lunda befrias från den betydliga utgift deras om-
bygnad till ransakningsbäkten erfordrade, kam man
först tänka sig möjligheten af bifall till de anslag,
som blifva nödiga för de öfrige delarne af fångvä-
sendet. Deraf böra de nu så kallade korrektions-
inrättnigarne intaga andra rummet i reformplanen.
Om dessa, så vidt de äro beräknade på emottagan-
deaf försvarslösa personer, skulle, genom en förän-
drad, rättsenlig, lagstiftning i detta fall, och genom
det föreslagna inrättandet af tvångsarbetshus in-
om hvarje län, blifva öfverflödiga, så kuna och
böra de förvandlas till straff-fängelser för mindre
förbrytare. I sådant fall fordra de dock, om de nå-
goasin skola förtjena det pamn de nu så oförskyldt
bära, en total omstöpning, som icke aflöper utan
stora kostnader. Jag säger total, emedarm jag an-
ser alla partiella småförsök till bristernas afbjel-
pande såsom änmdamålslösa. Denna åsigt har jag
förut sökt utveckla, i synnerhet i min förra inspek-
tionsberättelse, vid afstyrkamdet, ej mindre af till-
byggnades vid Norrköpings allmänna straff-fängel-
se, än äfven af de gamla slottens användande för
korrektionsinrättrningar. Allt måste företsgss ef-
ter en sammanhängande plan, i enlighet med det
en gång godkända absoluta cellsystemet. De detal-
jer, som tillhöra verkställigheten, torde icke ännu
behöfva elleräkunna upptagas till öfvervägande, så
mycket mindre som kunskapen i denna väg ännu
är ganska ofullkomlig inom vårt fädernesland, och
efter min tanka behöfver utvidgas och grundas på
vunnen erfarenhet och företagne undersökningar
på stället om andra länders rön och försök i detta
fall. Det enda jag tror på förhand böra komma i
fråga, emedan det redan nu kan bedömas, är för-
delningen af de nya straff- och korrektions-anstal-
ter för mankönet, som skola inrättas. Om mean an-
tager, att Stockholm och Carlskrona äro lämpliga
lokaler för dessa inrättningar i Norra och Södra
delarne af Riket, så erfordras äfven en dylik för
den vestra delen, hvartill Götheborg vore tjenliga-
ste stället för de utvägar till fångarnes sysselsätt-
ning, hvilka der, vid en redan befintlig större rö-
relse och en märkbart stigande industri-utveckling,
mera än annorstädes, erbjuda sig.
Slutligen torde de nu varande egentliga straffanstal-
terna, våra fästningsfängolser, behöfva en nödig för-
ändring, för att rätt uppfylla sin bestämmelse. Af-
ven dessa böra vara så inrättade, att fångarne äro
från hvarandra åtskiljde, och i synnerhet är enslig-
hets-principens stränga användande af vigt i de
straff-fängelser, der fångav, som äro dömda på vis-
sa år, skola försvaras. Endast derigenom kunna,
såsom förut är sagdt, strafftiderna förkortas och de
straffade, med hopp om vunnen varaktig förbättring,
till samhället återgå.
Om någonsin en fullständig reform i denra för
samhällets inre lugn och ordning så vigtiga admi-
nistrationsgren, varit af högsta nödvändighet påkal-
lad, så är det i synnerhet nu, då en ny brottmåls-
lagstiftning är i fråga, och förhoppning är att äf-
ven vårt fådernesland skall blifva delaktigt af de
välgerningar, som rättvisa och menskliga, på en
stigande upplysning grundade, lagar redan hos an-
dra civiliserade Nationer beredt och framkallat.
P. J. Netzel.