Se I RIO
Hr Christiersson fästade Hr VWedbergs uppmärk-
samhet derpå, att 24 sk. vore mera än 8, och att
för 24 sk. å landet erhölles vida mera lifsmedel än
i städerne. Ville ej bestrida att belägenheten vore
svår på många ställen, men sådant hindrade ej att
man på det ställe, der nöden vore stor, afhjelpte
densamma. .
Hr Christierssons motion remitterades till Stats-
Utskottet.
Några motiouer remitterades härefter till veder-
börlige Utskott, hvarefter föredrogs Hr Rydins den
19 dennes bordlagde motion om ökadt anslag för
Landtbruksinstitutet vid Degeberg.
Hr de Marå instämde i motionen, och tillade,
att ett räntefritt lån på 10 års tid måtte Institutet
beviljas till belopp af 10,000 Rdr, för uppförande
af åtskillige, för Institutets utvidgning behöflige
byggnader.
Hr Wijk understödde äfven motionen, och önska-
de, att Hr Rydin hade fullständigare utvecklat och
visat hvad Institutet uträttat. Ansåg sådant nöd-
vändigt, på det StatsUtskottet måtte fullständigt
kunna pröfva frågan.
Hr Christiersson talade för bifall.
Hr Rydin tillkännagaf, att han hade sig bekant,
icke alleuast att en hos Ridderskapet och Adeln
väckt motion i ämnet, innefattande alla nödige upp-
lysningar, utan ock att en utförlig framställning
om lnvstitutet snart från trycket utkomme, och då
blefve till Ståndets ledamöter utdelad. Några korta
upplysningar meddelades ock nu.
Hr Wern ansåg för en heder att få räknas bland
dem, som tillstyrkte motionen. Det skulle vara
hans högsta bemödande att understödja folkskolors
inrättande, och följaktligen äfven i främsta rummet
nodervisningsanstalter rörande jordbruket. Nästan
alla bildningsanstalter hade afsett embetsmäns da-
nande, och med undantag sf Fahlu Bergskola och
Institutet på Degeberg funnos inga undervisnings-
anstalter för näringarne. — Statens mellankomst
för inrättandet af en utvidgad undervisning vid De-
geberg kunde ej fås för bättre pris än det före-
slagna, hvarföre motionen borde vinna bifall.
Hr Kjellberg förenade sig med Hr Wern. Såsom
granne med Degeberg, kunde Hr Kjellberg bäst
intyga Institutets ändamålsenlighet och nytta.
Hr Lewin önskade motionen all framgång
Hr Petre hade egen erfarenhet om Institutets
nytta, Det förtjente allt loford. Talaren ville,
dock utan att väcka egenkärlek hos Rikets Ständer,
erinra, att Institutet vore skapadt af dem, och att
anslaget till Degeberg vore det enda direkta anslag
på 9:de hufvudtiteln, som eljest disponerades af Re-
geringen. Kunde ej förbigå tillfället att nämna,
det nu tiden vore inne att Landtbruksakademiens
fonder fördelades på flere dylika Instituter. För
sin del hade talaren alltid- ansett denna Akademi
såsom en politisk stiftelse, endast beräknad att fira
stiftarens minne; och då den höge stiftaren nu är
död, och Akademien ingalunda motsvarat förhopp-
ningarne, samt den ej eller, efter förre direktörens
bortgång, visat någon förbättring, hoppades talaren
att StatsUtskottet ville begagna sin rätt att beträda
önskningarnes område, och föreslå Ständerne att
hos Kongl. Maj:t anhålla om tillstånd att få på än-
damålsenligare sätt använda Landtbruksakademiens
fonder. — Motionen remitterades till StatsUtskottet.
Något vidare af vigt föreföll ej.
Motion, ingifven den 19 Februari.
Bland föreskrifter, som saknas, och påkalla åtgärd
af Stats-Utskottet, märkas följande:
4:o Huru förhållas skall med pensioner för leda-
möter af Högsta Domstolen, hvilka, näst före Opi-
nionsnämndens sammanträde under påstående Riks-.
dag, hos Kongl. Mej:t begära och erhålla afsked,
men sedermera vid skeende omröstning bland Ri-
kets Ständers deputerade, fällas och sålunda be
traktas skyldige, att från ledamotskap i Domstolen
afträda.
92:o Huru de Regeringsledamöter skola pensio-
neras, hvilka under påstående Riksdag af Kongl.
Mej:t hugnas med afsked och derefter, på
grund af Konstitutions-Utskottets granskning af
Statsrådets protokoller, af Rikets Ständer anses haf-
va förvaltat rådgifvarekallet på ett sätt, som berät-
tigar Ständerna, att hos Kongl. Maj:t anmäla dem
till entledigande ur Statsrådet, i öfverensstämmelse
med regeringsformens 107 .
3:o Huruvida de Statsråd, Statssekre!erare eller
andra föredragande, som efter att hafva, till följd
af grundlagsförändring, (hos Konupg och Ständer
behörigen resolverad) blifvit från Konseljen ute-
slutne, kunna, derest de derefter skulle af Rikets
Ständer anses förvunne, att hos Konungen anmä-
las, enligt 107 Reg. F., vara berättigade att bi-
behållas vid större eller mindre delar af innehafde
löner och emolumenter.
Öfver dessa allmänna frågor, som möjligtvis skul-
le tunna inträffe, men icke förut blifvit i betrak-
tande tagne, anhåller jag att få inhämta Stats-Ut-
skottets utlåtande. Stockholm i Februari 4840.
T. Petrå.
Bondeståndet.
Plenum den 49 Februari, e. m.
Någon anmärkningsvärd diskussion förekom icke
i detta plenum.
Följande motioner väcktes: i
460:0) Af J. F. Dahllöf från Elfsbores län: om
bränvinsbränningen. Till denna motion torde vi
framgent återkomma.
— 461:0) Af densamme: ett nya lagförslaget måtte
i sin helhet öfverlemnas till Ständernas pPröfning,
raed det alldrasnaraste, under innevarande riksdag.
462 0) Af Pehr Jönsson tr. Skåne: att Skånska kyr-
kornas behäållna tionde icke må, såsom hittills, försäl-
(as på offentlig auktion i mindre partier, utan tionde-
gifvarne bädanefter äga rättighet att lösa samma
tionde efter markegårg, med 46 sk. bko förhöjning
för tunna råg och korn samt 42 sk. bko förhöj-
ving för tunna hafre.
I denna motion instämde Måns Jössesson samt
Niklas Jönsson, begge från Skåne.
463:0) Al Anders Larsson fr. Westerås län: om
ändring i föreskrifterna för utarrendering af Kro-
nans hemman och lägenheter.
464:00 Af Håkan Nilsson fr. Skåne: att afgiften
ten Wadstena EKrigsmanshkuteksn momsen vd Br