icke större än den andra, såsem fria medborgare i ett fritt land? Och huru är det tänkbart, att vårt Stånds representationsrätt skulle borttagas? Tag då bort jorden först och dess innebyggare. Petter Petterssons framställning, att Riksdagens förkortande skulle försätta Regeringen ur stånd ett styra riket och ombesörja landets yttre och inre säkerhet, förråder en obekantskap med grundlagarne, icke förlåtlig hos der, som bivistat ficra Riksdagar; ty i dessa lagar är möjligheten af Riksdagens upphörande efter ire månader icke förbisedd, mycket mindre än efter sex; och hvad hafve vi att befara af en urlima Riksdag? Jo, den fördelen, att Rikets Ständer hafva bättre tillfälle att följa statsmachiaens gång, än nu, efter så lång mellantids! förlopp. Någon besparing för våra kommittenter i deras omkostnader vianes ej eller derigenom, att vi hafva en Riksdag om 47, å 2 års längd, eller om vi få 2 om 4 års; men! blifva deremot i sednare fallet folkets rättigheter bättre bevarade. Dea tankan, att få af vira medbröder i landsorterna önska en representationsförändring, torde de flesta af oss bide finna och veta vara grundfalsk. Liksom ropet härom höjt sig från den ena ändan af landet till den andra, bar äfven nyttan och nödvändigheten blifvit insedd ifrån det ena året till det andra, och behöfver Petter Pettersson i sanning anlita större cch bättre krafter än dem han nu användt, för att! nedtysta dessa rop, som dagligen tilltaga i styrka och uthållighet. Om Petter Petterssons tankar äro foster af hans. egen bjerna eller någon annans, är svårt att veta: någon opinionsyttring från dess kommit:enter, ehuru han i sitt enförande låtit sådant våskina, kan jag icke inbilla mig det vara. Värdsaste Ståndsbröder! Vi äro här samlade tt med all makt och förmåga söka, efter tilens fordringar, omskapa det gamla, föråldra2 och odugliga, ej för att låta det, likt en sammal och murknad stam, qvarstå såsom ett ninne för efterverlden, ty då hade vi icke bär tt skaffa; och föga lönade det mödan att balla! lessa för landet och staten dyra Riksdagar. Titte derföre enighet, och inga splittringar, r tädse i vårt Stånd fortfara! I i j 8 d Skulle icke Petter Pettersson finna sig hugad, tt återtaga sitt anförande, hvarom jag vänligen ir honom erinr:, torde jag få fästa mine medröders uppmärksamhet på det hibliska språ et: Vakter eder för de falske profeter; af)? eras frust skolen J lära känna dem; och!! nhåller att detta mitt anförande måtte, såsom ; var på Petter Petterssons, till vederbörande Ut. t skott, jemte Hans Janssons ingifne motion, åt. 4 ilja. r Härmed förenade sig till alla delsr Anders h sansson i Tuna, från Östergötblands lin, A. p ilsson från Ostergöthland, Johan Johansson d ch Pehr Mårtensson från Jönköpings lön. e Peter Persson från Ädslfors, Jörköpings län: Min länskamrat Petter Pettersson i Slåtbu!t afla estrahärad har för någre Plenidsgar sedan iStin I. et inlemnat en motion, som innefattade det störNM ta åtlöje och spektakel, som i vårt stånd existe:. at. Ståndet snsåg då alldeles ovärdigt. att enre-4q RAN