RR — Rn het nea
i juridiska fakulteten, hvarigenom dels krimina
och processrällen skulle skiljas fån civihätten,
dels statsvetenskaperna och national-ekomomin
vinna en mot tiders fordringar någorlunda passan
de fullständighet i undervisningen. Konsistorium
Academicum i Lund har likaledes föreslagit inrätt-
t:ndet af 2 nya professioner, Bemligen, en i lag-
historien och en i statsvetenskaperna. Skilmaden
ligger endast i fördelningen. Man har i Upssla
ansett, att undervisningen ilsghistorien tills vidare
och intilldess den af en utmärkt skicklig, nu i
Lund anställd lärare, började utgifningen eaf våra
gamla legar hinner fullbordas, kunde möjligen för.
enss med föredragningen af de öfriga jucidiska lä
roämnena. Begge universiteterna bafra gemensamt
uttryckt den öfvertygelse, att de nu till juridiska
fakulteterne hörande ämnen omöjligen kuade aj
den närvarande lärareparsona!en medhianas.
Detta förhållande torde icka heller af någon be-
tviflas. som med dessa ämnens omfång och vigt ä-
ger någon bekantsksp. Våra ju idiska fskulteter
äro ej blott i anseende till lärarnes antal högst in-
skränkt. De måste icke dess mindre hos oss om-
fatta läroämnen, åt hvilka i andra länder fl:re sär-
skilda lärostolar ärvs bestämde, ja åt hvilka man
flerstädes egnat en egen afde!ning eller fakultet a!
universitets-undervisningen. Sådena äro stalsve-
tenskaperna, national-ekomomicn, jemta hvad i öf-
rigt u:i Tyskland kallss kameral vetenskapen. Des-
sa vetenskapers värde borde minst misskänmas i
en tid, hvars vigtigaste samhällsproblemer de röra.
Hvilken vigt hafva ej t. ex. frågorne om närings
lagstiftniogen och om beskattningens rätta grun
der och fördelning få:t i våra dagar? Med så vid-
sträckta pligter har likväl hvardera af vära juridi-
ska fakulteter endast 2 professorer, under det Kö
penhamns juridiska fakultet räknar fyra och de
Fransyska och Tyska eit ännu siörre antal.
Korgl. Maj:t har i sin nådiga proposition väl i
allmänhet vitsordat verkligheten af de från det
högre läroverket anmälda behof, men ansett sig
för det närvarande ej kunna föreslå inrättningen
af mera än en ny juridisk profession vid hvardera
af våra universitester. Om Rikets Ständer skulle
inskränka sig till beviljande af kvad såled:s i nå-
der blifvit föreslaget, blefvs följden, att de juridi-
ska fakulteterne icke dess mindre skulle fortfa
rande befiona sig i den ställning, att da icke kua-
de motsvara nationens rättmätiga ford ingar.
Men klagar högt öfver bristen i den egentligen
juridiska eller domarebildvnirgen i Sveriges. Men
klagomålen öfver brist på da kunskaper, hvilka
statsmannavärf och administrativa embetsmacsnshe-
fattningen fordra, äro säkerligen hvarken mindre
högljudda elier mindre grundade. En utlänniog
har nyligen påstått, att stats- och kameral-veten-
skapesna vid våra universiteter knappt föredragas.
Om detta påståends till en del innebå!ler misstag,
så medgifva våra utmärkte lärare i stats- och ka-
meralrätten så mycket heldre, att allt för mycken
sanning qvarstår, som de redan föru? lifligen be
klagat att de omöjligen hinna, inom de gränser
det akademiska föredreget föreskrifver, med någon
fulständighet föredraga samilige dessa ämnen, —
Det är vid förbättringar af vigt, att, så vidt möj
figt, gifva helt, brad ett erkändt och insedt beho!
kräfver. Endast så kan man planmessigt framskri-
da från afbjelpandet af en brist, till botandet af
en annan. Tvenne nya professioner, en egentligen
jurigisk och en i statsvetenskapern2 äro vid våra
universiteter för domare och den civila embets-
mannabildningen ett oundgångligt behof. Med det-
ta behofs fyllande skall man hafva gjort en väl-
gerning åt allmänna undervisningen.
Det är mig icke obekant, att länder gifvas, der
ett stort politiskt lif uppväger väsendtliga brister i
den akademiska undervispiogen; äfvensom jag väl
vet, att ipgen förträfflighet i denna undervisning
kan gifva landet duglige embetsmän, om styrelsen
underlåter sin pligt, att vid befordringar endast
göra afseende på skicklighet och förtjenst. Imed-
lertid vågar jag tro, att vår ställning icke tillåter
oss att försumma dan omsorg, som Frankrike, Preus-
sen, Danmark och Norrige ansett nödigt att egna
åt embetsmannabildningen vid bögskolorn3.
Jag får vördsart föreslå, att Rikets Ständer må
bevilja löneanslag åt tvenne nya professioner i ju-
ridiska fakulteten vid hvardera universitetet, och
att bestämningen af läroämnena må blifva den, u-
niversiteterna sjelfva föreslagit, samt anhåller om
remiss af denna min motion till StatsUtskottet.
Häruti instämde Statsrådet Poppius, och Profes-
sorerne Bolmer, Retzius och Thomander.
Biskopen Doktor Hcurlin åberopade Kongl Maj:ts
grundsats att inskränka alla nya eller ökade ansleg
på ordinarie stat, såsom skäl att afstyrka bifall;
ansåg eljest tillgångar icke sakpas, och skulle med
nöje se, om motionvärens önskan vunne framgång.
Remitterades till StatsUtskottet.
Profsssor Gijer väckte äfven motion om bevil-
jsnde af 450.000 Rår till ny lokal för Riksarkivet
samt vwvitrerbets-historie- och Antiqvitets-akademi-
en. Deruti instämde doktor Bexell samt biskop
Heurlin, den sednara med eriarsn att U:skottet ej
borde fixera 50,000 Rdr såsom maximum, utan
helle föreslå 200,000 Rår.) Hägi instämde bi-
skop Holmström, doktor Wallin och koatraktspro-
sten Nordiammar. Rem. till St. Utsk.
Professor Geijer föreslog, att f. d. Statssekrete-
reren vid Kammarexpeditionen D:nckwardt måtta
uppföras på allm. iadr. staten, med hälften af den!
lön i pension. hvilken han såsem Statssskreterarej:
innebafi. — Deruti instämde Statsrådet Poppius,!:
och motionen remit. till St. Utsk.
Prosten Säve uppläste ett skriftligt anförande,
hvaraf det hufvudsskligaste här meddelas:
Ibland de föremål, som för den vigt de i sam-i
häller äga icke med likgiltighet kunaa betraktas!
och derföre företrädesvis påkalla Rikets Ständers,
uppmärksamhet, äro våra offentliga elementar-läro-:
verk. Deras brister hafva temligen länge varit er-:
kände, förslag till deras förbättring äro afgifna Rv
väl af 1828 års skolkommitå, som äfven af skolre-
visionen. år 4832. en ny interimsstat af år 1833
är för lärsrnes aflöning fastställd, samt ändtligen
genom Kongl. Maj:ts nåliga cirkulär af den 4 Nov.
1239, beslut fattadt så väl om inrättandet af nå-
ra högre apologistskolor, som äfven om gymnar-
;
j