21vi na 2 AP UL UVääg Uv MVE HU TU VVAM SOVA SVS YDRE me I den. Jag utbeder mig dock uppmärksamhet dervid, att jag ej föreslår en sådan förändring såsom o-: undvikiigt vilkor för lönetillökningen. År 18530 boräknade Rikets Ständer personalen i Svea Hofrätt med afseende på tulimedien. Dessa hafva nu blifvit fördelta på alla 3 Hofrätterne; men det oaxtadt föreslås nu åter att öka antalet af ledamöterne, och detta kan jag icke tillstyrka, emot min ofta utta-, lade gats om fördelen af en inskränkt men fullt tjenstbar cch väl aflön: embetsmanna-personal. I I afseerds på 3:dje hufvudtiteln och dess detalj förnyar jag vid granskningen deraf ena gammal bekantskap sedan förra siksdagen, och skilmaden är så obetydlig, att jag ej aktar nödigt uppehålla mixz vid samma hufvudtitel, isynnerhet som en talare härom lemnat närmars historiska upplysningar till rättelse och uppmärksamhet. Vidkommande 8:de hufvudtiteln, så har för fångars skjuts och underhåll ett tillökt ansiag af 409,000 Rdr fordrats. Behofvet deraf kan ej bestridas, utan tvärtom, har, efter min tanka, ru likasom vid förra riksdagen för litet anslag till dessa ändamål blifvit begärdt. Då förslog ej eller der begärda summan, utan brist uppkom; och om ej tillfälliga inkomster varit att tillgå, skulle nämnde brist ensarat förenledt till sammankallande af en urtima riksdag. Såsom pag. 38 i det protokoll öfver Ecclesiastikärender, hvilket finnes den Kongl. propositionen bifogedt, utvisar, utgjorde bristerna i anslaget till fångars vård och underhåll, m. m. samt för korrektionsinrättningen i riket år 1835 148,452 40: 1. År 4836, 207,586 Rdr 46: 6, år 1837, 192,881 Rdr. För mig är det ej fattligt, hvart det skall bära, om man nu åter underkastar sig en årlig brist af cirka 4100,000 Rdr. Det är väl i nämnde proiokoll yttradt, att man borde hoppas, att denna brist skall minskas, de!s genom vissa af erfarenheten anvisade förfoganden i afseende på ekonomien och arbetsvinsten inom korrektionsinrättningarne, cdels genom sådana föråndringar inu gällande bestämmelser angående fattigvården, och försvarslöse personer, hvarmedelst antalet af korrektionister och andra fångar bör kunna minskas. Det må ursäktas, om jag är en bland dem, som betvifla, att dessa förhoppningar realiseras. Sjelf granne till ett af de fängelser och korrektionsinrättningar i Sverige. el!er den i Malmö, her jag nu mer anledning till den öfvertygelse, att kostnaden för en sådan inrättning ej minskas utan snarare ökas. I Malmö hafva fångarne tilltagit, såat numera utgöra nära 1000 st. Man må derföre! ej tro, att fängelserna i grannskapet äro tomma. Representanten från Landskrona torda kunna upp-j lysa, att fångarnes antal der är ganska betydligt. Med afseende bärpå, hafva Ständerna orätt, om de hushålla med anslag till detta ändamål. Inom detta stånd hafva raånga ledamöter framställt förslag till förbättring of fängelse och korrektionssystemet;: men jag hyser ej hopp om framgång på grund afl samma förslag. Deremot har inom ett arnst stånd en motion blifvit väckt, om inköp af Gott-;i ska Sandön, för att dit flytta korrektionsinrättningen, hvilket förslag efter min tanka borde närmare betraktas. För möjligheten al reform olifråpe. varande enstalter böra Ständerna bevilja tillräcklige angav. Sedan tillhör det regeringen, att i första rursmet tillse, att vid åtankan deraf att tu j. sentals nu öfvas att blifva missdådare, korrestions-: inrättningarno varda på ett mera ändamålsen I ligt sätt organiserade cch sålunda kunna uppfylla deras rätta bestämmelse, att åt samhället återgifva förut varande brottslingar förbättrade. !i Jag fruktar, att ifrån de nu varande korrektionsinrättningarns flere af dem, som blifvit befriade, återgåti till samhället lika, om ej mer förderfvadel än de voro då de i dessa intogos. Sådan är åt-. minsione min erfarenhet från den ort. der jag är bosett. Må ingen förblindas af de cfficiella upp-j. gifterna om årligen från korrektionsinrättningarne!. utgångna personer. Ty värr hafva de fleste afdemi. efter nya brott återvändt di:, hvarifrån de till allmävhetens grundade fruktan för någon tid blifvit! lösgifna. Om extra Stateregleringen är förut yttradt så tillräckligt, att jag nu går förbi denser.ma; menj uti kalkylen för Statsregleringen i Statsråd-protokollet den 41 Januari 1840, pag. 410 finres en post ! 90 060 Rdr upptagen för Riksgaldskontoret i afräkning å medel för fyroch båkinrättningen i ri-! ket. Det är ej obekant för ledamöterne inom ståndet, huru, för att förbättra fyrarne och båkarne åå! kusterne från norr till söder och tilläfventyrs mest de morrut varande, en undantagsleg vid förra riksdagen med flit stiftades i så måtto, att Ständerne medgåfvo, ett lån finge upptagas till bildande ef pö! digt kapital för vinnande af det storre ändamålet: ls i r 4 de:tilt såsom inkomst och amoriissement skulle 35vändas Derska fyringsmedlen 9333 Rdr, såtom irflytende för samma ändamål. Af publike handlingar inhemtos, ait. sedan Ständerna i strid medli hvad då öpskades, öfverlitit åt Riksgäldskontoret!g och icke är Statekontoret, bvilket från ett viset hållls kanske varit mer önskadt, alt upplaga nämnde län, ii ann men att hågen för detsamma ej mera varjg få SLor. s Af cfficiolla bladet fick man således v S 2iförar de af ala de fyrbåkar, som sf 8: I nbetet: 3 afdelning föreslagits, skulla ej erfordras: ån förr än år 41840 då 50,000 Rdr erfor hvarom ock Riksgäldskontoret underrättades. So-1!7 dermera inträffade, att för inköpande af Landsortsfyrbåk, summan öxaades med 70000 Rdr, så attie det ksikvlersde beloppet steg til 420 000 Riår, hvar-f al 90000 Räår fordredes 1840 och resten år 4844.) Häral synes, som skulle Riksgäeskontoret väl haf-s va ett behof att i är låna 90,000 Rdr för fyroch;l båkinrättningen i riket. Men Stöndernes mening!e vår den, att genom lån deraf på kommande tiders fördela det, som nutiden fick utbetala för nämnde;h inrättning: och anviste Ständerna denna tillgånrg!s för Riksgäldskontoret ett förränta och amortera ett !f sådent lås. Jag anhåller cerföro att Stat: Ulsk. ir måtte upplysa, om berörde 90.000 Rdr äro andrajs medel än de, som af Riksgäldskonioret böra upp-i! länas för ifrågavarande ändamål. fi Herr Brinck bade uti den Kong! proporitionenla funnit upptaget ett anslag af 500,000 Rår för Wexholm. och kunde icke undgå att derå fösta UPppnärksambet. Andra länder upprensade sina heam-jn ons Anh saralleder. Men hvad asärac fär AtArke. i 68 nr 9