RÖ ATA ST AT 0 00 FEN
alla ståndens beslut.
— I Borgareståndet har Lagutskottets betän.
kanie öfver Justitie-Ombudsmannens berättelse
förevarit, och Hr Petr har i anledning dera
hat ett muntligt anförande, söm räckt öfve
två timmar, och deri talaren återförde i min.
net åtskilliga skildringar af de sednare årens
his:oria.
ee —
— Uti Frankrike föregår för närvarande in-
om offentlighetans sfer ett fenomen, värdt ati
anmärka såsom ett karakterstecken på ställnin-
gen, ej mindre i det landet serskildt, än i de
flesta monarkier i allmänhet.
Det är bekant, att sedan Konung Ludvig
Filip långe stått i ett spändt förhållande till
rep-esentationen, och hofvets inflytelse på alla
möjliga sätt försökt att göra sig gällande uti
Deputeradekammarens beslut, så har det mo-
derata reformpartiet ändock slutligen kommit
så långt i sin seger, att Konungen måst beqvä-
ma sig att taga Hr Thiers till premier-minister.
Nu är det bekant, att Hr Thiers är en af dem,
som försvarat den satsen, att cKonungen skall
regera, men icke styran, (Le roi regne et ne
gouverne pas) det vill säga, att han skall ut-
göra en medelpunkt i staten, en representant
af landets och folkets intresse och majestät,
men att han icke skall lägga sig i den egent-
liga förvaltningens detaljer, utan denna bör
skö:as af ansvarige embetsmän, att dessa böra
bero af representationens förtroende, samt ett
moraliskt vexelförhållande mellan regering och
representation härigenom uppstå, som åstad-
kommer en homogen sammangjutning af alla
statsmakterna. Man finner att häri ligger en
väsentlig skilnad från den fordua läran att be-
trakta regering och representation såsom mof-
vigter till hvarannan i staten, och i ett slags
fentligt förhållande, eller ännu mer, att i re-
genten och bans personliga omgifning och tje-
nare, hofvet, se den förnämsta och nästan enda
makien och herrligheten i samhället, från hvil-
ken allt annat måste utgå såsom en nådens
stråla och för hvilken alla öfriga elementer
böra vara blott underordnade verktyg.
Pr Att Hr Thiers nu söker sätta i verket denna
öfvergång till ett verkligt representatift rege-
ringssätt, har föranledt det fenomen inom ps-
riodiska pressen, som vi egentligen ville om-
nämna. Ibland ändamålsenliga och länge påfor-
drade ändringar, som blifvit införda, är att man
upphört med betalningen för åtskilliga tidnin-
gar, som förut haft stora sumraor för att skrif-
va för hofvets räkning, hvilket synes antyda, att
Hr Thiers i stället ämnar gifva styrelsen en så-
dan riktning, att Kamrarnas majoritet och na-
tionens bifall skall följa henne utan behof af nå-
got betalt rökverk från pressens sida. Härige-
nom hear nu den högst egna frontförändring
uppstått, att större de!en af de libarala tidnin-
garna, som förut tillhört oppositionen, blifvit
ministeriella, medan bofvets tidningar deremot
inträdt i ett slags opposition och häftigt angri-
pa -ministrarne. Man läser i La Presse och
Journal des Debats alla dagar om ingenting
mindre än huru Herr Thiers will kufva ko-
nunger, tillintetgöra hans vilja, kränka moje-
stätel m. m. Några blad påstå nu, att sedan
ministgren upphört att lemna understöd åt Jour-
mal des Debats, så besåldas den och flera i-
från sjelfva hofvet af civillistan, hvarföre Jour-
nal du Commerce förebrår Hr Thiers, att han
icke genast afsätter Hr Montalivet, Iatendenten
för civillistan, ett embete motsvarande vår
Riksmarskalks; och enskilda bref i de Tyska
tidningarna berätta, buru Konungens och Prin-
sarnes adjutanter äro flitigt sysselsatte, att i
salongerna upprepa hofpressens utfall mot re-
geringen, d. v. s. ministrarne, oeh framställa Ko-
hungen såsom ett slags martyr under deras
hersklystnad. Det är onekligen någonting eget
att so striden om principerna på detta sätt öf-
verflyttad på ett helt nytt område, nemligen
inom regeringens eget sköte. Man kan också
ej se något trognare förespel af hvad som här
skuile inträffa, om Sverige någonsin finge sig
en sanrrt populär ministere. Hvilka verop skul-
le då ej höjas i Svenska Minerva samt af bå.
de de Franska och Svenska Bien. Man har re-
dan en vacker början i historien om undan-
skuffaingsförsöken med flera dylika.
— Tidningarne innehålla i dag programmet
till Fröken v. Schoultzs konsart nästa Tisdag, och