3 om sl a DA ns Ner ST CA ÄN TAR TRÅD KA AM TURI TA sl
t!des 7 mil ifrån de skjutsandes hemvist, för att skjut
sa toma hofvagnar på vägen åt Rosersborg em
I betalning för en mil, då 46sk. bo blef ersättnin-
Igen för 45 mil tillryggalagd väg: med häst och karl
och när man härtill lägger att de skjutsande, för
att emottaga hofvets toma vagnar passerade Kongl
. Hofstallet i Stockholm, till hvars underhållande sta-
ten årligen betalar 30,000 Rdr, såfsyves just ingen-
ting vara att invända emot fördyrandet äfven al
I kungsskjutsen:
Man anför såsom skäl emot skjutsbesvärets afskaf-
I fande som skyldighet, att bonden så öfvermåttan ger-
Ina skjutsar; men man tager härvid icke i betraktande,
Tatt han är en fri menniska, och att det beror på honom
Jatti hvad inrättningar som göras gånom fri öfverens-
kommelse tillfredsställa denna lust. att skjutsa i
stället. att för en alltför låg betalning dertil!l vara
tvungen, och om förhållandet äfven vore, att det
rfinnes bönder eller jordbrukare som alltför gerna
I skjutsa, så finnes äfven ganska säkert andra, som
lieke känna något vedervärdigare, än detta tvungna
tåliggande; och det är orättvisan af sjelfva tvångs-
förhållandet som härvid alltid bör i första rum-
i met afses. Man påstår att ett annorlunda ordnadt
I skjutsväsende skulle för de medellöse blifva altför
hårdt och tryckande, och härtill svarar jag blott
latt jag först och främst tror,: att den enskilda spe-
I kulationen otvifvelaktigt skulle komma att åbane-
I bringa inrättningar till afbjelpande af detta onda,
och om också utvägarne för den medellöse att kom-
Ima fort i någon mån försvårades, så torde man
likväl få lof att medgifva, att det nu innebär en
lalltför stor förmån att: efter en häst kuuna snart
sagdt med ett ordentligt lass komma fort genom en
Iså låg skjutslega, som nu är stadgad. Jag anser
I med ett ord, att det som rättsgrund är oundgäng-
ligt att nu taga det sista steget till jordbrukarens
frigörelse ifrån det tvungna skjutsbesväret och till
ändamålets vinnande yrkar jag skjutslegans upp-
sättande till 4 Rdr bko milen och anhåller att det-
ta mitt yttrande måtte få medfölja Hr Hammar-
skölds motion.
Herr Hammarschöld utbad sig, i anledning
af Friherre Boyes yttrande, att stjutslegan be-
stämmer forlegan, få upplysa, att forlönerna i
Iden provins, der ham bor, Westmanland, varie-
- från 4 Rdr 46 sk. till 5 Rdr för en tunna
åg fråa Westerås till Fahlun. Han och hans
I grannar hade, för att slippa skjutsningsbesväret,
bidrågit till entreprenad med 2000 Rdr kon-
tant, 400 tunnor säd och 400 hästar, och än-
dock hade entreprenören blifvit ruinerad på
j första året. Entreprenad kunds ej tillvägabrin-
lå gas med låg skjutslega; derföre borde denna hö-
jas innan man tänkte på entreprenåder. Toala-
ren kunde ej inse, hvarföre han för det han
bege bredvid en landsväg, skulle vara. skyl-
dig skjutsa dem, sor voro så goda: och reste
förbi honom. — Grefve Mörner, Carl, upply-
iste, att han, såsom Landshöfding i Kronobergs
än, för några år sedan fått hefällning söka till-
vägabringa entreprenader ord skjutsningen; men
detta företag Hade alldeles misslyckats. Gref-
ven tviflade, att någon enda entreprenad i hela
Småland skulle kunna tillvägabringas. Han vore
för öfrigt emot förböjdingen i skjutslegan.— Hr
v. Hartmansdorffa Alla önskade, att skjuisens o-
lägligheter måtte kunna undanrödjas, men densom
känner Sverges rike känner, att hvarken Lands-
höfdingarne eller någon snnam kan göra (det o-
möjliga. Han trodde således talet om förtryck
ej tjena till annat än satt förtreta oss sjelfve,
om man ej kan föreslå medel att afhjelpa: det.
Hvad entreprenader beträffar , - så - tyckes en
sådan redan här hafva börjat först med 24, se-
dan 32 och slutligen 48 sk: . Det vore endast
på de stora, mera besökta vägarne, som entre-
prenerader voro möjliga... Der. vilja bönderaa
gerna skjutsa. . I Calmare län funnes ingen håll-
skjuts. Talaren bekräftade Friherre Raabs upp-
gift, att der fanns gästgifvare och bönder, som
blifvit förmögne genom skjutsning,. Man säger,
att det är lindrigt att resa i Sverige i jemfö-
relse med andra länder; men: då man reser
i med flare hästar och förbud, blir .det dyrare
Här, än på andra ställen, — Gretve Brahe;
Magnus. - Ville ej emot grefve Anckarsvärds
yttrande bestrida möjligheten, attju uppbådning
af kungsskjuts vid Rosersberg kvnsat ske på 7
mils afstånd, ehuru det, föll bonom besynner-
ligt; men hvad han bestämdt ville bestrida var,
att tomma bofvagnar nånsin blifvit transporte-
rade med skjuts till Rosersberg; till alla såda-
ne vagnars transporterande, äfvensom effekter
för. ekonomien, hade alltid hästar begagnats från
hofstailet. Hvad marche foreca för någon Droit-
ningholmsbataljon, angick, så bade man så myc-
ket som möjligt sökt ställa dessa kommende-
ringars marcher Så, att. de kunnat transporteras
med ångfartyg: men det hade ieke alltid varit
möjligt orina, dessa smärre -afdeloingars. tåg,
från! så många båll,, så att ej någon gång Indie
transport: måst begagnas. Ångbåtarne på Mäla-
Iren voro dessutom enskilda personers egendom;
Isom ej efter behag; kunde disponeras. När
Tkommenderiagar skolat hemtåga, från Drottning
holm, hade de flera gånger qvardröjt 2 å 5 da-
Igar utöfver den bestämda tiden, för att kunna
Å pf oegagna transportlägenhet hed ångfartyg. —
I Friherre Ridderstolpe, Fredrik, upplyste, i an-
ledning af Hr Hammarschölds: uppgift omfluk-
4 tuationerna i forlönerna, att dessa bero al är
Iringen. När goda skördar inträffa, stiga tjen-
ti stafaolkslönerna och farlänarna — Hr Hierta