somi röra Sveriges sjöfart, torde blifva lika säll-
sporda under närvarande riksmöte, som de varit
under många föregående.
Man skulle, vid genomläsning af riksdagsproto-!
kollerne, frestas tro, att Sverige ej egd något sjö-
fartsintresse, eller åtminstone att detta intresse
slumrat; ty sällan hafva några alfvarliga diskussio-;
ner i detta ämne förefallit; aldrig har någon med
värma försvarat Svenska sjöfartsintresset eller be-:
mödat sig, att för Rikets Ständer klart ådagaläg-
ga sjöfertens ofantliga inflytande på allmänna väl-
ståndet, synnerligast i ett land med Sveriges insu-
lära läge.
Jag anser mig derföre skyldig, att efter bästa
förmåga söka utveckla mina åsigter i. ämnet.
I första rummet beder jag få fästa ståndets upp-!
märksamhet derpå, att Svenska sjöfartens förkof-
ran ej allenast rörer skeppsredaren och sjömannen,
utan bör lika mycket intressera andra närande
samhällsklasser, hvilka i bögre grad, än man all-
mänt tyckes erkänna, drega bestämd fördel af en
liflig och deremot röna menlig verkan af en afty-
nande sjöfart. Synnerligast gäller detta för det stånd,
till hvilket jag nu har äran tala. Se här mina
bevis: Då ett fartyg skall byggas, fordras först vir-
ke, som bonden får lefverera och hvilket han må-
hända eljest ej skulle kurnat vända i penningar.
— Vidare arbete, som bereder lönande isysselsätt-
ning för allmoge under en lång, annars måhända
förtjenstlös vinter. — Derefter jern, smide, hvaraf
sedan bergsmannen och bruksegarsn, jerate alla af
dem beroende personer hämtat sin vinst, smeder
af allmogen erhålla god arbetsförtjemst och på sam-
ma gång få tillfälle öka sin konstfärdignet i yrket.
Till last beställs merendels trädvaror, som ögp-
nar en ytterligare utväg till förtjenst för cm skog-
egande allmoge.
Så långt går allt väl, ty vi ega fullt förtroende
till varaktigheten af vårt virke och till vårt med
omsorg utförda arbete, öfvertygade att ingem der-
om kan täfla med oss i pris; men skeppet bör äf-
ven taklas och utredas, för att göra tjenst, — och
dervid upphör vår sjelfständighet. — Tågvirke och
segel äro, i anseends till orimliga tullafgifter,
235 å 50 procent dyrare här än i Finland och ket-
tingar, ankare samt en mängd smärre utrednings-
effekter af samma skäl minst en tredjedel dyrare
än i England.
Täflan med Finnarne i fraktfart! blir oss ju o-
möjlig, så lävge vi måste betala vissa kostsamma, i
lätt förslitna nödvändighetsartiklar, för skeppet be-
tydligt dyrare än de, och följden blir, att ett min-
dre antal skepp här bygges, än om vi egde att
tullfritt eller mot låg afgift förskaffa oss alla be-
köfliga skeppsförnödenheter från de billigaste till-
verkningsorter.
Häraf tror jag mig hafva bevisat, att skeppsbyg-
geri bereder vigtiga fördelar åt ett lands allmoge,
samt att dessa fördelar skulle betydligen ökas i
Sverige, om skeppsinventarier af alla slag blefve
tillåtne till införsel mot låg tull.
Hvad mackinerier äro för fabrikerne, det äro e-
gel, tågvirke, ankare m. m. för skeppsfarten — nem-
ligen medel till bedrifvande af näringen, på hvars
godhet och pris beror, huruvida vi skola kunna
täfla med utlänningen
Det faller ingen in, att anmärka mot en medde-
lad frihet för fabrikerne, men man klandrar der-
emot den åtgärd, som skulle bereda samma förmån
för de till skeppsfarten behöflige verktyg och ma-
chinerier, det är segel, tågvirke, kettingar, ankare,
block, spel m. m.
Denna anomali förklaras lätt, då man erinrar sig,
att fabriksintresset skrikit af full hals om sin be-
tydenhet och sitt inflytande på landets välstånd, så
länge,
att somlige utan närmare undersökning af
förhållandet trott det på sina ord, och det har så-!
ledes fått sin vilja fram, hvaremot skeppsintresset
alltid tegat och tåligt burit, till följe hvaraf man
ansett det hvarken behöfva eller förtjena lindring. :
Den vinst, som skeppsbyggnad, enligt hvad jag
ofvan antydt, tillskyndar allmogen, är likväl liten,
i jamförelse med de ofanteliga fördelar, hvilka stän-
digt beredas honom under skeppets fart. — Det e-
mottager oafbrutet hans produkter, för att föra des-
sa till de länder och orter, der de högst betalas,
samt förser honom i utbyte med andra orters för
honom nödvändiga eller angenäma elster.
Ju lifligare sjöferten är, desto högre pris erhål-
ler allmogen för sina varor och desto billigare er-
håller hen deremot till köps andra artiklar. — Af
stadnar sjöfarten, så skall Skånska bonden med sin
spanmål, lika väl som den Norrländska med sin
tjära och sina bräder, snart varseblifva en stagna-
tion i rörelsen, hvilken om den en längre tid skulle
fortfara, kan undergräfva heia provinsers välstånd.
De här närvarande representanter från norra Or-
terna torde bäst vara i tillfälle vitsorda, huru
skeppsbyggeri och sjöfart förmått, under de svåra-
ste missvextår lindra nöd och framkalla sjelfbe-
stånd.
Sveriges läge, dess kust af mera än 200 mils
längd, dess outtömliga tillgångar på skeppsbygg-
nadsmaterialer och folkets skicklighet att föra yxan,
tyckes samfäldt antyda, att skeppsbyggeri och sjö-
fart borde utgöra dess vigtigaste näringsgrenar, lik-
som att landets försvar till sjös bordet första rtum-
met tryggas. Det är på handelsflottans tillvext,
som detta försvar i synnerhet hvilar.
I fall det lyckats mig bärigenom göra åskådliga
de vigtiga fördelar, som en ökad skeppsfort kunna:
tillskynda vårt land och om det derefter medgif-
ves, att skeppsbyggeri och sjöfart böra uppmuntras
samt i första rummet befrias ifrån de onaturliga:
band, som hindra dessa näringars utveckling hos
oss, så boppas jag, att Stiåndet täcktes enhälligt bi-
träda följande motioner: -
4:0 Att skeppsinventarier af alla slag jemte kop-
parplåt till förhydning samt drefmat och dref, måtte
få tullfritt eller mot låg tull införas.
9:0 Att skeppare måtte befrias från skyldighe-
ten, att lösa eller uttaga sandra skepps- och pass-
handlingar, än dem, som bestämdt fordras af främ-
mande makter, såsom bevis för skeppets nationa-
litet eller af tullstyrelsen amses ouadgångligen nöd-
ring. S
3:o Att sjömansbusen i riket måtte erhålla
mera ändamålsenlig organisation.
1
iq
vändige för kontrolien på den mest enkla klare-;
(
ent
f
4:09 Att skalar för sjömäns högra och lägre bild-i?