Hy CL SJUTUISValCIS TOTVAINg StaAanll at CV blifvit utfordt på ett sätt, som utvisar att den materiella delen varit osystematiskt styrd, och att vi efter en tjugufemårig fred ega mindre styrka till sjös, än för 30 år sedan; torde någon kanhända tro, att den personella delens organism, kunskaper och öfning blifvit så förbättrade och vårdade, att vi åtminstone skulle kunna påräkna, att i detta afseende vara betryggade för framtiden, i händelse nationen åter ville anstränga sig, för att blifva hvad den varit och ännu, tillsammans med Norge, onekligen när som helst skulle kunna vara: Europas tredje sjömakt; ty vi ega i detta fall beviset från 1780:talet, då Sverge på 7 års tid dels nybyggde, dels ombyggde och iordningssatte den örlogsflotta, som år 1789 bestod af 40 linieskepp och fregatter (skärgårdsfregatterne inberäknade), samt af 300 skärgårdsfartyg, samtelige nybyggde och utredde afrån år 1776. Vi ege nu flere varf der fartygen kunna byggas, ja till och med 60 kanonskepp efter Chapmanska modellen, eller 60 kanonfregatter efter den Amerikanska, hvilka, såsom bäst passande för våra farvatten, vårt stridssätt och våra tillgångar, synes böra utgöra styrkan af vår skärgårdsflotta. Men beklagligtvis måste vi svara nej till en sådan förmodan om styrelsens verksamhet. Följer man den personella delens förvaltning, så skall man finna samma obestämdhet, samma vankelmod och slapphet, som i öfriga delar af administrationen. Efter föreningen med Norge yttrade konungen, vatt i gemensamhet med sjöförsvaret i Kongl. Maj:ts nya rike, skulle halföns marin erhålla den förändrade organisation, som läget påkallar och nationernas krafter medgifva., Man trodde då att man skulle få se något bestämdt system antaget. R:s St:r hade tre år förut lemnat 5 beväringsklasser, utgörande omkring 13,000 man till flottans tjenst i krigstid och ungefär 2,700 man deraf kunde hvarje år öfvas. Man väntade alltså att skåda 3 å 4 af de vid brobänken liggande linieskepp och fregatter årligen utrustas, för att med flottans matroser, skeppsgossar, Blekingska sjöbeväringen och några hundrade båtsmän, fördela sig åt rikets östra och vestra kuster; i kuststäder och hamnar upptaga den der lätt församiade ortens sjöbeväring, inöfva denna i manövrer och kanonernas servering, m. m., hvarigenom under tiden ett stort antal befäl kunde fullkomna kännedomen i sitt yrke, samt om våra kuster och farvatten. Kostnaderna för dessa expeditioner skulle kunnat stanna inom vårt eget land. Man föreställde sig att på detta sätt den krigstheater, som synes vara den egentligt vigtiga för vår flotta att känna, skulle för densamma blifva nästan så bekant, som sjelfva brobänken; och att; med de aflägsnare expeditioner, som icke kunna vara utan pytta för flaggans anseende i aflägsnare farvatten, men hvartill beväringsmanskap ! ej kan begagnas, all den stund de fordra längre tid, se förenadt något syfte att kolonisera eller åtminstone, att på ett ändamålsenligare sätt än som sker begagna den enda koloni vi ega. Man trodde, att i samma mån, som ett sådant system efter fem år erbjöd en betydlig ökning i den exercerade och sjövanda personalen, såväl bland befäl, som manskap, regeringen skulle skyndat sig alt förminska de två värfvade regementerna i Carlskrona och de två korpserna i Stockholm och Götheborg, samt lindra landet genom båtsmansindelningens förminskande: åtgärder hvarigenom hela expeditionskostnaden kunnat lätt! bestridas; man tänkte sig möjligheten af en indragning i befälsoch soldatpersonalen, så att det till med kunnat medgifva omkring 200,000 R:dr årlig besparing, och det hade blott i några år behöfts en sådan summa till dockor och skjul, för att förekomma den förrattnelse af skepp och virke, som nu medtager andra 200,000. Man beräknade, att regeringen sålunda efter 6 å 8 år skulle kunna använda 400,050 R:dr, utom det nu varande byggnadsoch reparations-anslaget till flottans förökande: man trodde sig se på 4 å 5 varf i riket fördelade: tillhugget virke, färdiga smiden, passande bestyckning, likformiga 7 inredningsoch utrednings-persedlar, m. m., som, väl förvaradt, i behofvets stund, kunde be. gagnas att med hastighet och kraft ihopsätta och utrusta flera hundrade flytande kanonlavetter (kanopjollarna), för att spärra våra sund, försvara våra inlopp, kringgå fiendtliga fartyg som in lupit i skären, o. s. V. Man såg i ångfarten en gryende. dag af ära och nytta för Sverige — detta Sverige, som kunde bygga och med machiner förse otaliga ångfartyg, för vida mindre kostnad än det vestra Europa derpå behöfver) nedlägga, att tillräckliga försvarskrafter sålunda i skulle kunna hastigt förflyttas till hotade delar af kusten, och ganska betydliga anfallskrafter emot den fiende, som skulle våga eftertrakta kriget. Snart, tänkte man, är Sverge, i förening med I Norge, en vördnadsbjudande sjömakt, söm ejl! på hafvet behöfver frukta sina grannar; som ; med ett raskt anfall kan betaga sin vestra gran; i l : l 4 DM — AA rt rr Mt 6 hk ne all hog, att oroa dess kuster vid ett befaradt krig i östern, och hålla sin östra grannes flotta instängd i Finska viken, eller lemna den en icke osäker strid i Östersjön. Med ett ord: man väntade sis mMmvekaa — ARh hvad har man