RR — Rn het nea i juridiska fakulteten, hvarigenom dels krimina och processrällen skulle skiljas fån civihätten, dels statsvetenskaperna och national-ekomomin vinna en mot tiders fordringar någorlunda passan de fullständighet i undervisningen. Konsistorium Academicum i Lund har likaledes föreslagit inrättt:ndet af 2 nya professioner, Bemligen, en i laghistorien och en i statsvetenskaperna. Skilmaden ligger endast i fördelningen. Man har i Upssla ansett, att undervisningen ilsghistorien tills vidare och intilldess den af en utmärkt skicklig, nu i Lund anställd lärare, började utgifningen eaf våra gamla legar hinner fullbordas, kunde möjligen för. enss med föredragningen af de öfriga jucidiska lä roämnena. Begge universiteterna bafra gemensamt uttryckt den öfvertygelse, att de nu till juridiska fakulteterne hörande ämnen omöjligen kuade aj den närvarande lärareparsona!en medhianas. Detta förhållande torde icka heller af någon betviflas. som med dessa ämnens omfång och vigt äger någon bekantsksp. Våra ju idiska fskulteter äro ej blott i anseende till lärarnes antal högst inskränkt. De måste icke dess mindre hos oss omfatta läroämnen, åt hvilka i andra länder fl:re särskilda lärostolar ärvs bestämde, ja åt hvilka man flerstädes egnat en egen afde!ning eller fakultet a! universitets-undervisningen. Sådena äro stalsvetenskaperna, national-ekomomicn, jemta hvad i öfrigt u:i Tyskland kallss kameral vetenskapen. Dessa vetenskapers värde borde minst misskänmas i en tid, hvars vigtigaste samhällsproblemer de röra. Hvilken vigt hafva ej t. ex. frågorne om närings lagstiftniogen och om beskattningens rätta grun der och fördelning få:t i våra dagar? Med så vidsträckta pligter har likväl hvardera af vära juridiska fakulteter endast 2 professorer, under det Kö penhamns juridiska fakultet räknar fyra och de Fransyska och Tyska eit ännu siörre antal. Korgl. Maj:t har i sin nådiga proposition väl i allmänhet vitsordat verkligheten af de från det högre läroverket anmälda behof, men ansett sig för det närvarande ej kunna föreslå inrättningen af mera än en ny juridisk profession vid hvardera af våra universitester. Om Rikets Ständer skulle inskränka sig till beviljande af kvad såled:s i nåder blifvit föreslaget, blefvs följden, att de juridiska fakulteterne icke dess mindre skulle fortfa rande befiona sig i den ställning, att da icke kuade motsvara nationens rättmätiga ford ingar. Men klagar högt öfver bristen i den egentligen juridiska eller domarebildvnirgen i Sveriges. Men klagomålen öfver brist på da kunskaper, hvilka statsmannavärf och administrativa embetsmacsnshefattningen fordra, äro säkerligen hvarken mindre högljudda elier mindre grundade. En utlänniog har nyligen påstått, att statsoch kameral-vetenskapesna vid våra universiteter knappt föredragas. Om detta påståends till en del innebå!ler misstag, så medgifva våra utmärkte lärare i statsoch kameralrätten så mycket heldre, att allt för mycken sanning qvarstår, som de redan föru? lifligen be klagat att de omöjligen hinna, inom de gränser det akademiska föredreget föreskrifver, med någon fulständighet föredraga samilige dessa ämnen, — Det är vid förbättringar af vigt, att, så vidt möj figt, gifva helt, brad ett erkändt och insedt beho! kräfver. Endast så kan man planmessigt framskrida från afbjelpandet af en brist, till botandet af en annan. Tvenne nya professioner, en egentligen jurigisk och en i statsvetenskapern2 äro vid våra universiteter för domare och den civila embetsmannabildningen ett oundgångligt behof. Med detta behofs fyllande skall man hafva gjort en välgerning åt allmänna undervisningen. Det är mig icke obekant, att länder gifvas, der ett stort politiskt lif uppväger väsendtliga brister i den akademiska undervispiogen; äfvensom jag väl vet, att ipgen förträfflighet i denna undervisning kan gifva landet duglige embetsmän, om styrelsen underlåter sin pligt, att vid befordringar endast göra afseende på skicklighet och förtjenst. Imedlertid vågar jag tro, att vår ställning icke tillåter oss att försumma dan omsorg, som Frankrike, Preussen, Danmark och Norrige ansett nödigt att egna åt embetsmannabildningen vid bögskolorn3. Jag får vördsart föreslå, att Rikets Ständer må bevilja löneanslag åt tvenne nya professioner i juridiska fakulteten vid hvardera universitetet, och att bestämningen af läroämnena må blifva den, universiteterna sjelfva föreslagit, samt anhåller om remiss af denna min motion till StatsUtskottet. Häruti instämde Statsrådet Poppius, och Professorerne Bolmer, Retzius och Thomander. Biskopen Doktor Hcurlin åberopade Kongl Maj:ts grundsats att inskränka alla nya eller ökade ansleg på ordinarie stat, såsom skäl att afstyrka bifall; ansåg eljest tillgångar icke sakpas, och skulle med nöje se, om motionvärens önskan vunne framgång. Remitterades till StatsUtskottet. Profsssor Gijer väckte äfven motion om beviljsnde af 450.000 Rår till ny lokal för Riksarkivet samt vwvitrerbets-historieoch Antiqvitets-akademien. Deruti instämde doktor Bexell samt biskop Heurlin, den sednara med eriarsn att U:skottet ej borde fixera 50,000 Rdr såsom maximum, utan helle föreslå 200,000 Rår.) Hägi instämde biskop Holmström, doktor Wallin och koatraktsprosten Nordiammar. Rem. till St. Utsk. Professor Geijer föreslog, att f. d. Statssekretereren vid Kammarexpeditionen D:nckwardt måtta uppföras på allm. iadr. staten, med hälften af den! lön i pension. hvilken han såsem Statssskreterarej: innebafi. — Deruti instämde Statsrådet Poppius,!: och motionen remit. till St. Utsk. Prosten Säve uppläste ett skriftligt anförande, hvaraf det hufvudsskligaste här meddelas: Ibland de föremål, som för den vigt de i sam-i häller äga icke med likgiltighet kunaa betraktas! och derföre företrädesvis påkalla Rikets Ständers, uppmärksamhet, äro våra offentliga elementar-läro-: verk. Deras brister hafva temligen länge varit er-: kände, förslag till deras förbättring äro afgifna Rv väl af 1828 års skolkommitå, som äfven af skolrevisionen. år 4832. en ny interimsstat af år 1833 är för lärsrnes aflöning fastställd, samt ändtligen genom Kongl. Maj:ts nåliga cirkulär af den 4 Nov. 1239, beslut fattadt så väl om inrättandet af nåra högre apologistskolor, som äfven om gymnar; j