ven den vägen är stängd för delgifvande at de öf-
riga Stånden af en väckt fråga? Följden deraf
skall blifva, att från detta Stånd hvarenda mo-
tion skall kunna undertryckas af majoriteten,
och sålunda aldrig komma under den behand-
ling, som våra former medgifva. Under vår fyrde-
lade sammansättning utgöra Utskotten utrednings-
nämnden öfver de frågor som väckas på serskildta
rum, och hvaröfver de öfrige 3 kamrarne icke i
öfverläggningarna deltaga, förr än de af utskottet
blifvit behörigen behandlade och då först inträder
I hvarje serskildt stånds rätt att deröfver afgöra och
besluta. Men på detta sätt skall, som jag re-
dan anmärkt, ingen enda fråga, som står i strid
mot majoritetens merving, komma till ett uiskotts
behandling, hvilket dock är så sbsolut nödvändigt
för något besluts fattande. Jag anhåller af Hr Ba-
ron och Lanatmarskalken få besvarad den frågan,
huruvida utvägen att få de motiener jag aflemnat,
kommunicerade med de öfrigs stånden, äfven är
stängd genom den afgjorda voteringen.
Hr: Landtmarskalken yttrade att pågon proposi-
tion om kommunikation med de öfrige stånden än-
nu ej vore framställd och den frågan sålunda än-
nu vore öppen.
Grefve Ankarsvärd: Jag vet icke om den frågan
kan ens komma under afgörande, att icke min rätt
ligger öppen att få mine motioner meddel de de
öfrige stånden, ty mig veterligt finnes intet ställe
i grundlagen som hindrar detta. Jag har begärt
det och ingen har det bestridt. Detta återstår en-
dast för att fullända verket, och jag har irgenting
deremot, på det saken skall blifva ännu bättre;
men jag hemställer hvart det leder, om å en mo-
tion skall kunna vägras remiss, då den icke stri-
der emot grundlagen och då den icke förhindrar
Landtmarskalken att göra proposition.
Hr Stuart: Jag anbåiler att i protokollet få ned-
lägga min uttryckliga protest mot den af Hr Fri-
herrer och Landtmarskalken framställda proposi-
tion, den jag anser vara i rak strid mot grundla-
gen. Jag anhåller vidare at: i protokollet få be-
svarad min reservation mot de: beslut Ridderska-
pet och Adeln i dag fattadt och mor detta besluts
följder. Jag emotser att många voteringar återstå
oss, Om den grundsatsen skall följas, att, derföre
att man ogillar en motions innehåll och syftning,
densamma skall förqväfvas i dess uppkomst och
jag kan på intet sär medgifva att ståndet har nå-
gon rättighet att förvandia sig i en censurkom-
mitte.
Friherre Cederström, Jacob: I händelse Hr An-
karsvärd inlemnade 4 exemplar af sin motion, möt-
te iniet hinder för dess meddelande med öfrige
stånden. Likväl måste å hvardera af de 3 exem-
aren som afgå antecknas Ridderskapet och Adelns
beslut om den vägrade remissen.
Herr Hjerta, IL. J. Jag skulle vid detta tillfälle in-
skränka mig till ett enkelt instämmande i de reserva-
tioner, som blifvit afgifna mot Herr Landtmarsk.:s
förfarande att tillåta votering öfver bär uppställda
koutrapropositioner, äfvensom mot Ridd. och Adelns
beslut, om det ej vore anledning förmoda, att ett
vigtigt prejudikat derifrån skall hemtas, hvilket i
en framtid kan hafva högst menliga följder; men
då detta nästan med visshet kan förutses och om
möjligt bör förekommas, tror jag det vara en skyl-
dighet, att något närmare framställa grunderna, hvar-
före jag utber mig få deltaga i de här gjorda protce-
sterna. Flere Talare hafva under diskussionen på
förmidd. mot Fr v. Hartmansdorffs begäran att få
remiss vägrad, ganska riktigt åberopat 56 R. F.,
som uttryckligen bjuder, att allmänna frågor, som
uti R. St. Plena väckas skola öfverlemnas till behörigt
Utskott samt 49 R ÖO., som talar om huru hvar
och en allmän fråga, som första gången i något
stånd förekommer, skall, såvida ståndet ej enbällist
genast detsamma till vederbörligt Utskott förviser,
ligga på bordet till nästa plenum, då remiss bör
ske. särigenom är sälunda ovedersägligen bevisadt,
att remiss icke kan vägras å någon allmän fråga.
Men det finnes i grundlagen flere andra stallen,
som tjena alt närmare bestämma, hvad med en sä-
dan fråga skall förstås, och derjemte ytterligare be-
kräfta föreskriften i de nyssnämnda, hvilka icke
nog fullständigt blifvit citerade. Så säger t. ex,
44 Y B. O.:: patt med allmänna frågor förstås säå-
dana, som kunna eller böra komma wvnder samtlige
riksståndens öfverläggning och pröfning, och att
sådana frågor skola öfverlemnas till utredande al
behörige Utskott,; och 48 S:n i samma Grundlag in-
nehäller, att föredragnings-ämnen äro dessa och
inga andra: — — 4:o Motioner, gjordes i plena
af någon vid Riksdagen närvarande ledamot. Så
vida nu enligt denna en motion är ett föredrag-
ningsämne och när den angär ett allmänt ämne, äf-
ven i allmänhet kan och bör komma under sam-
telige Riksständens öfverläggning samt skall och
bör remitteras till Utskott; så kan denna regelicke
frångås för andra tillfällen, än dem, hyarom Grund-
lagen särskildt bokstafligen stadgar. Dessa stadgan-
den finnas ock ganska tydligen utsatte. De omfat-!
ta endast två fall, det ena när förslaget eller mo-
tionen angår en grundlagsförändring, hvarom St
SR F. i 2:dra mom. bjuder: Ej må fråga derom i
R. St plena väckas, utan skall ärendet till Konst.
Utskott förvisas Det andra fallet är förutsedt il
90 5 R. F. vUnder Rikets Ständers eller deras Ut-
skotts öfverläggningar ech pröfning må icke utij
något annat fall eller på något annat sätt än deu-
na grondlag föreskrifver komma frågor om embets-
och tjenstemäns till- och afsättande, Regerings- och
Domaremakternas beslut, Resolutioner och Utslag, en-
skilda medborgares och korporationers förhållande
eller verkställigheten af någon lag, författning eller
inrättning. Denna Y åsyftar, som bekant är, en-
dast att hind;a Ständerna, att någonsin intränga
på den verkställande maktens område eller tagamnä-
got välde öfver enskalde i samhället. l
Om det nu icke kan påstås, att Grefve Anckar-
svärds motioner äsyftat nägon grundlagsförändring,
och öfverlägeningarna denna förmiddag tillvåckli-
gen visat, att de frågor, de innehålla, skunnat väc-
kas, och om Landtmarskalkens propositiou om re-
miss såsom cna alternativet, samt det yttrande Hr
Landtmarskalken hade, att en vägran af remiss vo-
re något ovanligt, ehurna Hr Landtm. ansett sig ej
böra vägra den begärda kontrapropositionen Mika tyd-
ligt visat, att Hr Landtmarsk. sjelf aisett motionen
kan och bör komma
så ke RR Ta
innefatta en fråga, som både
tm dan comrmså4l:as Rik oskta Pals