STOCKHOLM den 29 Februari — Nyheterna från hufvudstaden fortfars alltjemnt att koncentrera sig omkring riks dagsunderrästelserna och hvad som dermed eger sammanhang. I främsta rummet stå naturligt vis gissningarna, buru snart Kongl. Maj:t kommer att sanktionera Ständernas beslut om Departementalstyrelse; kombinationer, rörande der blifvande Rådgilvarepersonalen, m: m. Dei enda man med säkerhet lär veta, rörande sistnämnda omständighet, är, att ingenting bestämdt på bögre ort ännu är påtänkt, Vissa rykten, sådana som t. ex., att en petition a! Armåebefälet skulle vara i fråga till H. Exc. Grefve Brahe, att bedja honom åtaga sig krigsportföljen o. s. v., äro alltför ihåliga, för att kunna bli trodda, ehuru gerna man från ett håll må se dem kringspridda. Armåeens Befäl har tillräcklig takt, för att ej vilja lägga någon så beskaffad opinionsyttring i vågskålen, äfven om en tillställning i det afseendet skulle försökas. Vi äre väl icke mycket långt ifrån det gamla Roms ställning, under den tid, då dess högsta embeten disponerades af Pretorianerne, men ännu hafva vi likväl ej kommit alldeles på samma punkt. Det sannolikaste är, att de, som ogerna vilja beqväma sig till en ny sakernas ordning, ännu befinna sig i ett slags status medwus af tankehvila, hvarur man önskar att, så sent sem möjligt, ryckas in i nödvändigheten att decidera sig, och att man under tiden åtnöjer sig, att njuta honungen af f. d. aKanslerns) — Hr von Hartmansdorffs — ifriga anatemer emot tryckfrihen. Inom sjelfva representationen och i synnerhet inom oppositionen, utgör det ett föremål för omsorgernpa, att kunna så laga, att Riksdagen 29j må bli för mycket förlängd. Detta syftemål tyckes väl icke precist emotsvaras af den stora mängd motioner, som vankas i flera Stånd, och som troligen inom veckans slut kommer att ännu ansenligen ökas, kanske till icke långt ifrån de förra riksdagarnas. Imedlertid är detta ingalunda på långt när så farligt, som en och annan förmenar. Man måste nämligen ihågkomma, att alla de serskilda anföranden, som angå samma ämnen, t. ex. de 400 om sjutsningsbesväret, ett nära lika antal om kronobrefbäringen m. m., ej upptaga större tid för Bevillnings-, Lagoch Ekonomi-Utskotten, än som åtgår för deras läsning ioch resumerande. Utskotten grunda i alla fall sina förslag i dessa ämnen på sina egna öfverläggningar. En mängd spridda småmotioner åter affårdas vanligtvis såsom mellanstick, och betänkande öfver dem inkomma tidigt till Stånden. De många serskilda skrifterna i Bondeståndet kunna derföre egentligen endast betraktas såsom en annan form, hvarunder hvarje representant ger sina ider öfver de allmänna angelägenheterna tillkänna och fullgör sina kommittenters uppdrag i det afseendet i stället att göra det mundtligen i en diskussion, Deremot Har KonstitutionsUtskottet det ovilkorliga åliggandet att läsa nära sex års Statsråds-protokoll, d. v. s. genomgå alla de ärender, som passerat Riksstyrelsen under den tiden, och att yttra sig ölver alla grundlagsfrågor; StatsUtskottet att granska revisions-berättelserna.. med deröfver afgifna förklaringar, yttra sig öfver alla Reg:s Propositioner om statsanslag och ingå i de nog