nan DD. Anförande på Riddarhuset af Hr Arvid Rib bing i anledsing af den Kongl. skrifvelsen, rörande Folkskolorna. Vi återkomma, enligt ett förut gifvet löfte till detta i mer än ett afseende intressanta an förande. Dst förtjenar att begrundas, såsor innefattande ett ingslunda förkastligt memento under den ifver, som på åtskilliga håll tycke vilja taga öfverhand att tro sig förtjena salig heten endast med folkskolors inrättande. Hi Ribbing har här vidrört en isenning öm sträng som går till sjelfva bjertroten af folket, och der godasaken stannar derför hos honom i förbindelse Det är denna, och ännu en annan, som utgöi sjeliva väsendet, för hvilket den första under. visningen är ett högst gagneligt, men likvä blott ett yttre vehikel. Detta andra hafve vi redan vid några föregående tillfålen vidrört Det är: goda lagar, och ett successift frigörande ur den sociala och politiska halfträldom. hvari den stera massan bsfiuner sig gemom skärande olikbeter inför lagen, genom hela samhällets afdelning i idel gradationer och företrä den, samt genom ett inkrångladt och tryckande beskattningssätt och nästan komplett omyndighet under Styrelsen. Att gifva massan kun. skaper och vilja bibehålla henne ofri, sam lemna det inre åt sitt öde, det är för styrelse ock lag-tiftning att bereda sig dryga bekymmer för framtiden. Men vi måste afbryta denna inledning innan visjelfvs komma i frestelse att skrifva ett memorial, lika långt med Hr Rihbbings Hr Ribbing utgick ifrån den omständigheten att ett anslag af 65,000 Rår ärligen al stats. medlen satts i fråga för bildande och aflönande al nya skollärare. Då man önskar något, pläga tankarne först falla på hvad man redan har och jereförelse äga rum, om det önskade i någon mån blefve bättre. Då K. M. önskat, att skollärare för alla rikets församlingar måtto bildas till en viss, i den nådiga prepositionen bestämd skicklighet och kunskap, samt erhålla hvardera minast 46 tunnor spanmål i lön, månne det undfallit Konungens rådgifvare, att hvarje församling i sin klockare borde hafva sin skollärare, med lön ofta vida öfver den önskade? Propositionen innehåller till slut eller i 13:1e punkten: att, der församlingarna så vilja, klockareoch skolmästaresysslorna kunna få vara förenade; men 23 kapitlet kyrkolagen bjuder i 32 8, att klockaren ingalunda skall geanom någon kyrkocherdens enskilde tjenst beasväras, hindras eiler afhållas ifrån den pligt ahonom åligger, med all flit och trohet, att edrifwa barnaläran.u Vidare i 22:dra S: cKyrkoherden skall låta sig angeläget vara att urgdomen i hans socaken lära läsa i bok och förstå sina christenadomsstycken. Yttermera i 32 : Katt klocekiren skall vara kyrkoherden och församlingen alydig; och ändtligen i 33 : cär klockaren oaduglig, lat, vårdslös och genvördig emot kyrakohberden eller församlingen, och vill sig första-resan på pastors enskilde och amdra reasan på hans, uti kapellanens eller kyrkoföreaståndsres närvaro, allvarsamma, dock besked. aliga förmaning intet rätta låta; då sätte kyrekoherden, med församlingens råd, honom ifrån eembetet, och en annman tages i hans ställe. Då i den nådiga propositionen det är antaget såsom en händelse, att man någonstädes kunde vilja förena klockareoch skolmästaretjensterne; så synes deremot af ofvanstående, att det lagligen allestädes bör så vara. När härtill kommer, att enligt sednare tiders stadganden sökander till klockarelägenheter böra förete bevis om kunskap i vexelundervisningsmetnoden, samt att, efter 32 i samma 23 kapitel, kyrN