rigt ej annat sätt att komma till slut än att votera om propositions yrkande, hvilket han nu begärde. Grefve Frölich förenade sig med Grefve Horn, och bad Huset påminna sig, att då Hr Landtmarskalken förklarat sig ej kunna göra proposition till remiss, så ålåg Hr Landtmarskalken att tiil Ståndet framställa den frågan, huruvida Ståndet ändock yrkade denna proposition. Ståndet finge då tillfälle att förklara sin emot Hr Landtmarskalkens stridande tanka. Denna framställning äskade Grefven af Hr Landtmarskalken. Friherre Raab. Då en talare här vidrört känslans fordringar, anhöll han få förklara, att om han fått följa sin känsla, så sku!le han vägrat remiss på detta cbehagliga ämne; men då Hr Munck af Rosenschölds sedaare motion vore en följd af den föregående, så nödgades Friherren instämma i hvad Grefve Horn yttrat. Friherre Boye, Fredrik, anmälte sin protest emot den tolkning Hr Landtmarskalken gifvit åt 56 Riksdagsordningen. Hr Rosenqvist af Åkershult begärde votering, hvilken utföll med 423 N-j emot 63 Ja, så att Ståndet lät bero vid Hr Landtmarskalkens vägran af remiss. — Sedan åhörarne på Riddarhus-läktaren, iplenum förliden Lördags eftermiddag, blifvit tillsagde stt afträda, föredrogs Hr Ehrenhoffs motion att hålla hemligt namnen på de ledamöter af höglofliga Ridd. ech Adeln, som komme att erlägga böter för deltagande uti de inom höglofl. Ridd. och Adeln förefallande stampningar. Något synnerligt märkvärdigt lärer under den hemlighetsfulla behandlingen af den på hemligheters tillskapande beräknade rotionen icke hafva förefailit, om man ej dit ville räkna en ledamots uppmaning till dem, som stampa, att sijelfmant erlägga plikten, hvilket kanske kunde anses innebära ett tvifvel om beredvilligheten hos ledamöterne af det höglofl. och Ridderliga Ståndet, att, som man säger, betala för sin person, — Motionen remitterades till Riddarhusets eget Utskott. ! R—