hos de olika yrkenas utöfvare. Endast iå2a eller
alltför. illabildade ord bar jag trott mig böra: all
deles förbigä.
2 Alla ords rätta betydelse och användning
så väl då de förekomma 1 deras egevtliva mening,
som i bildspråket. Härvid I jag uncer hvarje
rd anfört en eller ficra ordställvingar, hvari ordet
Hunes användt hos vågon af vara bästa förta tare 4
vitterhet, skaidskap. vetenskap m am, merendei-
med utsättande af den åberovade fo rfittare ss nam.
tirodkönda öfversättare i detta hänseende behandlad:
uka mes författare. På ordenssköljiktiga betydele
och användning i olika tider har jag äfven efter
sörmaga sökt uppgifvs prof, så vida detta af ällre
4
öcker och skrifter kunnat inhämtas. bikaledes har
jag bemödat mig om att, där så ske konnat, uppe
ysa, vid bvilken tid ordet iukomnut i språket,
eller hvilken förfettare som först, efter hvad kändt
kan vara, användt detsamma. Slutligen blifva un-
ler; hvarje ord sammandöällda ala andra därmed
iiktydiga, om sådana fivnas, samt anmärkt den
skilnad i begreppet. som kan ega rum emellan vissa
ord, hvilka af misstag understundom bhifva ansedda
för liktydiga, utan att likväl verkligen vara det.
3) Ordens härledning och uibiidning Denna ha?
jag sökt grunda på kännedomen om fornspråken oh
le med desamma samt vårt nuvarande språk sam-
slägtade. Jag har saledes ej en:tast sökt fiuna och
ulagalägga hura ouvariude Svenskan utbildat sig
ur Forosvenskan och Isiänvdskan, otan äfven öfver-
allt baft afseende på hvad slags gemenskap och, ör
verensstämmelse hvarje ord i vårt språk kan hafsa
med orden uti de öfriga språk, hvtka utgöra den
stora gemensamma språkält, hvariill äfven Svenskan
räknas; således äfven Norrskan, Daoskan, Engel
skav, Anglosaxiskan, Holtändskan, Tyskan, Mieso-
götiskan, Forohögtyskan, Franskan, Italienskan,
spanskan, Portugisiskan, Latinet, Grekiskan, Letti-
skan och Sanskrit. Endast de till samma språkätt
hörarde Zendspråken och Sehlavonska språken har
jag ansett m:g kunna 1 de flesta fall äsidosätta Jac
har således fullkomligt franugärt den af de flesta
forntida språkforskare avtaena plan, att söka käl
inn för vart språk i de Semitiska språken, med
nvilka, eulist seduare tiders språkforst ningar, de
Europeiska tupgomålen hafva föga eller inven slägt-,
skap. Föröfrigt har jag, vid ordens härtedmug,
hufvudsakligen sökt mwt uppgifva endast det som
med patagiig visshet samt ojäfsktiga intyg kan styr-
sas; mer eller mivdce skenbara gissningar har jag
däremot oftast limnat dörhän, och, om de någon
gang anförts, har detta alltid skett med utirycktig
örklaring, att det blott är ev framkastad gissning.
Jag har med ett erd sökt undvika det fel, hvari
språkforskare så lätt falla, att vämligen tro sig,
sesom ordens vyriduing och vändning, förkortning
eller förlanening, eller deras understondom belt
vifälliga bkhbet i utseende eler betydelse, kanna
hevisa. snart sagdt, hvilken slägtskap som hellst.
4) Strödda anmärkningar öfv r Språket, anförda
vid slutet af hvarje bokstaf och -mfottande de uv-
ler samma bokstaf förekommande rotord, stamord
och främmande ord, grunder för härledning, utbi:d-
otvg och sammansättning, antalet af alla ditböran-
de ord m in.
5) Sakförklarinszar. Ehuru ordboken hufvudsak
Hvast asyftar ordförklaringar, följer dock af arbe-
tets beskaffenhet att äfven sakförklaringar till oh
viss grad skola förekomma, ehuru dessa Hikväl ej
kanna väntas fullständiga. Vid vetenskapliga ut-
trycks förklarande har jag emedlertid alltid föredra-
sto att anföra vågra I vetenuskapliva skrifter före-
kommande ordställmingar, hvvika i sal ionehålla når
got väsendtbet, hellre än att blott visa ordens an-
vändvingssätt oti intetsägande meninsar.
Deanna ordbok kommer att utgifvas uti häften,
hvarje sadant bestående af 3 ark, och tryckas uti
så kallad Imperial-oktaf, med 2 spalter på sidan.
Papper och tryck skola bhifva så goda de häri Sve-
ry:e kunna åstadkommas. Första häftet utkommer
sednast i Juni månad detta år, och sedan hoppas
jag kunna hvar tredje eller fjerde månad fortfaran-
de lämna ett nytt häfte. Hurn stort hela arbetet
blifver kan omöjligen på förhand bestämmas, lika
litet, som när det en gåuvg skall varda futländadt,
eller om detta någonsia kan ske: Omkring 15 a2
är skulle jag likväl förmoda någ till dess fullbor
dande behöfva, om min lifstid och arbetsförmåga
skulle räcka så länge. Bokstafven A tror jag blifva
afslutad till nästa års utgång. Emedlertid utgör hvar-
je häfte, ellerj så mycket af ordboken som utkom-
mer, elt fallständigt belt för sig.
De, hvilka ästunda hafva detta arbete, hvars pris
fortfarande blifver 24 sk B:ko häftet, behagade före
den 4 Oktober detta år, i detta ändamål anteckna
sig på en uti Herrar Fritze ech Bagges boklåda bär
i staden befintlig lista, då hvarje utkommaswde häfte
sedan skall till dem hemskickas. Betalnvingen er-
lägges vid bäftenas bekommande. Inga andra listor,
än den ofvånnämnda, komma att af mig utfärdas,
äfvensom jag härmed får förklara, att upplagans
storlek blifver lämpad efter antalet på dem, som
antecknat sig till verkets erhållande. Den som
tecknar sig för 5 exemplar på en gång, erbåller,
vid dessas betalande, ett på köpet. Gjord anteck-
ning anser jag böra medföra skyldighet till häfte-
nas emottagande och betalande. Skule likväl fram-
deles någon, som antecknat sig; vilja blifva sin för-
bindelse qvitt, medgifves all rätt därtill, dock ön-
skade jag att afsägelse i dylikt fall skedde på an-
teckuingsstället inuan nytt häfte utkommit. Som
arbetets spridande till landsorterna till försäljning
är underkastad mycken osäkerhet, tidspillan och
kostnad, ämnar jag ej gå i förfartni g därom; skulle
ikväl i några städer, utom Stockbolm, Herrar Bok-
handlare benäget vilja öppna anteckniugslistor, ef
ter ofvanangifna grunder, och insända dem till He: rar
Fritze ch Bagge, skola de betingade exemplaren
till vederbörliga orter blifva afsända, hvarvid hvart
clotte ancec k actnadefritt Ach tan dit RflåtrsNnle