de nuvarande fästningarne till fångars förvaring, e-
medan han förestälide sig att kommendanten på en
fästning, i händelse af krig och belägring af fien-
den, skulle finna sig ganska besvärad af en fång-
personal, med hvilken provianten måste delas.
Friherre Cederström, Thure, yttrade sig instäm-
anande med Frihb. Boije och Hr Rosenblad, gaf den
nya kommittten en kompiiment för den grundlig-
het, hvarmed den gått till väga i sitt arbete, och
ansåg det böra uppskjutas med forsligets antagan-
de till dess förberedande arvangementer, enligt hvad
Hr Stråle nu yttrat, hunnit vidtagas.
(lutet följer.)
Hr Petrås anförande i Borgareståndet den 22
April, vid remissen af Kongl. Maj:ts skrif-
velse till Rikets Ständer med det nya lag-
förslaget.
Vid 1809 års Riksdag beslöts, att Sverges lag-
verk, inveckladt genom en otalig mängd vid sidan
af 1734 års lag tillkomne författningar, skulle, till
afhbjelpande af derifrån oskiljaktig oreda och osä-
kerhet i lagskipningen förenklas och rättas efter
det skick, hvartill förändrade och utvidgade sam-
hällsförhållanden samt sednare tiders mera utbil-
dade begrepp i lagstiftningens läror borde föran-
leda; Rikets Ständer begärde, att för detta ända-
mål en Kommitte måtte tillförordnas, och anslogo
erforderlige medel dertill. Ett sådant lagverz är
ock längst för detta af Kommitteen utarbetadt,
samt i åtskilliga riktningar bedömdt och pröfvadt.
Ifrån tiden, då Kommitteen nedsattes, hafva redan
30 år framflutit, och man synes då med skäl hafva
kunnat vänta, att nationens uppoffringar skulle
bära någon frukt: men genom det nådiga medde-
lande Koogl. Maj:t nu mera täckts afgifva, och
som antyder, att Ständerna ännu 5 år härefter ej
ega att med säkerhet påräkna, utan blott hoppas
en proposition i ämnet, har denna väntan helt och
hållet slagit felt. Jag tror dock ej, att Rikets Ständer
böra betrakta denna samhällssngelägenhet med nog
sorglöshet, för att dermed låta bero: och är det i
denna öfvertygelse, som jag skall taga mig frihet!
framlägga ett förslag, åsyftande, att bereda någon
verksammare behandling än den, som blifvit i den
nådiga skrifvelson förespeglad.
För att ådagalägga nödvändigheten häraf, torde
dock vara lämpligtf att till minnet återföra de för-
anstaltanden, som föranledt möjligheten, att det
utarbetade lagverket, efier en sådan tidlängd af år,
ännu kan framställas såsom föremål för ett nytt åsi-
doläggande, hvars slut ingen lärer kuona an2.
Jag börjar således för sjutton år tillbaka eller
vid 4823 års Riksdag. Uti Kongl. Maj:ts då af-
gifna berättelse underrättas Rikets Ständer derom,
att Lagkommitteens förslag till civillag blifvit ge-
nom trycket till allmän kännedom och granskning
öfverlemnadt, och att Kommitteens arbetande leda-
möter sedermera sysselsatt sig med beredning till
författande af förslag till kriminallagen, som en-
dast nu återstede. Med anledning af gjorda mo-
tioner efläto Ständerne i Oktober månad samma
år en underdånig skrifvelse, med anhållan, att
Kongl. Maj:t täcktes vidtaga nödiga mått ech steg
till påskyndande af arbetet, så att hela förslaget till;
ny både civil- och kriminallag så tidigt måtte full-
bordas, från trycket utgifvas och allmängöras, att!
detsamma, i den ordning 27 Riksdagsordningen
och 87 Regeringsformen bestämde, kunde vid!
påföljande Riksdag, så vidt möjligheten medgåfve,
komma under Ständernas pröfaing. I
Berättelsen till 4828 års Riksdag innehåller, att,
efter for!satt revision af civila lagen, bade försla-
aet, med dertill hörande protokoller och motiver,
ör 4826 utgått af trycket; att detsamma vore öfver-
lemnadt till Högsta Domstolen; att jemväl Hofrät-
terne blifvit anbefallte, att deröfser afgifva moti-
verade utlåtanden; att cirkulärer utfärdats till samt-
lige Landshöfdingar och kungörelse i tidningarne:
utgått till allmänbeten, om afgifvande af anmärk-
ningar inom den 4 Augusti 4827; att de från Hof-
rätterne inkomne anmärkningar blifvit genom tryc-
ket sllmänhsten meddelade; att för förslagets alut-!
liga granskning i Högsta Domstolen och hos Kongl.
Maj:t i Statsrådet oundvikliga kinder mött; att för-
slaget till kriminallag ej kunde blifva förr än på-
följande år färdigt till vidare granskning, så att
lagverket i alla fall icka nu kunnat i hela sitt sam-
manhbang till Rikets Ständer öfverlemnas; att flere
I gällande civillagen utsatta straff- och ansvarsbe-
stämmelser voro utur förslaget uteslutne, för att i
strafflagen införas; att jorda-, handels- och bygg-
ningabalkarna i 4734 års lag innehöllo flere före-
skrifter, hvilka, såsom hörande till ekonomiska lag-
stiftningen, voro uteslutne från den nya civillsgen,
och hvarom Kongl. Maj:t beslutat, att i annan väg
åta sammandraga och utarbeta författningar, samt
tt Kongl. Msj:t utur sådana grunder ansett nya
sivillagen på det hela sakna den fullständighet, att
jen kunde till efterrättelse antagas, samt derföre
unnit sig föranlåten, att än vidare uppskjuta lag-
erkets öfverlemnande till Rikets Ständer. g
Med dessa alltför litet sägande framställningar, 2
om hotade att för all framtid lemna hela lagver- h
et i ett obestämdt skick, visade dock Rikets Stän-
t
d
e
1
OM Må - -—— I mm be LJ BR Aa få OA mA AR nm LL
ler sig föga tillfreds. På sätt Lagutskottets utlå-
ande den 47 Juni 1829 utvisar, gjordes hos Riks-
tånden en mängd motioner, rörande utvägar att
ereda lagverkets fortskridande och möjligheten af
lesg slutliga granskning. Arendet stadnade dock a
lervid, att Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse (
September månad sistnämnde år i underdånighet ;
inhöllo, dat Lagkommititeen kunde få sig uppdra-ly
et att, sedan hela lagförslaget blifvit färdigt och pn
commit i det skick, i hvilket Kongl. Maj:t, efter 0
statsrådets och Högste Domstolens hörande, funneg
letsamma böra, genom nådig preposition, till Ri-4
ets Ständers pröfning öfverlemnas, författa och ilc
od tid, före nästa Riksdags början, från trycketk
tgifva en tydlig och lält ölverskådlig framställ-i
ing af arbetets plan samt allmänna grundsatser pn
ch motiver, tillika med uppgift och jemförelse afz
le väsendtligaste skiljaktiyheterne mellan den nu!gq
fällande lagens stadganden och dem, som till an-.4i
agande voro föreslagna, jemte skälen till dessa sed- ir
jares afvikelser från de förra, så att denna fram-s,
tällning under fortgången af Rikets Ständers gransk- g
ingsarbete, ehvad det komme att å en eller flerer
likdagar försiggå, måtte tjena till stödjepunkt, led-r,
ina och rättelse