hos de olika yrkenas utöfvare. Endast iå2a eller alltför. illabildade ord bar jag trott mig böra: all deles förbigä. 2 Alla ords rätta betydelse och användning så väl då de förekomma 1 deras egevtliva mening, som i bildspråket. Härvid I jag uncer hvarje rd anfört en eller ficra ordställvingar, hvari ordet Hunes användt hos vågon af vara bästa förta tare 4 vitterhet, skaidskap. vetenskap m am, merendeimed utsättande af den åberovade fo rfittare ss nam. tirodkönda öfversättare i detta hänseende behandlad: uka mes författare. På ordenssköljiktiga betydele och användning i olika tider har jag äfven efter sörmaga sökt uppgifvs prof, så vida detta af ällre 4 öcker och skrifter kunnat inhämtas. bikaledes har jag bemödat mig om att, där så ske konnat, uppe ysa, vid bvilken tid ordet iukomnut i språket, eller hvilken förfettare som först, efter hvad kändt kan vara, användt detsamma. Slutligen blifva unler; hvarje ord sammandöällda ala andra därmed iiktydiga, om sådana fivnas, samt anmärkt den skilnad i begreppet. som kan ega rum emellan vissa ord, hvilka af misstag understundom bhifva ansedda för liktydiga, utan att likväl verkligen vara det. 3) Ordens härledning och uibiidning Denna ha? jag sökt grunda på kännedomen om fornspråken oh le med desamma samt vårt nuvarande språk samslägtade. Jag har saledes ej en:tast sökt fiuna och ulagalägga hura ouvariude Svenskan utbildat sig ur Forosvenskan och Isiänvdskan, otan äfven öfverallt baft afseende på hvad slags gemenskap och, ör verensstämmelse hvarje ord i vårt språk kan hafsa med orden uti de öfriga språk, hvtka utgöra den stora gemensamma språkält, hvariill äfven Svenskan räknas; således äfven Norrskan, Daoskan, Engel skav, Anglosaxiskan, Holtändskan, Tyskan, Miesogötiskan, Forohögtyskan, Franskan, Italienskan, spanskan, Portugisiskan, Latinet, Grekiskan, Lettiskan och Sanskrit. Endast de till samma språkätt hörarde Zendspråken och Sehlavonska språken har jag ansett m:g kunna 1 de flesta fall äsidosätta Jac har således fullkomligt franugärt den af de flesta forntida språkforskare avtaena plan, att söka käl inn för vart språk i de Semitiska språken, med nvilka, eulist seduare tiders språkforst ningar, de Europeiska tupgomålen hafva föga eller inven slägt-, skap. Föröfrigt har jag, vid ordens härtedmug, hufvudsakligen sökt mwt uppgifva endast det som med patagiig visshet samt ojäfsktiga intyg kan styrsas; mer eller mivdce skenbara gissningar har jag däremot oftast limnat dörhän, och, om de någon gang anförts, har detta alltid skett med utirycktig örklaring, att det blott är ev framkastad gissning. Jag har med ett erd sökt undvika det fel, hvari språkforskare så lätt falla, att vämligen tro sig, sesom ordens vyriduing och vändning, förkortning eller förlanening, eller deras understondom belt vifälliga bkhbet i utseende eler betydelse, kanna hevisa. snart sagdt, hvilken slägtskap som hellst. 4) Strödda anmärkningar öfv r Språket, anförda vid slutet af hvarje bokstaf och -mfottande de uvler samma bokstaf förekommande rotord, stamord och främmande ord, grunder för härledning, utbi:dotvg och sammansättning, antalet af alla ditbörande ord m in. 5) Sakförklarinszar. Ehuru ordboken hufvudsak Hvast asyftar ordförklaringar, följer dock af arbetets beskaffenhet att äfven sakförklaringar till oh viss grad skola förekomma, ehuru dessa Hikväl ej kanna väntas fullständiga. Vid vetenskapliga uttrycks förklarande har jag emedlertid alltid föredrasto att anföra vågra I vetenuskapliva skrifter förekommande ordställmingar, hvvika i sal ionehålla når got väsendtbet, hellre än att blott visa ordens användvingssätt oti intetsägande meninsar. Deanna ordbok kommer att utgifvas uti häften, hvarje sadant bestående af 3 ark, och tryckas uti så kallad Imperial-oktaf, med 2 spalter på sidan. Papper och tryck skola bhifva så goda de häri Svery:e kunna åstadkommas. Första häftet utkommer sednast i Juni månad detta år, och sedan hoppas jag kunna hvar tredje eller fjerde månad fortfarande lämna ett nytt häfte. Hurn stort hela arbetet blifver kan omöjligen på förhand bestämmas, lika litet, som när det en gåuvg skall varda futländadt, eller om detta någonsia kan ske: Omkring 15 a2 är skulle jag likväl förmoda någ till dess fullbor dande behöfva, om min lifstid och arbetsförmåga skulle räcka så länge. Bokstafven A tror jag blifva afslutad till nästa års utgång. Emedlertid utgör hvarje häfte, ellerj så mycket af ordboken som utkommer, elt fallständigt belt för sig. De, hvilka ästunda hafva detta arbete, hvars pris fortfarande blifver 24 sk B:ko häftet, behagade före den 4 Oktober detta år, i detta ändamål anteckna sig på en uti Herrar Fritze ech Bagges boklåda bär i staden befintlig lista, då hvarje utkommaswde häfte sedan skall till dem hemskickas. Betalnvingen erlägges vid bäftenas bekommande. Inga andra listor, än den ofvånnämnda, komma att af mig utfärdas, äfvensom jag härmed får förklara, att upplagans storlek blifver lämpad efter antalet på dem, som antecknat sig till verkets erhållande. Den som tecknar sig för 5 exemplar på en gång, erbåller, vid dessas betalande, ett på köpet. Gjord anteckning anser jag böra medföra skyldighet till häftenas emottagande och betalande. Skule likväl framdeles någon, som antecknat sig; vilja blifva sin förbindelse qvitt, medgifves all rätt därtill, dock önskade jag att afsägelse i dylikt fall skedde på anteckuingsstället inuan nytt häfte utkommit. Som arbetets spridande till landsorterna till försäljning är underkastad mycken osäkerhet, tidspillan och kostnad, ämnar jag ej gå i förfartni g därom; skulle ikväl i några städer, utom Stockbolm, Herrar Bokhandlare benäget vilja öppna anteckniugslistor, ef ter ofvanangifna grunder, och insända dem till He: rar Fritze ch Bagge, skola de betingade exemplaren till vederbörliga orter blifva afsända, hvarvid hvart clotte ancec k actnadefritt Ach tan dit RflåtrsNnle