, 1S1IIT, ALL FUNESS UUVUUVINR VISSA DUSLUtIURa ANSIaRS allI männare nytta för vigtiga fosterländska intressen. Härvid förekommer intet mer öfvervägande, än anslag för erhållande af en lika fullständig som tillförlitlig statistisk beskrifning öfver hela landet. Det är utan tvifvel i första rummet Regeringens bristande kännedom af det rike, hvars styrelse iden fått sig anförtrodd, som vållar, att den anser I för fronderi och verkan af personligt missnöje ) hvarje representants försök att, utan hinder af veI derbörande Landshöfdingars ofullständiga femårsberättelser, sanningsenligt afspegla landets tillvexande fattigdom; men låt regeringen, genom sakI förhållandernas statistiska utveckling, komma i till.fålle inse och fatta, huru himmelsvidt den hitintills I felat i sitt omdöme om landets ställning; låt den, icke blott genom asiffrornes logik, utan genom åskådligtgjorda fekta öfvertygas om den bedröfliga belägenhet, hvari de befinna sig, — dessa mångtusen obesuina i alla landsorter, hvilka oåtsporde, och utan rättighet att ens klaga, beskattas af de maktegande för att sedermera fördömas, när de i den förderfliga spriten dränka sin förtviflan, — och vi skola icke vidare erfara detta grymma hån, — denna kalla förbärdelse, — denna frånstötande liknöjdhet — som nu vanligtvis ställes emot represeniantens bemödande att bevaka vanlottade menigheters, de fattiges, de nödlidandes, allt för länge misstända rätt! Konungens egna offentliga meddelanden ådagalägga hans rådgifvares vilseförande ;åsigter. Exempel må anföras. För 30 år sedann, säger man, cvar folknummern något öfver 2 millio ner. Nu öfverstiger den 3 millioner. Alltså en betydlig tillökning i folkmängd, som måste bevisa ett sig i landet ökande välstånd. Detta är således regeringens argumentation, men den, som dju: pare begrundar verkningarne af folkökningen, måste inse och medgifra, att de nödvändigt skola vara välståndets motsats, då, såsom här i landet är förhållandet, skatterne i vissa fall äro lika utan skilnad till person och näringarnes tillvext icke stätt i bredd med foik-propagationen. Huru litet är ef staten gjordt för näringarne, har jemväl Konungen sjelf ådagalagt, då Hans Maj:t nyligen till ständerne inberättat, att under närvarande statsskick föga mer än 5v0,000 Rdr om året eliertillsammans något öfver 45 millioner Rdr blifvitpå denna tid disponerade till allmänna arbeten. Drager man nu bärifrån kostnaden för den stora kanalen, som utan tvifvel bör betraktas isolerad och icke ingå i beräkningen af statens trettioåra bidrag för öfriga ellmänna arbeten i spridda orter, så återstår koappt mer än den summa af flere millioner Rår, hvilken, under de sista 30 åren, enligt bvad en ledamot af Riddarhusst nyligen der meddelat, ur statskassan utgåt, blott till kö för vissa kavalleri-hästar. Eu land, der ett så grofi missförbållande är möjligt, der det tärande elementet tagit en så hotsade öfverhand och dear nöäringslifvet, från det allmännas sida, endast bugnasiwed de smulor, som falla frå I militär-skråväsendets ymniga bord, ett sådant land;! der för öfrigt ärlige att jag må så säga, yttre och! idre skatter, om de beräknas till deras sannuskyldiga, ehuru för regeringsmakten antingen obekante. eiler ock med afsigt förnekade belopp — öfverstiga hälften af landets rörelse-kapita!l, — må ej vänta annat än vanmakt — aftynande i stället för framskridande — ytterligheter af det största tänkbara öfverflöd inom samhällets högsta regioner å enal. sidan, samt å den andra högsta graden af utmärkande privationer och behof, inom de lägsta samhällsklassernas kretsar. i Efter dessa allmänna bstraktelser, anser jag mig böra förslagsvis teckna mågra gruvddrag af nionde . hufvudtiteln, sådan jag motionerar densamma, nemligen: 4:o Den bör, af den försvinnande extra statsregleringen, hos sig upptaga alla anslag för all-: männa arbeten, med hvad mera som kan hänföras) till föremål för industrien. i 2:0 Den bör, i fråga om förvaltningtbestyr, vara odelbar och således hvad de ärligk dispositie-! nerna beträffar, endast kunna handläggas af en enda ansvarig föredragande — han må heta Statsse-1 kreterare eller Departementschef — hvilken der 1 utionan, äfven i anseende till Statsbidrag för vattenkommunikationer, ege, att handla oafhängig af I den Storamirals-embetets afdelnisg, som förut ! dermed tagit befattning. C 5:0 Den bör aldrig, under något vilkor, få medI dela lån och aldrig utsträcka sine anordningar ut: h 8 Ss i öfver den tid, som begränsas af hvarje lagtima riksdag. 4:0o Den bör i händslse någon del af postmedlen fortfarande skulle komma att årligen dispone-t rag, till befrämjande af kommunikationerne inom a andet, få, till vinnande at samband Och enbet i! örvaltningen, dessa medel till handbafvande emot X Laga. : 5:o Den bör, för att vidga sin verkaingskrets, n söka! att tillvägabringa upplösning af den, i bög-!d sta måtto förfelade Landtbruksakademien för hversj fenders öfverflyttande till niomde hufsudtitelp, Statsutskottet tilläfventyrs finner skäl tillstyrka Rikets Ständer, att hos Kong! Mej:t göra underdånrig S framställning. Flera tillgångar dessutom att an-!u norstädes inbespara, för att till nionde titeln öf-p verflyttas, skulle visserligen mu kunna uppgifvas,). nen att dermed gå Statsutskottet i förväg; torde). vara så mycket mer öfverflödigt, som den patrio! iska syfinipg, hvarmed Utskottet börjat sin maktg påliggande verksamhet, förvissar om Utskottets nitIt ilskan för att i möjligaste måtto öka sådane Stats-!g bidrag, som uti sig innebära frö till folkets tref. vad och välmakt Då jag fåstat Utskottets upp. märksamhet på behofvet af statistiska beskrifnin-T sar öfver landet, åligger det mig tilläfventyrs, attF a R föreslå lämpligaste sättet att dem tillvägabringa, Det enda, jag i detta hänseende kan uppgifra, är, att tabellkommissionerna synes hafva, med ett måttligt Statsansl:g, motsvarat sin bestämmelse och att Statsutskottet således icke saknar anledning att tillstyrka Rikets Ständer, att efter omständigheter. !b nas föranledande öka ensleget för bemälde kom-b mission med vilkor, att kommissionen erhåller den organisation som fordras, för att på Vidsträcktare scala än hitintills bearbeta fäderneslandets stati:5? stik. Af de bidrag samtlige landshöfdingar, i de-je! vas femåssberättelser, dertill lemnat, äro blott 3:ne af den utmärkande förtjenst, att de kunna jemtel 7