licko förmioskad till afverkniogens olika properiigt)
samt att de måtto i mån af tillverkningen erlägga
beskattning.
Då vaniiga inkast man gör emos sådane partie!ls
inskränkningar äro lätt vederlagde. Man yrkar o-
I bdilligheten af att ej få förbällra sina redskip och
att ej få tillverka så mycket men vill Men jig
svarar härtill, ast är biänvionsbevillningen ea skett
på produktionen, och detta kan äl! icke nekas, si
måste ock den utgå efter produktionens mängd.
Vill den producsrandse icke undarkasta sig obeha
get al de nödiga kontroller på tillverksingen, måste
han ingå på awvt låta lidsb-räkningen entagas till
srund, och den kan aldrig blifra så betungande som
tiliverkaingsskattien sträagt tillämpad. At: en gräss
sättes för den större tillverkningen ken ej aller an-
ses orättvist, då den blifrit saw för den mindre
genom äfven en viss tidsbestämmelss; — ech frå
gan om en fullkomlig frihet att bränna när, hvar
och huru så mycket som helst, måste i al! min öft-
vertygelsd, i fråga om bränvigsdräsningen åtmin
stone, få stå tillbaka, till dess all den öfriga frihet,
som måbända bäst af alla minskade bränvineta bruk,
huonit blifva införd och ordnad i samhället.
Då det således kan anisgas, att dot är konstap
paraterne och dan derigsnom uppkomraa Omöjlig-
beten, att genom bestämda taxor på kannorymd
Mm; mi, Pproportioneradt biskatta tillverånisgen
som vållat bränvins-produkiionens öfrerdrifi; då
alla försök att fördyra, bränvinet och försvåra
Itillverkningen genom förhöjd beskatlning wisat sig
förfelade, då åtgärderna vid sista Riksdag i
detta afseende visat de menliga följderna af
denna princip, då förbuden äfven alltid verkat
emot, hvad som derigenom åsyftats; synes der
Koogl. skrifvelsem helt och hållet hafva blifvit upp
fattad efier ew falskt system, hvilket ytterst tyckes
åsyfta de störa egendomsegarnes fördel på alimo
gens bekostnad, samt de: ofaniliga konstbränne
riers, som i trakten af några städer, synnerligen
hufvudstaden, till alldelos ofantliga belopp afverka
bränvin; — ett sysiem, hvarigenom allmogeas, ef
ter 400:årigt bruk lämpade kusåållaing, skulie hel:
och håliet i framtiden förstöras, och menighetor
blifva alldeles oförmögen, aw ulgöra de drygal
skatter och ovnera, som nu åligga den. Följderna
deraf kunna förutses, och de böra beiänkas. U.-
gången är ej tvifrvelaktig. Och freden måste ge
nast stillas emellan de iatressea, hvilkas kriysför-
Iklaring eljest den Kopg!. skrifvelsen kunde f;am-
kalla, till svåra lidanden för fäderneslandet. Detär!
hvarje rediig sveask medborgares pligt, att söka
släcka den brand, som, så oförsilguigt utksstad,
kunde vålia en farlig eld i den redan bårditryckia
och misströstande massans sinnen; och min iös:
skall åcsmintsone söka medverka dertill, genom
framställande af en kontraproposition, som är fö:-
enlig med millioners väl, om jag ock ej kan und-
vika att yrka någon ringa uppoffring af några hun
drade konstbrännariegare. Det är följande:
I A. Au tiden för bränvinsbränning med enkel
redskap måste bes:åmmas till 6 månader, i en-
lighet med nu gällande författning.
1 B. Att afgiften bibebhållos sådan den nu är, ba-
stämd för enkla verk hvartill räknas nu varande
första och andra klasserne.
: . Au tidea för bränvinsbränning med alla slags
konstappara:er måtte inskränkas till två månader
om året.
I D. At afgiften för desse selnare verk måt:e
erlaggas i mån af tillverkningens belopp, hvilket
jag anser för 3:e oca 4:2 klasse;ne, undar förut-
sattning af biow 2:2 månaders bränniagtid, bör
imesföra en afgilt af bällten af den nu för 6 må-
nader stadgade —; för 5:2 och 6:e klasserne, under
samma föru:sättaivg tillika med nu varandes beskatt
ning, för 6 månader; samt, för 7: klassen elte:
de så kallade dubbla pistoriska verk, i mån af
Iden afverkning, som, under jemn bränning, af de
samma kan ås.adsomwmas, och sälsdes minst dub-
Ibelt emo: hvad de nu i skatt eriigga.
E. At egare så väl af enkla verk som af sam
Imansalie ef alla slag och af dö pisloriska, måste
vara barätiigade au anmän sig vill utöfnieg af
Idrägoviosbranniog undar halfva rerminan, Hå sätt
loch med de vilkor, som au ega rum.
F. Au alla, som delsaga i allmänna, jorder åt-
följande oasra, om än deras egendom ej uppgår
lil 300 Rdr taxertogsrärde, måte vara berät.igade
ati bränva med 16 kKanBmors panna.
Saeds0 jag sålunda yttrat mina tankar om de:
lekonomiska af frågan och om des i Konungens pro-
I posisivn för framiiden föreslagne system, utbader
ljag mig att få tillagga några ord, som böra be
björtas, asgående frågans moraliska natur.
Bränvinsis missbiuk förstör helsa, krafter, sed-
Igae:; det vållar brott och olyckor. Ja! detta är
len bed:öflig sanning, Zjupt förbunden med somiige
tlmecniskors brist på känsla och eget värda, på mod-
Ivetanse af deras pligt att gagna sina medmesri
tlskos, sin familj, sitt fosterland, och på bogrepset
lom sällhsten att försjena egen och andras akining.
;— Dat är en sanniog, som icke kan nekas, men
hvars olyckliga verkningar icke kunma afböjas, utan
genom medel, hsilka, låogt ifråa att vara lvånys-
I medel, tiler jatt ionebära en upplösning at sambål-
lets nödvändiga vilkor, fribet och rästvisa, måste
I vara gruadade på viljans och öfvertygelsens föräd-
ling, samt på förnöjsamheten af det ordnade och
nyatra lefveinst. Få äro de undantag, då kropps-
5 liga plågor eller naturliga själslidanden föra den
-Jarbetasde ceh tänkande menniskan till rusats för-
sätliga lif och till bränvinets förstörande pjutning,
ehuru vissorligan sådana finnas. Men misstagen I
; samhällets, vå individen starkt inverkande orga
-nism fortplanta sina olyckliga verkningar på dass
I lmedlemmar. Förtrycket, icke endast det godtyck-
Ijiga, icke endsst det tillfälliga, utan ofta vida star-
b kare, det lagliga, det ständrga, det olideliga, som
I sjeliva samhälsformen stundom gifver styrka, på
t bekostnad af den stora mängden; 288 der hvad som
f har en dryg, måhända den drygaste andel i denna:
- jförgatenses; af pligter emot sig sjelf och andra,
tisom öfyerdriften af njutningarne, och i syanerhet
-Ifylloriots djuriska njutning, förutsätter. Men kan
- väl 60 Kornungs makt, kunna lagstiftande Ständers
jmaktep åk afbjelpa detta individuella onda, utan
-Iait borttaga de allmänna orsakerna? Omöligt!
OY. BB öring håsdrvadrdte nd Ann fe lätta APS