Ualefkuag TVUuaat URVIVUIIDSA VU JUI IIS PRACCI SE I ja för dessas, äfven moraliska skäl tala för Kämnesrätternes afskaffande i småstäderne. — Och får jag till följe häraf föreslå, at de vid dessas fo-s rum behandlade tvistefrågor måtte vid Rådstugu-! rätterne handläggas. I Det menliga och demoraliserande för ett samhä:le att äga rättvisans skipare, de der till nöd-j! torfiig liisbergning sakna annan utväg, än den de, !? under utöfainges af sitt domarekall, genom mängt den af vid deras forum behandlande tvister, tyckas bereda sig, är al hvarje rättärkande insedt. — Skulle, emot förmodan, Kämnersrätternas afskaffand de möta hinder hos rågondera Statsmakten, får ! jag såsom et oundgängligt vilkor för samhällets i trefnad föreslå, att Staten anslår, ej allenast tillräcklig och passande lön till Hrr Kämners preses, utan äfven förordnar ständiga, på stat, med tillE börlig lön försedde juridiska Kämnärer, de dor! dervid föra protokoll, och hvarförutan slika fora : ej borde anses fullständiga. ; Fökxa kan man, vid alla tillfällen, vänta sig fullkomlig skicklighet i lagtolitning, äfven om den goda viljan ej saknas, af personer så underordBade i pretentioner; ja, de emottaga ett lagskipande och således vigtigt embete mot 400 Rdr årlig lön ! och obetydliga legliga biinkomster — följder der-: af biir stvistefrågans mindre skickliga utredning . och behandiing, deraf åter en ech annan orättvis dom. — Att dylika juridiska orättvisor äro för ewt samhälle mer demoraliserande än mängen föreställer sig, vittna äldre och nyare exempel —I Då den brottslige med litnöjdhet emottager enl rättvis dom och lider straffet med tålamod, revoltsrar deremot en orättvis dom samhället och gör för den elycklige straffet olidligt — exempel derpå saknas ej. Såsom en möjlighet vill jag här föreställa mig en fail lagskipare, (ordet mutkolf i Sveuska språkbruket bevisar slika personers tillvaro), hvilken till den grad döfvat sitt samvete och föraktar samhbällets cpinion, att han delar med allmänne ÅAklagaren i staden, och med honom spelande under ett täeke, de böter, hvartill personer, kallade inför deras forum, fällas — och sedermeta, trogen sin role, med viss skicklighet vet att afböja öfverklzagande af dess gifoa utslag, hvartill flere utvägar kunna begagnas. Jag föreställer mig vidare, att dylika lagskipande varelser ej äro att befarg, der nödig utkomst och skicklighet, och deraf bärflytande ambition utgöra ömsesidiga foråringar för tjenstens tillsättande. Denna min motion och framkestade möjliga menliga fall äro här omnämde utan allusion på någon viss stad eller viss Kämnersp: ses. — Skulle någon finna sig träffad af målningen, är det ej motisnärezs, som derför bör tillräknas felet. Om remiss till vederbörliga Utskott som torde vara Lagoch Stats-utkottet, får jag anhålla. LL R——L 1 Bergareståndets Plenum den 29 Februari f. m. Detta plsvum upptogs hufvudsakligen af läsning utaf följande motioner: 4:0 Hr Wiks, om serskild Pröfningskommitte för Götheborg. 2:o D:o d:0o, om beräkning af traktamenten till Siägernes Magistratspersoner !och borgare vid syner och endra förrättniogar för Kronans räkning. 3:0 D:o d:o, om förändringar 1 Wexoci-författvingarne. 4:o Hr Bagges, angående förändring af Kongl. brefvet den 265 Maj 4827, i fråga om verkställighet af streff. 5:o D:o dio em upphäfvande af föreskriften om hållande af Rådsturvurättsoch Hofrätts-predikninger. 6:0 Hr Bagges, angående ansvar för fönster-inslagning. 7:0o Hr Werns, angående upphörande af den Båt-) ailiet i Götheborg tillagde uteslutande rättighet, ast emellan staden elier dithörande lastageplatser och fartyg, som ankra på Götha elf, föra alla varor, som lotsas elier lsstas. 8 Hr Werns, med förslag att Banken måtte l: bälja silfver i tackor tillhanda för ett pris af 24. Rdr 32 sx. per mark Cöilniskt 46 lödigt. 9:, Hr Wallanders derom, att Magistraterne i siäderne måte få på sig öfverlåten rättigheten ett upptaga och vendlägga lagsöknings och utmätningsmål mot stadarnes icnevånare. 40: Hr Lanycnberys, om Statsanslag för istånd-. sättande af Ströa.sholms kansl. 11:0 d:o, med förslag angående sättet för vägars underhållande. 42:0 d:o, angående gesällsvandringsrne. 43:0 Hr Gustafssons, angående ansleg till Skollärare och Skol-larare-seminarium. 44:0 D:o d:o, med förslag om Gardesregemen :ernas indragande till hälften. 45: H: Hjorts, om noggracn efterlefoad af den föreskrift, avi rättighet till bedrifvande af handel och bandtve:k endast tillåtes den, som visar sig egå fullgod skicklighet och burskap vunnit, samt att dylika räringar icke må drifvas annorstädes än i städernas m. m. 46:2 Hr Winges, om Statsanslag af 5000 Rår årligen till Hushållnings-sällskspet i Nyköpings län. 47:09 D:o G:o, om upphäfvande ef tullfrihet för varor, som inkomma till Kongl. Hofven och uiiändste sändebud. e 48 Hr Hjellb0crgs, om kontrollen i afsennde på! Rikets Drätselverk. r . 49:0 Hr Gezelit, om snslag åt en Skol-lärare i! Ostheammar. c 20:o0 Hr Westmans, om återställande till Hernösands stifts kyrka af 1924 tunner spannemäl årligen, k t g : 8 i I I I I c bvilka nu erläggas till Upsala Domkyrka. 24:00 D:o d:o, om gäldenärs skyldighet att med! arbete aftjena skuld. 22:09 D:o d:o, om tillågg i 47 kap. 2 Rätteg.Balken. ; F 23:0 D:o d:o, om utvägar för strömmingsfiskets? upphjslpande, m. mi. r 24:0 Hr de Mares, om fortfarande af Jernkonto Ig rets kreditiv i Banken. d 25:0 Hr Örströms, om upphörande af spöech rig-straff, samt kyrkoplikt. : 26:0 D:o d:o, om förändrad beräknirgsgrund för! boupptecknings-arfvoden. d 27:0 Hr Hallings, om inrättande af Navigations-1g rr OS IG VE ON