licko förmioskad till afverkniogens olika properiigt) samt att de måtto i mån af tillverkningen erlägga beskattning. Då vaniiga inkast man gör emos sådane partie!ls inskränkningar äro lätt vederlagde. Man yrkar oI bdilligheten af att ej få förbällra sina redskip och att ej få tillverka så mycket men vill Men jig svarar härtill, ast är biänvionsbevillningen ea skett på produktionen, och detta kan äl! icke nekas, si måste ock den utgå efter produktionens mängd. Vill den producsrandse icke undarkasta sig obeha get al de nödiga kontroller på tillverksingen, måste han ingå på awvt låta lidsb-räkningen entagas till srund, och den kan aldrig blifra så betungande som tiliverkaingsskattien sträagt tillämpad. At: en gräss sättes för den större tillverkningen ken ej aller anses orättvist, då den blifrit saw för den mindre genom äfven en viss tidsbestämmelss; — ech frå gan om en fullkomlig frihet att bränna när, hvar och huru så mycket som helst, måste i al! min öftvertygelsd, i fråga om bränvigsdräsningen åtmin stone, få stå tillbaka, till dess all den öfriga frihet, som måbända bäst af alla minskade bränvineta bruk, huonit blifva införd och ordnad i samhället. Då det således kan anisgas, att dot är konstap paraterne och dan derigsnom uppkomraa Omöjligbeten, att genom bestämda taxor på kannorymd Mm; mi, Pproportioneradt biskatta tillverånisgen som vållat bränvins-produkiionens öfrerdrifi; då alla försök att fördyra, bränvinet och försvåra Itillverkningen genom förhöjd beskatlning wisat sig förfelade, då åtgärderna vid sista Riksdag i detta afseende visat de menliga följderna af denna princip, då förbuden äfven alltid verkat emot, hvad som derigenom åsyftats; synes der Koogl. skrifvelsem helt och hållet hafva blifvit upp fattad efier ew falskt system, hvilket ytterst tyckes åsyfta de störa egendomsegarnes fördel på alimo gens bekostnad, samt de: ofaniliga konstbränne riers, som i trakten af några städer, synnerligen hufvudstaden, till alldelos ofantliga belopp afverka bränvin; — ett sysiem, hvarigenom allmogeas, ef ter 400:årigt bruk lämpade kusåållaing, skulie hel: och håliet i framtiden förstöras, och menighetor blifva alldeles oförmögen, aw ulgöra de drygal skatter och ovnera, som nu åligga den. Följderna deraf kunna förutses, och de böra beiänkas. U.gången är ej tvifrvelaktig. Och freden måste ge nast stillas emellan de iatressea, hvilkas kriysförIklaring eljest den Kopg!. skrifvelsen kunde f;amkalla, till svåra lidanden för fäderneslandet. Detär! hvarje rediig sveask medborgares pligt, att söka släcka den brand, som, så oförsilguigt utksstad, kunde vålia en farlig eld i den redan bårditryckia och misströstande massans sinnen; och min iös: skall åcsmintsone söka medverka dertill, genom framställande af en kontraproposition, som är fö:enlig med millioners väl, om jag ock ej kan undvika att yrka någon ringa uppoffring af några hun drade konstbrännariegare. Det är följande: I A. Au tiden för bränvinsbränning med enkel redskap måste bes:åmmas till 6 månader, i enlighet med nu gällande författning. 1 B. Att afgiften bibebhållos sådan den nu är, bastämd för enkla verk hvartill räknas nu varande första och andra klasserne. : . Au tidea för bränvinsbränning med alla slags konstappara:er måtte inskränkas till två månader om året. I D. At afgiften för desse selnare verk måt:e erlaggas i mån af tillverkningens belopp, hvilket jag anser för 3:e oca 4:2 klasse;ne, undar förutsattning af biow 2:2 månaders bränniagtid, bör imesföra en afgilt af bällten af den nu för 6 månader stadgade —; för 5:2 och 6:e klasserne, under samma föru:sättaivg tillika med nu varandes beskatt ning, för 6 månader; samt, för 7: klassen elte: de så kallade dubbla pistoriska verk, i mån af Iden afverkning, som, under jemn bränning, af de samma kan ås.adsomwmas, och sälsdes minst dubIbelt emo: hvad de nu i skatt eriigga. E. At egare så väl af enkla verk som af sam Imansalie ef alla slag och af dö pisloriska, måste vara barätiigade au anmän sig vill utöfnieg af Idrägoviosbranniog undar halfva rerminan, Hå sätt loch med de vilkor, som au ega rum. F. Au alla, som delsaga i allmänna, jorder åtföljande oasra, om än deras egendom ej uppgår lil 300 Rdr taxertogsrärde, måte vara berät.igade ati bränva med 16 kKanBmors panna. Saeds0 jag sålunda yttrat mina tankar om de: lekonomiska af frågan och om des i Konungens proI posisivn för framiiden föreslagne system, utbader ljag mig att få tillagga några ord, som böra be björtas, asgående frågans moraliska natur. Bränvinsis missbiuk förstör helsa, krafter, sedIgae:; det vållar brott och olyckor. Ja! detta är len bed:öflig sanning, Zjupt förbunden med somiige tlmecniskors brist på känsla och eget värda, på modIvetanse af deras pligt att gagna sina medmesri tlskos, sin familj, sitt fosterland, och på bogrepset lom sällhsten att försjena egen och andras akining. ;— Dat är en sanniog, som icke kan nekas, men hvars olyckliga verkningar icke kunma afböjas, utan genom medel, hsilka, låogt ifråa att vara lvånysI medel, tiler jatt ionebära en upplösning at sambållets nödvändiga vilkor, fribet och rästvisa, måste I vara gruadade på viljans och öfvertygelsens förädling, samt på förnöjsamheten af det ordnade och nyatra lefveinst. Få äro de undantag, då kropps5 liga plågor eller naturliga själslidanden föra den -Jarbetasde ceh tänkande menniskan till rusats försätliga lif och till bränvinets förstörande pjutning, ehuru vissorligan sådana finnas. Men misstagen I ; samhällets, vå individen starkt inverkande orga -nism fortplanta sina olyckliga verkningar på dass I lmedlemmar. Förtrycket, icke endast det godtyckIjiga, icke endsst det tillfälliga, utan ofta vida starb kare, det lagliga, det ständrga, det olideliga, som I sjeliva samhälsformen stundom gifver styrka, på t bekostnad af den stora mängden; 288 der hvad som f har en dryg, måhända den drygaste andel i denna: jförgatenses; af pligter emot sig sjelf och andra, tisom öfyerdriften af njutningarne, och i syanerhet -Ifylloriots djuriska njutning, förutsätter. Men kan väl 60 Kornungs makt, kunna lagstiftande Ständers jmaktep åk afbjelpa detta individuella onda, utan -Iait borttaga de allmänna orsakerna? Omöligt! OY. BB öring håsdrvadrdte nd Ann fe lätta APS