Denna Board of Agriculture inrättades för me än 30 år sedan af engelska regeringen och försåg med tillräcklig makt och behböfliga fonder. Des första och angelägnaste föremål var, att sätta sig förbindelse med erfarna åkerbrukare inom landet och göra sig bekant med åkerbrukets tillstånd alla delar af England. Derigenom dels undve! Akademien — om man så får kalla denna inrätt ning — det misstag, som på andra ställen egt rum nämligen att utifrån med mycken kostnad anskaffa hvad som fanns bättre inom landet; dels bekom hor härigenom — och genom henne, styrelsen — en si fullständig statistisk och kameralistisk kännedom on engelska jordbruket, att det blef lätt att upptäcks de orsaker, som hindrade framstegen. Akademie sökte ernå och ernådde verkligen detta mål, gecon att utse tjenliga personer inom hvarje grefskaj (County), ait beresa detsamma och, efter uppgifve schema, ingifva berättelser om åkerbrukets tillstånc derstädes, med alla dess fullkomligheter och fel. A dessa berättelser trycktes först ett ringa antal, som sändes till grefskapets utmärktaste landtbrukare, och omtrycktes sedan, beledsagade ef deras anmärkningar. — Den metod man vid dessa beskrifningar följde, var: 41:0 att beskrifva det mest intressante och utmärkta af det lokala och egendomliga i provinsens åkerbruk, och anmärka de väsendtligaste felen; det förra såsom en föresyn för andra grefskap det sednare för att söka meddela de upplysningar som kunde bidraga till bristernas afbjelpande. 9:c Att söka uppfatta sådane underrättelser om grefskapets statistiska förhållanden, som kunde sätta Akademien i stånd, att utur alla dessa källor kombinera en allmän öfversigt af heia rikets verkliga ställning. Man gjorde sig härvid tillregel, att endast i korthet och lätt vidröra de ämnen; hvilka, i följd af deras natur, voro gemensamma för alls provinser, och fullständigt utveckla dem, som had? ett mera enskildt och lokalt intresse. På sådant sätt uppstodo de så kallade aCounty-reportse, hvilka vanligen, såsom vignett, äro försedda med en karta öfver grefskapet, färglagd och indelad efter de rådande jordarterna. De innehålla beskrifning om grefskapets klimat, jordmån, mineralier, vatten, onera och servituter, byggnadssätt, industri och sysselsättning, fatiigvård, åkerbruksredskap och nya uppfinaingar deri, stängsel, sätt att bruka jorden, omlopp, sädesarten, foderkultur, ängar och beten, trädgårdsskötsel, allmänningar och utmarker, jordförbättringar genom odling, dikning, grästorfvens afskalande och bränning, gödning, ängsvattning, boskapsskötsel med allt hvad dertill hörer, folkets arbete, Jafnadssätt, klädsel, föda, bränsie, vägar, kanaler, handel, manufakturer, folkmängå, 0. s. Y. Verkan häraf var förvånande; och man anser i närvarande ögonblick förnyandet af sådana Countyreports såsom det säkraste medlet för ytterligare framsteg. Men denna Akademi försummade ej heller att tillegna sig främmande länders erfarenhet och uppfianingar, och detta gjorde hon, ej på det vanliga sättet, genom en torr och ofta ofruktbar berättelse derom, uten sökte alltid, der sådant var möjligt, att praktiskt visa nyttan af hvad bon föreslog. Må ett exempel få anföras: Då Akademien hade öfvertygat sig, att den belgiska lien var bättre än den engelska, och betydligt underlättade arbetet, så införskref hon 2:e belgiska arbetare med deras liar, och en täflingsdag utsattes ihvarje grefskep, då de skickligaste engelska skördemän, med inbemsk lie, fisgo mäta sig med dem. Belgierne segrade öfverallt, och det förbättrade instrumentet blef på många ställen genast antaget. Författaren till demna uppsats har ofta under resor inom fäderneslandet sett metoder och redskap, som förtjent att blifva allmänt bekanta; men som endast varit kärda inom en ganska trång krets; och hvad utländska uppfinninger beträffar, kärna vi dem än mindre. Tusentals bäckar sorla utföre våra kullar, utan att begagnas, emedan man dels ej förstår sig på ängsvattning, dels anser den för så kostsam, att endast den rike kan väga sig företaga dylikt. Och dock finnes ett litet land i Tyskland — grefskapet Siemen — der nästan hvarje bonde är ängsvattnare, och anlågger sina vattningsängar sjelf, utan allt biträde af nivellören. Detär denna enkla metod mean skulle börja med att införe. Annubegagnes i vårt land den vanliga svenska buggyxen till skogsfällning och vedhuggning, m. m., under det man med den amerikanska kan utfälla 30, om ej 400 procent mera skog på samma tid, och således spara lika mycket arbete; mycket annat att förtiga. Men är det möjligt, att instituterna — de må blifva flera eller färre — kunna afhjelpa dessa brister? — kunna de skaffa oss kännedom om vårt eget land och de uppfinningar der göras? — kunna de införskrifva ängsvattnare från Siemen, eller skördare från Belgien, sam lära 0833 sin metod? — skola de upphandla och sprida Amerikas yxa? Det fattas dem både tid och penningar dertill, och det vore orättvist, att af dem fordra sådant. Här är fältet för en landtbruksakademi af praktisk och fosterländsk syftning. Eeglands Board of Agricuiture var lycklig nog att hafva en Artbur Young, och nu mera går den väl, bonom förutan. Sverges har fallit, både i följd af sitt framträdande under en otjerlig konjunktur och i brist af skicklig ledning. Det torde dock af hvad jag yttrat vara klart, att landtibruksinstituterna och lanpdtbruksakademien, långt ifrån att göra hvarandra öfverflödige, utgöra ett gemensamt helt, hvari delarne ömsesidigt äro nyttiga för hvarandras bestånd. Måtte man derföre öfvergifva den förhastade tankan att upplösa Akademien, så länge hennes pånyttfödelse både är möjlig, och — efter hvad jag tor mig hafva visat — af behofvet just nu påkallad. —h—L1. TIERPS BOOATEETISGR RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — Två personer, nämligen -gipsgjutarelärlingen G. Eldig, och renhållningskarlen C. G. Wallin, bafva blifvit häktade, såsom anklagade för att hafva rånat en bonde, hvilket skall hafva tillgått