RÖ ATA ST AT 0 00 FEN alla ståndens beslut. — I Borgareståndet har Lagutskottets betän. kanie öfver Justitie-Ombudsmannens berättelse förevarit, och Hr Petr har i anledning dera hat ett muntligt anförande, söm räckt öfve två timmar, och deri talaren återförde i min. net åtskilliga skildringar af de sednare årens his:oria. ee — — Uti Frankrike föregår för närvarande inom offentlighetans sfer ett fenomen, värdt ati anmärka såsom ett karakterstecken på ställningen, ej mindre i det landet serskildt, än i de flesta monarkier i allmänhet. Det är bekant, att sedan Konung Ludvig Filip långe stått i ett spändt förhållande till rep-esentationen, och hofvets inflytelse på alla möjliga sätt försökt att göra sig gällande uti Deputeradekammarens beslut, så har det moderata reformpartiet ändock slutligen kommit så långt i sin seger, att Konungen måst beqväma sig att taga Hr Thiers till premier-minister. Nu är det bekant, att Hr Thiers är en af dem, som försvarat den satsen, att cKonungen skall regera, men icke styran, (Le roi regne et ne gouverne pas) det vill säga, att han skall utgöra en medelpunkt i staten, en representant af landets och folkets intresse och majestät, men att han icke skall lägga sig i den egentliga förvaltningens detaljer, utan denna bör skö:as af ansvarige embetsmän, att dessa böra bero af representationens förtroende, samt ett moraliskt vexelförhållande mellan regering och representation härigenom uppstå, som åstadkommer en homogen sammangjutning af alla statsmakterna. Man finner att häri ligger en väsentlig skilnad från den fordua läran att betrakta regering och representation såsom mofvigter till hvarannan i staten, och i ett slags fentligt förhållande, eller ännu mer, att i regenten och bans personliga omgifning och tjenare, hofvet, se den förnämsta och nästan enda makien och herrligheten i samhället, från hvilken allt annat måste utgå såsom en nådens stråla och för hvilken alla öfriga elementer böra vara blott underordnade verktyg. Pr Att Hr Thiers nu söker sätta i verket denna öfvergång till ett verkligt representatift regeringssätt, har föranledt det fenomen inom psriodiska pressen, som vi egentligen ville omnämna. Ibland ändamålsenliga och länge påfordrade ändringar, som blifvit införda, är att man upphört med betalningen för åtskilliga tidningar, som förut haft stora sumraor för att skrifva för hofvets räkning, hvilket synes antyda, att Hr Thiers i stället ämnar gifva styrelsen en sådan riktning, att Kamrarnas majoritet och nationens bifall skall följa henne utan behof af något betalt rökverk från pressens sida. Härigenom hear nu den högst egna frontförändring uppstått, att större de!en af de libarala tidningarna, som förut tillhört oppositionen, blifvit ministeriella, medan bofvets tidningar deremot inträdt i ett slags opposition och häftigt angripa -ministrarne. Man läser i La Presse och Journal des Debats alla dagar om ingenting mindre än huru Herr Thiers will kufva konunger, tillintetgöra hans vilja, kränka mojestätel m. m. Några blad påstå nu, att sedan ministgren upphört att lemna understöd åt Jourmal des Debats, så besåldas den och flera ifrån sjelfva hofvet af civillistan, hvarföre Journal du Commerce förebrår Hr Thiers, att han icke genast afsätter Hr Montalivet, Iatendenten för civillistan, ett embete motsvarande vår Riksmarskalks; och enskilda bref i de Tyska tidningarna berätta, buru Konungens och Prinsarnes adjutanter äro flitigt sysselsatte, att i salongerna upprepa hofpressens utfall mot regeringen, d. v. s. ministrarne, oeh framställa Kohungen såsom ett slags martyr under deras hersklystnad. Det är onekligen någonting eget att so striden om principerna på detta sätt öfverflyttad på ett helt nytt område, nemligen inom regeringens eget sköte. Man kan också ej se något trognare förespel af hvad som här skuile inträffa, om Sverige någonsin finge sig en sanrrt populär ministere. Hvilka verop skulle då ej höjas i Svenska Minerva samt af bå. de de Franska och Svenska Bien. Man har redan en vacker början i historien om undanskuffaingsförsöken med flera dylika. — Tidningarne innehålla i dag programmet till Fröken v. Schoultzs konsart nästa Tisdag, och