nan DD.
Anförande på Riddarhuset af Hr Arvid Rib
bing i anledsing af den Kongl. skrif-
velsen, rörande Folkskolorna.
Vi återkomma, enligt ett förut gifvet löfte
till detta i mer än ett afseende intressanta an
förande. Dst förtjenar att begrundas, såsor
innefattande ett ingslunda förkastligt memento
under den ifver, som på åtskilliga håll tycke
vilja taga öfverhand att tro sig förtjena salig
heten endast med folkskolors inrättande. Hi
Ribbing har här vidrört en isenning öm sträng
som går till sjelfva bjertroten af folket, och der
godasaken stannar derför hos honom i förbindelse
Det är denna, och ännu en annan, som utgöi
sjeliva väsendet, för hvilket den första under.
visningen är ett högst gagneligt, men likvä
blott ett yttre vehikel. Detta andra hafve vi
redan vid några föregående tillfålen vidrört
Det är: goda lagar, och ett successift frigöran-
de ur den sociala och politiska halfträldom.
hvari den stera massan bsfiuner sig gemom skä-
rande olikbeter inför lagen, genom hela sam-
hällets afdelning i idel gradationer och företrä
den, samt genom ett inkrångladt och tryckan-
de beskattningssätt och nästan komplett omyn-
dighet under Styrelsen. Att gifva massan kun.
skaper och vilja bibehålla henne ofri, sam
lemna det inre åt sitt öde, det är för styrelse ock
lag-tiftning att bereda sig dryga bekymmer för
framtiden. Men vi måste afbryta denna inled-
ning innan visjelfvs komma i frestelse att skrif-
va ett memorial, lika långt med Hr Rihbbings
Hr Ribbing utgick ifrån den omständigheten
att ett anslag af 65,000 Rår ärligen al stats.
medlen satts i fråga för bildande och aflönande
al nya skollärare. Då man önskar något, plä-
ga tankarne först falla på hvad man redan har
och jereförelse äga rum, om det önskade i nå-
gon mån blefve bättre. Då K. M. önskat, att
skollärare för alla rikets församlingar måtto bil-
das till en viss, i den nådiga prepositionen be-
stämd skicklighet och kunskap, samt erhålla
hvardera minast 46 tunnor spanmål i lön, mån-
ne det undfallit Konungens rådgifvare, att hvar-
je församling i sin klockare borde hafva sin
skollärare, med lön ofta vida öfver den önska-
de? Propositionen innehåller till slut eller i
13:1e punkten: att, der församlingarna så vilja,
klockare- och skolmästaresysslorna kunna få va-
ra förenade; men 23 kapitlet kyrkolagen bju-
der i 32 8, att klockaren ingalunda skall ge-
anom någon kyrkocherdens enskilde tjenst be-
asväras, hindras eiler afhållas ifrån den pligt
ahonom åligger, med all flit och trohet, att
edrifwa barnaläran.u
Vidare i 22:dra S: cKyrkoherden skall låta
sig angeläget vara att urgdomen i hans soc-
aken lära läsa i bok och förstå sina christen-
adomsstycken. Yttermera i 32 : Katt kloc-
ekiren skall vara kyrkoherden och församlingen
alydig; och ändtligen i 33 : cär klockaren o-
aduglig, lat, vårdslös och genvördig emot kyr-
akohberden eller församlingen, och vill sig för-
sta-resan på pastors enskilde och amdra re-
asan på hans, uti kapellanens eller kyrkoföre-
aståndsres närvaro, allvarsamma, dock besked.
aliga förmaning intet rätta låta; då sätte kyr-
ekoherden, med församlingens råd, honom ifrån
eembetet, och en annman tages i hans ställe.
Då i den nådiga propositionen det är antaget
såsom en händelse, att man någonstädes kunde
vilja förena klockare- och skolmästaretjenster-
ne; så synes deremot af ofvanstående, att det
lagligen allestädes bör så vara. När härtill
kommer, att enligt sednare tiders stadganden
sökander till klockarelägenheter böra förete be-
vis om kunskap i vexelundervisningsmetnoden,
samt att, efter 32 i samma 23 kapitel, kyr-
N