allvarligen är, att bibehålla nuvarande t. f.
StatsSekreteraren Biskop Heurlin såsom chef
för Ecklesnstikdepartementet; ja, att detta icke
allenast skall vara så godt som afgjordt, utan
på köpet med det tillägge, att Hr Heurlin
jemte sitt departemeat, skulle få fortfarande
innehaflva sitt Biskopsstift, emot föreskriften i
regeringsformen, som förbjuder någon att jemte
StatsRädsbefattning bekläda annat civilt embe-
te. I afseende på de konsultativa StatsRåden
skulle valet stå mellan Grefve Horn och en an-
nan person, samt med bibehållande af endera
Frih. Åkerbjelm eller von Schu!zenheim.
Kommer detta att gå i lås, och icke till en del
sönderbrytas af 406- och 407:de paragraferna
Regeringsformen, så är det ej svårt att förutse
resultatet. Friherre Palmstjerna är onekligen
en välmenande man, har ock i vår tanka bätt-
re hufvud än mången i anledning af hans svi-
rigbet att uttrycka sig muntligen nu tilltror
honom, samt öfverlemnad åt sig sjelf, en både
hederlig oah aktningsvärd karakter. Men han
bar gifvit så oemotsägliga prof af brist på kon-
seqvens och en efter vår ofvertygelsa oursäkt-
lig vekhet att gifva efter för vederbörandes önsk-
ningar, att väl svårligan någon kan finnas, min-
dre tjenlig att ingifva nationen fullt förtroende,
på en plats, der folket framför allt vill se orubblig
stadga och mod att göra sin egen tanka gällande.
Eller förnekas väl detta omdöme af det sätt,
hvarpå bemälde Friherre emottog och utöfvade
ordförandeskapet i B:nkoUtskottet vid sista riks-
dag, eller af svagheten att låta ofvertala sig att
hålla. det famösa talet i Norrköping eller af
hans propositions-vägringar och användande af
90 S:a såsom Landtmarskalk. An Biskop Heur-
lin, som till stor del afvig mot de nyare ideer-
na i frågan om läroverkens reform, derjemte
varit i många fall helt och hållet inne i det
gamla systemet och inom sitt Stånd både vid
denna och förra Riksdag en af dem som ifrigast,
fastän med sin kända fiahet och klokhet, arbs-
tat för det gamla systemet. Är det män med
sådana antecedentia som man vill erbjuda Sver-
ges Ständer och folk vid en försoningsakt?
Hvad Grefve Horn i detta fall har att komma
med, det vilje vi tills vidare lemna osagdt.
Han är en man af heder, som alitid till
en viss grad skall ihågkomma sina förbindelser
och sin ställniog till nationen; men ordnandet
af den kaotiska förbistringen i våra organisa-
tioner, som är så högst nödvändigt är han i
vår tanka icke vuxen, eburu visserligen ungefär
fullt ut så mycket som flere af de öfrige.
Sådan visar sig nu den närmaste synkretsen.
Dea som lefver får väl se, huruvida M2j må-
nad deruti kan medföra någon förändring och
fläkta några uppfriskande vårvindar åt Svenska
folket.
— Den för befälhafvarne å de till Msdel-
hafvet afgående Örlogsskonertarne Felk från
Carlskrona och VAigle från Götheborg utfär-
dade instruktion, innehåller hufvudsakligen, att
de skola skydda Svenska och Norska fartyg
från öfvervåld af kapare och konvoyera de far-
tyg, för bvilka sådant bistånd äskas; att de från
Gibraltar gifva Svenska och Norska Konsulerne
i Spanska och Franska hamnar sin ankomst
och resans ändamål tillkänns; att konvoyerin-
gerne utföras från Gibraltar till höjden af Al-
gier med fartyg, som äro till denna stad de-
stinerade, och förbi Cap Gate med fartyg, som
hafva annan destinationsort, och bör kryssning
mellan Gibraltar och Cap Gate verkställas. Che-
ferne äga bilägga eller rätta de misshälligheter,
som i de af fartygen besökta hamnar uppstå
mellan skeppare och deras besättningar å Sven.
ska eller Norska fartyg. .
— Åtskillige ledamöter af de serskilda Riks-
Stånden hafva öfverenskommit, att i anledning
af StatsUiskottets nu färdigblifna betänkande
angående hufvudtitlarna, nästa Tisdag samman.
träda till preliminär rådplägning öfver de vig-
tiga anslagsfrågorna, och dervid ämnat begagna
Vällofl. BorgareStåndets förut åt sina Medstän-
der gästfritt meddelade öfverlåtelse af des:
lubbrum, på samma sätt som det skedde näs!
före öfverläggningen om grundlagsfrågorna.
RÄTTEGANGS- OCH POLISSAKER.